söndagen den 29:e november 2009

Pengar och Politik (uppdaterad)

Den 7-18 December äger FN:s 15:e klimatmöte rum i Köpenhamn. Jag tänkte därför passa på att fortsätta med en liten djupdykning i ämnet miljö kontra säkerhetspolitik. Som jag beskrivit tidigare har miljörörelsen i USA fått nytt vatten på sin kvarn genom att koppla ihop de globala miljöproblem med kommande flyktigströmmar och eventuellt krig.

Hur är då den svenska ståndpunkten på miljö och dess påverkan på den svenska säkerhetspolitiken?

Först en liten titt i utrikesdeklarationen.

Klimatfrågan är en av våra främsta prioriteringar och får inte åsidosättas på grund av den ekonomiska krisen.

Sveriges starka stöd för FN fortsätter. Genom sin världsomspännande medlemskrets har FN unik legitimitet och unika förutsättningar att samla världens länder till hållbara lösningar på vår tids globala utmaningar.

Effektiv multilateralism är och förblir en ledstjärna i Sveriges och Europeiska unionens arbete att ta sig an globala frågor som klimatförändringar, rustningskontroll och fattigdomsbekämpning.


Här fanns det inte särskilt mycket att bygga en säkerhetspolitik på, förutom att miljön över huvud taget nämns i utrikesdeklarationen som räknas som ett säkerhetspolitiskt instrument.

Därför raskt över till försvarspropositionen.

Klimatförändringarna har stora konsekvenser för utvecklingen och den känsliga miljön i Arktis. Avsmältningen skapar också nya förutsättningar för bl.a. energi- och mineralutvinning och sjötransporter i norr. Denna utveckling medför också att Barentsregionen och Arktis - och därmed också Nordeuropa - får en ökande strategisk betydelse.

Ett brett perspektiv på utmaningar och hot måste prägla den säkerhetspolitiska analysen. Utmaningar och hot mot vår säkerhet är föränderliga, gränslösa och komplexa. Även hot i form av pandemier och miljökatastrofer kan utgöra hot mot Sveriges säkerhet.


Hmm. Lite mer kött på benen, men ändå så är det svårt att från dessa rader direkt peka på utrustning och uppgifter (förutom att bedriva ett rent miljöarbete inom organisationen).

En källa till vad Regeringen tycker och tänker när det gäller säkerhetspolitik är Folk och Försvar. I det senaste (och sista) numret av deras tidning Perspektiv tas kopplingen säkerhetspolitik och miljö upp. Man hänvisar till en rapport kallad "Climate of Conflict" och pekar på att:

46 länder balanserar på randen till väpnad konflikt på grund av samspelet mellan klimatförändringar och de ekonomiska, politiska och sociala instabilitet dessa medfört.

Att rapporten bedöms som viktig i Sverige visas på att den finns i en ursprunglig engelsk version från 2007 och sedan i en svensköversatt SIDA utgåva från 2008. Tyvärr så gick inte SIDA utgåvan att öppna (rättighetsproblem?)

Därför gav Sten Tolgfors Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) den 15 oktober i år uppdrag att undersöka sambandet mellan klimatförändringar och säkerhet. Detta skedde på ett seminarium som hölls på FHS. Vad han missade var att FOI redan gett ut en rapport kallad Geopolitics of Climate Change år 2007.

Vad kommer då att resultatet att bli från denna studie? Varför tar inte även den svenska Försvarsmakten och får en miljöprofil i sina internationella insatser. Varför nöja sig med att deltaga i Afghanistan som alla andra gör? Om nu den globala miljökatastrofen är ett större hot än global terrorism och globala massförstörelsevapen så kanske svenska trupper ska hjälpa till och stoppa internationella företag som bedriver utsläpp av skadliga ämnen, dumpar sopor i tredje världen, avverkar träd i regnskogar m.m.

Någon kanske tycker att detta är ett jobb för säkerhetsföretag? Problemet är att de flesta säkerhetsföretag som t.ex. Xe/Blackwater hellre tar jobb för den som betalar mest, vilket i de flesta fall brukar vara skurkarna i sammanhanget.

Ett samarbete mellan Försvarsmakten och militanta miljöorganisationer? Hmm, det skulle vara intressant att se en Visbykorvett i Greenpeace färger. Miljöpartiet som är motståndare till det mesta som har försvarsanknytning lär nog jubla åt denna idé.

Tyvärr så brukar miljöfrågor stupa på den långsamma viljan hos de stora miljöbovarna. I USA slåss president Obama mot sin egen senat för att bl.a. få igenom miljöreformer. Men det går mycket långsamt, så Obama lär nog inte ha mycket att komma med till Köpenhamn. Tyvärr så är verkligheten oftast som sådan att när det kommer till kritan så är det två saker som styr, Pengar och Politik.

Uppdaterad 09-12-05, 22:05
Köpenhamnspolisen förbereder sig för krig. Alltid när de stora elefanterna möts så kommer alltid protestgrupperna. Dessa möten hålls varje år, men nu börjar det bli lite ont om tid då Kyotoprotokollet inte gäller efter 2012.

Tre punkter är viktiga under mötet:

- Neddragning på utsläpp. USA och Kina har otroligt nog lovat att sänka sina utsläpp.
- Standardmetoder för att mäta dessa neddragningar. Givetvis vill alla länder ha ett sätt att mäta på som dom själva tjänar på. Indien vill t.ex. mäta per capita, Kina vill dela med BNP. Allt för att kunna öka utsläppen eller i varje fall inte behöva minska så mycket.
- Finansiering av neddragningar på utsläppen i U-länder. Här lovas det mycket, men t.ex. patent på energisnål ren teknik är inte något västvärlden så gärna släpper gratis till U-länder. Jämför bara med AIDS medicinen.

Undrar vad demonstranterna är mest emot? Att det går långsamt är ju inte direkt oväntat. Att I-länder inte gärna vill ge bort sina patent gratis är inte heller någon överraskning. Sedan har vi givetvis konspirationsteoretikerna som lär dyka upp. Att den globala uppvärmningen går lite upp och ned lär inte minska deras intresse för frågan.

Att det trots allt är pengarna som styr visas bl.a. av Kanadas ointresse för Kyotoprotokollet. Varför? Jo dom har själva god tillgång på olja och vill gärna kunna utvinna den. Hmm. Dags för lite South Park!



Uppdaterad 09-12-07, 19:49
Att arbeta för att minska utsläppen och därmed bromsa upp den globala uppvärmningen kommer att kosta stora summor pengar, något som hittills dämpat intresset från de stora aktörerna USA, Kina m.fl. Även i Sverige straffas ägare till vindkraftverk med extra skatt, snarare än belönas för sina insatser för miljön.

Men om påverkan på det globala säkerhetshotet kan bevisas så borde kanske intresset ändras. Kostnaderna för USA:s insats i Afghanistan och Irak för 2008 var 150 miljader dollar. Bara ökningen med 30.000 man i Afghanistan beräknas hamna på 30 miljarder dollar per år. Om eknomiska satsningar skulle resultera i ett förbättrat klimat och därmed minskad risk för konflikter beroende på klimatstörningar så innebär det i andra ändan ett lägre behov av militära satsningar. Detta kan vara en förklaring till att flera av de stora länderna trots allt den senaste tiden börjat ge vissa löften om neddragningar av utsläppen.

Tvärt om dagens strategi i Afghanistan med andra ord, där militära satsningar krävs för att kunna på ett säkert sätt genomföra civila hjälpprojekt.

I Danmark är man trots allt hoppfulla om att konferensen ska ge resultat.

Löften om tillräckliga utsläppsminskningar och långsiktig finansiering samt en deadline för när ett legalt bindande klimatavtal ska vara klart. Det är vad klimatkonferensens danska ordförande Connie Hedegaard förväntar sig av de kommande två veckorna.

Tyvärr så finns det många som förnekar alla rapporter om klimatförändringar. Det känns lite tragiskt. Ungefär som att titta på en cancersjuk som suger på en cigarett och sedan envist hävdar att röken inte dödar eftersom han minsann läst forskningsrapporter som tagits fram av Marlborough. Att en hel del företag som utpekas som miljöbovar står bakom och finansierar konferensen beror inte enbart på att dom har dåligt samvete. Snarare vill dom profilera sig som miljövänner på samma sätt som Vattenfall som hela tiden tycks glömma bort sina kolkraftverk nere i Europa och i alla broschyrer visar upp vindkraftverk i närheten av små röda stugor. Bolagen har mycket väl förstått att bilden av ett regnigt Stuttgart med den bolmande röken från ett koleldat kraftverk i bakgrunden inte lockar många konsumenter av el (om det inte är mycket billigt, för då verkar ingen bry sig om miljön längre).

Hmm. Ska man tro den gamla teorin om jorden som en självreglerande organism (den s.k. Gaiateorin) så lär den förr eller senare slå tillbaka och utrota oss mänskliga parasiter. Tällberg Foundation har därför i SvD brännpunkt lagt fram en strategi för hur arbetet ska kunna gå vidare. Tyvärr så misstänker jag att när det väl kommer till kritan så är det pengarna som styr. Vi måste därför först bevisa att det kostar pengar, gärna idag och att miljöproblemen inte bara ett framtida problem för våra barnbarns barn att ta hand om.

Jag säger som Cuba Gooding Jr i Jerry Mc Guire "Show me the money!"

Uppdaterad 09-12-13
Sverige satsar nu 8 miljarder på att få fattiga länder att satsa på miljövänlig teknik.

Nya siffror visar samtidigt att svenskar och amerikaner i hög grad är beredda att betala för att hejda uppvärmningen, svenskar cirka 1800 kronor per år och amerikaner cirka 1200 kronor per år. Både i Sverige och USA kan befolkningen tänka sig att betala 2–3 procent av sin inkomst för att inte den globala uppvärmningen ska öka mer än 2 grader.

Uppdaterad 09-12-15, 07:32
Masslows behovstrappa pekar på att för att en människa ska nå steget självförverkligande så måste grundläggande behov som mat, sömn och trygghet vara uppfyllda. Miljön är intressant i goda tider, men får lägre intresse i svåra. Kan vi i så fall verkligen pressa U-länder att förbättra sitt miljöarbete när vi själva prioriterar ekonomin före miljön?

Om man tittar på en karta över Europa så är det inte förvånande de länder som har stora ekonomiska problem som har minst intresse för miljön. Att Grekland står ut som en illröd fläck är inte heller förvånande då miljön påverkar dem med stora bränder, en av de smutsigaste huvudstäderna i Europa samt konstanta bränder.

lördagen den 28:e november 2009

Lussebullen är hotad

I morgon är det 1:a advent och dags att börja baka lussebullar. Men när jag begav mig till den lokala Ica handlaren för att köpa saffran så fick jag en chock. 40 kronor för ett halvt gram! Den där lilla ynkans fyrkantiga papperspåsen kostar mer än motsvarande påse med vitt pulver på Sergels torg. Hemmafruar stjäl i butikerna och det står lite här och där i mörka gränder män med långa rockar som dom viker upp för att visa smakproven på det Iranska guldet för suktande spekulanter.

Anledningen till prishöjningen är att Krokusblommorna inte trivdes i det kalla klimatet i Iran och årets skörd har blivit mycket mager.

Dags att hitta på alternativa lösningar. I Afganistan är den mest inkomstbringande växten valmo för att tillverka opium. Försök har gjorts att få bönderna att odla alternativa produkter som t.ex. potatis, men dom tjänar helt enkelt för lite på det. Nu läggs i stället saffran fram som ett förslag. Det odlas redan på gränsen till Iran med stor framgång. Mycket bra förslag! Det får två effekter. Dels så stryper det talibanernas inkomster från opiumförsäljningen, vilket gör att dom inte kan fortsätta stridandet och dels räddar det mitt lussebullebak. Därmed vet vi också vad FS 18 har för uppgift över julhelgen.

fredagen den 27:e november 2009

Nya mutationer (uppdaterad)

Svinpesten har börjat klinga av, men samtidigt så ökar dödsfallen dramatiskt. Både i Norge och Frankrike så rapporteras om nya mutationer av viruset. I Sverige har vi slagit oss för bröstet för att ha startat upp en av världens mest lyckade vaccineringskampanjer. Men trots detta så stiger dödstalen även i Sverige. Norge tillhör ett av världens hårdast drabbade länder med 700.000 insjuknade och 23 döda. I Sverige har 5018 incjuknat och 15 dött.

Sverige var tidiga med vaccinationen och Norge sena. Man skulle då kunna tolka det som att vaccinationen åtminstone lett till att färre personer smittats. Men å andra sidan kan det vara som artikeln i Fokus anger att skillanderna mellan de olika länderna mer beror på slumpen. De likartade nivåerna på antalet döda pekar dock på att vaccinationen inte räddar liv. Troligtvis så har den nog bara räddat pengar eftersom folk inte behövt vara hemma från jobben på grund av sjukskrivningar.

Hur hanterar vi en ny mutation? Risken finns att vi har tagit ut våra krafter på den första vågen samt att vaccinet inte gett oss den motståndskraft som krävs för att klara av den andra vågen. Jag tycker fortfarande att Ann-Cathrin Engwalls inlägg i debatten är värd att lyfta fram.

Man kan säga att ett virusangrepp i sig leder till en slags kroppens egen vaccinering där immunsystemet efter bästa förmåga försöker lära sig känna igen flera av virusets olika delar, oftast fler delar än vaccinet.

Detta leder till att vår motståndkraft mot virus av liknande typ ökar betydligt, vilket alltså kan förklara motståndskraften hos de spanska kolonisatörerna medan indianerna drabbades av de nya smittämnena. Med ett vaccin kan man därför inte uppnå en lika bred motverkande effekt hos individen även om det verkar effektivt mot just den aktuella virustypen det är framtaget för, det vill säga innan viruset riskerar förändras alltför mycket.


Vad ska svenska media göra nu? Höja paniken ett snäpp ytterligare för att sälja fler lösnummer? Det enda goda med medias belysning av influensan är att folk i allmänhet beter sig lite vettigare nu för tiden och inte hostar andra i ansiktet, samt att det normala bondförnuftet med att tvätta hånderna då och då kommit tillbaka hos medelsvensson.

Uppdaterad 09-11-30, 20:49
Att WHO definierat svininfluensan som en pandemi är ett mycket stort beslut. Att jämföra med att Sverige skulle mobilisera sitt försvar (något vi inte gjorde ens under brinnande andra världskrig). Vilka är det då som tar dessa beslut? En hop människor utan som helst egna vinstintressen? Nix! Flera av de läkare som ingår i expertgrupper som används av WHO har knytningar till läkemedelsindustrin, vilket borde göra dom till jäviga att komma med råd i dessa ärenden. Att sedan beslutet tas av en person tycker jag dessutom är mycket märkligt.

Inom försvarsindustrin finns ett begrepp som kallas det militärindstriella komplexet. Det är när en ohelig allians bildas av politiker, militärer och industri som driver på upprustning bara för upprustningens skull. Har verkligen svininfluensan hållt måttet för en pandemi?

Jag tycker att när allt lugnat ner sig så borde vi sätta oss ner med miniräknarna och se över vad som gjorts och till vilka kostnader. Vid satsningar inom trafiksäkerhet värderas ett människoliv till ca 10 miljoner. Kostar en investering mer än så för att statistisk enbart rädda ett liv, så genomförs den inte. Vad har de totala kostnaderna för vaccineringsprogrammet varit? Dra från vinsten i form av räddade sjukskrivningsdagar. Hur många liv har räddats? Om man jämför utfallen i Norge och Sverige så verkar vaccineringen inte påverkat dödligheten, bara sjukdomsfallen.

Jag håller helt med slutsatsen i SvD artikel. Pandemibegreppet borde inkludera inte bara spridningsrisk, utan även dödlighet. Om inte pandemibegreppet hade använts hade valet blivit upp till varje nation och det hade då kunnat baseras på den ekonomiska beräkningen ovan. (Utgifter - Besparingar)/Antal räddade liv > 10 MSEK.

Uppdaterad 09-12-14
Hur rent mjöl har de läkare som rekommenderat vaccinering i sina påsar? Läkarkåren har tyvärr ofta band till läkemedelsindustrin och så även i fallet med svininfluensan. I Finland rapporteras en rådgivare till regeringen ha kopplingar till ett av de företag som tjänar stora pengar på hysterin. Men frågan är hur det ser ut i Sverige? Är våra läkare verkligen helt neutrala i denna fråga?

Uppdaterad 10-01-13, 07:41
WHO kommer nu att genomföra en granskning av sin hantering av influensan.

Flera länder har på sistone dragit tillbaka eller minskat sina vaccinbeställningar sedan det visat sig att utbrottet inte blivit så allvarligt som det befarades. Att inte fler insjuknat har samtidigt bidragit till kritiken mot WHO. Exempelvis vill Europarådet utreda om läkemedelsföretag har förmått statligt hälsoansvariga att lägga mer pengar än vad som behövts på att lagra vaccin.

Sova med fienden (uppdaterad)

Baltikum och Georgien oroar sig för Frankrikes nya vapenaffärer med Ryssland. Ryssarna är intresserade av att köpa Helikopterkryssare av Mistral klass. Dessa fartyg är mycket väl lämpade att understödja landstigningsoperationer som ryssarna av en slump övade i somras under övningarna Zapad och Ladoga. Här är en liten video som beskriver fartygen. Tänk hur dom kommer att se ut med Mi-28 attackhelikoptrar ombord. Det här är inget fartyg för försvar, utan för att som det så vackert heter internationellt projicera sin makt.

Hmm. Det är heller inte en slump att Frankrike stöttar Rysslands gasledningsprojekt i Östersjön. "You scratch my back, and I scratch Yours!". Att Frankrike stöttar ett tätare säkerhetssamarbete med Ryssland, trots vad som hände i Georgien börjar få sin förklaring. Läs mer på bl.a. Gyllenhaals blogg.

Men, men. Enligt våra svenska politiker så håller Ryssland på och rustar ned och gasledningar kan man dra lite hur som helst i Östersjön, bara det inte stör torsken. Själv så ser jag bara en massa konspirationer i allt nu för tiden...

Uppdaterad 09-12-01, 08:26
Bo Pellnäs framför nu samma analys som ovan, d.v.s. att köpet av Mistral pekar på att Ryssland visar en offensiv vilja för sina militära operationer. En mycket tydlig signal till framför allt Baltikum och Georgien.

Han avslutar också med en god analys av framtiden.

Regeringens åtgärder för att samordna våra resurser på Östersjön är högst lovvärda. Nu bör även skapas en operativ ledning av all verksamhet på, över och under Östersjöns yta. Främst av freds-tida övervakningsskäl men också för att underlätta en fördjupad samverkan med övriga östersjöstater. Den skulle också kunna vara basen för ett samarbete i Östersjön med Ryssland. Ett sådant skulle i bästa fall förmå landet att reducera sin marina upprustning, vilket vore en välsignelse för alla parter. Varken Polen eller de baltiska staterna lär vara entusiastiska för ett sådant samarbete. Den som sluppit ut ur björnens bur tvekar att gå tillbaka och bjuda på socker. Men det är ändå väl värt att vi tillsammans med Finland gör ett tappert försök. Alternativet är sämre.

Förr när vi hade ett starkt invasionsförsvar kunde vi ställa krav på Rysslands agerande i Östersjön. Nu är det bara att bita i det sura äpplet och samarbeta. Om det är bra eller dåligt får framtiden visa, men vi har inte så många alternativ.

Uppdaterad 09-12-02, 19:27
Mikael Nilsson, historiker vid FHS kritiserar den svenska solidaritetsdoktrinen. Som jag har skrivit tidigare så får man kraftiga anspelningar till upptrappningen inför första världskriget. Han ställer också en mycket viktig fråga som våra politiker antingen inte själva har förstått, eller försöker dölja då dom inte vet svaret.

Ett svenskt militärt ingripande i närområdet riskerar nämligen att besvaras, Sverige kan komma att angripas i vedergällningssyfte. Vi måste då ställa oss frågan med vilka resurser vi skall försvara oss?

Då vårt invasionsförsvar numera är lagt på is till förmån för insatser i t.ex. Afghanistan så är detta en mycket viktig fråga som bör besvaras snarast!

Upp med mungiporna (uppdaterad)

BAe Hägglunds i Örnsköldsvik ska nog inte räkna med att vinna den kommande upphandlingen av terrängfordon till Försvarsmakten. SEP är helt enkelt för dyr och har för oprövad teknik.

Men det finns ljus i slutet av tunneln. Som jag har berättat tidigare så offererar BAe Stridsfordon 90 till England i den s.k. FRES upphandlingen. Nu beställer Frankrike 53 stycken BVS10 MkII. Tydligen har även den franska upphandlingen behandlats i domstol). Detta borde innebära att de varsel som lades i somras inte behöver genomföras.

Bandvagn 206 och dess efterträdare är en internationell exportsuccé som byggde upp Hägglunds goda rykte. Den är inte speciellt bra bepansrad, men tar sig fram på ett utmärkt sätt i all terräng. I den engelska pressen har det varit en del kritik avseende Viking beroende på dess lägre skyddsgrad och ett par dödsfall i samband med IED. Planer finns på att byta ut Viking mot mer bepansrade fordon, men detta beslut kritiseras av soldater i engelska armén.

You have to remember that Vikings were deployed to fill a very specific function," said Amyas Godfrey, a former infantry officer and fellow of the Royal United Services Institute thinktank, referring to the bridges and canals of the "green zone" along the Helmand river.

The Viking is a tracked vehicle, unlike the heavier Mastiff armoured troop carrier. "You are sacrificing mobility for protection but mobility is itself a form of protection", said Godfrey.


Fordon i Afghanistan är känsliga för överfall med IED, minor och RPG. Detär ofta lätt för talibanerna att lägga sig i bakhåll eftersom det finns få bra vägar för transporter. Fördelen med Viking är att man fordonen kan färdas vid sidan av vägarna och helt enkelt undvika de ställen som i vanliga fall används för att placera ut sprängladdningarna. nackdelen är givetvis att i de fall som man ändå tvingas färdas på normala vägar har man ett lägre skydd. Frågan är om inte Viking trots de dödsfall som inträffat, ändå inte räddat fler liv då man kunnat undvika troliga överfall? Här är en liten reklamfilm från Afghanistan.

Mycket vill ha mer heter det, men nu borde i varje fall kommunledningen i Örnsköldsvik inte bekymra sig om SEP eller inte SEP de närmaste åren.

Uppdaterad 09-11-30, 21:25
I SEP diskussionen kom det ofta upp affärer som missats på grund av saknad svensk anskaffning. Kanada var en av dessa. Men har BAe Hägglunds verkligen tappat Kanada? FLCV - Family of Land Combat Vehicles har en fas kallad CCV - Close Combat Vehicle. 108 fordon med en option på 30 fler är under anskaffning. Kontraktet ska läggas i mitten av 2011 med IOC- Initial Operational Capability 2012 och FOC - Full Operational Capability 2015. CV90 är ett av de påtänkta fordon. Återigen försäljning av ett beprövat koncept. Upphandlingen av CCV har tyvärr den senaste tiden fördröjts, så beslutsdatumet 2011 kan bli förskjutet.

Om nu BAe Hägglunds är smarta och börjar arbeta som alla annan industri (mobiltelefoner m.m.) och slutar luta sig mot statliga garantier så bör man se till att maximera vinsterna av att sälja Stridsfordon 90 till att kunder som vill ha en "Här och Nu" lösning, precis som Patria gör med AMV. Från denna försäljning tar man en del av vinsten och investerar i forskning och utveckling, t.ex. SEP. Att svenska staten stödjer svensk försvarsindustri är OK. Att svenska staten stödjer svensk försvarsindustris aktieägare är en helt annan sak. Hur mycket vinst ska en aktieägare kunna ta ut ur ett bolag som hålls under armarna av svenska staten? Vi kanske ska återköpa Celsiuskoncernen?

Bristen på militära flygplatser (uppdaterad)

Flygvapnet har alltid haft en möjlighet att i nöd landa på civila flygplatser. Om något problem uppstår i luften och piloten avgör att han bör landa så snabbt som möjligt så används första bästa flygplats med en bana som är tillräckligt lång.

Vid haveriet på F17 i somras då ett Gripen flygplan landade med stället inne, så fick de övriga flygplanen som var tänkta att landa på F17 åka till Kalmar (med mycket lite bränsle kvar). Det här har fått Flygvapnet att fundera på vilka alternativa flygplatser som finns i Sverige och framför allt vilken beredskap som finns för att ta emot ett Gripen flygplan. Nu utbildas brandmännen på Kalmar flygplats på Gripen för att dom ska veta vad som behövs göras utifall ett flygplan som landar med tekniska problem skulle haverera under landningen. Hur öppnar man huven, hur stänger man av motorn, hur hanteras en medvetslös pilot i en katapultstol, hur hanteras vapen på flygplanet? Ett stridsflygplan innehåller många farliga delar som inte finns på civila flygplan.

Steg två vore givetvis att ge teknisk personal en s.k. "Aircraft Cross Servicing" kurs som medger att dom kan tanka ett Gripen flygplan så att det kan ta sig därifrån. Annars står det och väntar tills dess att det kan komma personal som bevakar flygplanet och sedan teknisk personal som kan göra det klart för start igen.

Nedläggningen av militära flygfält i Sverige har lett till problem för den dagliga flygverksamheten. Det är helt enkelt för långt mellan fredsbaserna F17 i Ronneby, F7 i Såtenäs, LSS/Helikopterflottiljen i Linköping och F21 i Luleå (Vidsel och Visbybaserna är också aktiva och har tillgång till brandmän och tekniker). Vid dåligt väder krävs en alternativ landningsbas utifall vädret på den ordinarie landningsbasen skulle försämras eller att det blir fel på något av landningshjälpmedlen i flygplanet. Regelverket idag tillåter enbart att militära flygbaser används som alternativ. Detta beroende på att det finns skillnader i uppföljning av väder på militära och civila flygfält. Civilt flyger man alltid med en alternativ landningsbas, men det innebär också att man måste ha extra bränsle ombord för att vid behov nå den aktuella basen.

Flygvapnet borde tänka om och börja på att använda civila baser, inte bara som ett nödalternativ, utan även som altertnativa landningsbaser att använda i planering. Det innebär givetvis en kostnad för Försvarsmakten:
- Landningsavgifter
- Utbildning av brandpersonal
- Utbildning av mekaniker
- Lägga ut viss utrustning i form av säkringspinnar för vapen, bogstänger och flygplansstegar
- Sätta större krav på uppföljning av väder
Fet
På så sätt kan FV fortsätta att ha ett visst "bassystem" för att ersätta Bas-90 som lagts i malpåse. Trots allt så är många civila flygfält gamla militära baser. Luftfartsverket kanske ska sälja tillbaka en del flygplatser till Försvarsmakten?

Uppdaterad 09-11-27, 12:14
Försvarsmakten funderar på att lägga ner ytterligare en flottilj. Idag finns redan på högkvarteret en central teknisk chef och en central flygchef. Detta som en del i arbetet med att certifiera Flygvapnet som en operatör av luftfart i stället som tidigare att varje flottilj var enskild operatörer. Ryktet säger nu att det finns planer på att ta bort flottiljledningen på dessa flottiljer och i stället införa en central flottiljledning.

I antikens Grekland så skilde man inte särskilt mycket på definitionen av en komedi eller en tragedi i de klassiska pjäserna. Tyvärr så gäller samma sak Flygvapnets aktuella framtid...

torsdagen den 26:e november 2009

Förstärkningar på väg (uppdaterad)

General McChrystal har begärt 40.000 extra soldater för att förstärka insatsen i Afghanistan. President Obama har dragit ut på tiden för att ta ett beslut, men nu är det officiellt att han kommer att tillkännage vad som ska ske i samband med ett möte på West Point den 1:a december.

Vilket beslut kommer Obama att ta? Det finns en opinion inom det Demokratiska partiet att kriget inte går att vinna rent militärt, utan att andra metoder måste sökas. Men mest troligt är att han lyssnar på sina militära rådgivare.

Although military and administration officials cautioned that Obama has not settled on a final figure, the military is planning for an increase of up to 35,000 troops begin next year. Military officials spoke on condition of anonymity because they are not authorized to discuss the president's plans.

The addition forces would come atop a record 71,000 U.S. troops in the country now and would represent the largest expansion since the war began eight years ago.


Englands premiärminister Gordon Brown lovar att NATO kommer att ställa upp med 5000 extra soldater. England har alltid följt sin husses röst, så allt pekar på att Obama kommer att förstärka, även om det är oklart hur mycket. Den stora frågan är vad EU gör om NATO vill förstärka? EU kommer att pressas av de medlemsländer som även tillhör NATO att öka truppbidragen. Sveriges solidaritetsklausul i Lissabonfördraget kan därmed tvinga även oss till en ökad insats.

Det viktigaste just nu är att definiera:
- En hållbar trategi för att inom två år ha stabiliserat Afghanistan. Ct/COIN eller något annat.
- En "exit strategy" för att efter dessa två år sakta men säkert dra oss ur. Vi har inte råd att stanna i Afghanistan för evigt.

Uppdaterad 09-11-30, 20:43
Det börjar läcka ut detaljer kring Obamas valda strategi. Truppförstärkningarna beräknas hamna mellan 30-35.000, d.v.s. något lägre än de 40.000 som önskats av McChrystal. Å andra sidan kompenseras det av de utlovade 5000 från NATO.

Det som är intressant är dock inte numerären i sig själv, utan hur trupperna är tänkta att användas och var dom ska sättas in. Om det bara blir lokala förstärkningar för att slutgöra offensiven i Helmand provinsen så kan det få intressanta effekter i övriga områden. Talibanerna drar sig undan större öppna slag och kommer att söka sig till lugnare områden. I kombination med den pakistanska offensiven i öster lämnar det inte mycket val förutom nordväst ut, d.v.s. rakt mot Mazar-e-Sharif.

Gör vi mer skada än nytta internationellt?

FN är en organisation som tyvärr är tandlös på grund av avsaknad av egen ekonomi, militära resurser samt att vetomöjligheterna i säkerhetsrådet stoppar många ingripanden. Kom ihåg FN:s misslyckande i Srebrenica och Rwanda.

I Afrika får därför FN ett dåligt rykte. Trupperna har inget mandat att ingripa och de soldater från Afrika och Asien som skickas begår själva övergrepp. Soldater från AU - Afrikanska Unionen må vara duktiga på att slåss, men har tyvärr inte alltid rätt inställning till civilbefolkningen och saknar demokratiska värderingar. Soldaternas syn på kvinnor visar sig i att dom utnyttjar prostituerade och begår våldtäkter.

Nu senast så visar en FN rapport på att insatserna i Kongo-Kinshasa förvärrat snarare än förbättrat läget för civilbefolkningen. FN stödjer den kongolesiska arméns kampanj att slå ut rebellgrupper.

Såväl den kongolesiska armén som FDLR attackerar civilbefolkningen, och situationen för civila har snarare förvärrats än förbättrats sedan offensiven inleddes. Enligt officiella källor har drygt 1.200 FDLR-rebeller avväpnats sedan i mars, medan hjälporganisationer rapporterar att mer än 1.000 civila dödats, 7.000 kvinnor och barn våldtagits, 6.000 hem bränts ned och 900.000 människor tvingats på flykt i Nordkivu och Sydkivu fram till sista september i år.

Om inte FN ser till att få mer mandat från de deltagande länderna i insatser så är risken stor att det växer fram alternativa lösningar. USA har börjat använda privata säkerhetsföretag som Xe/Blackwater och Haliburton i sina insatser. I Afrika används ibland rena legosoldater som stöd för FN trupper.

Att ingripa i något som borde ses som ett inbördeskrig är ett stort problem för FN. Oavsett vem som stödjs så har man tagit sida i konflikten och ses inte längre som fredsbevarande utan som en stridande part. Samma problem fanns i krigen i Jugoslavien och numera i Darfur och Afghanistan. En cynisk människa kan anse att krigen är svåra att avsluta då dom styrs bl.a. av felaktiga gränser som är ett arv från kolonialismen. Kanske måste dessa länder "slåss färdigt" för att genomgå den process som Sverige genomgick på 1600-talet där våra nuvarande gränser definierades.

onsdagen den 25:e november 2009

Veteranflyget triumferar (uppdaterad)

1988 ersatte HKP 10 Super Puma de då redan "gamla" HKP 4C Boeing Vertol/Kawasaki KV 107 helikoptrarna i Flygvapnet. Dock så fortsatte HKP 4 att flyga i marinens regi. Fyra stycken HKP 4 modifierades för NBG 08 med ballistiskt skydd och installation för tre Ksp-58. Då dom har beslutats att tas ur drift så står dom för närvarande inplastade på F17 i Ronneby.

Många driver nu på att skicka dessa helikoptrar till Afghanistan i avsaknad av fungerande HKP 14 och problem med modifieringen av HKP 10B. Den ivrigaste påhejaren är Allan Widman och nu har han även fått vatten på kvarnen genom att Patria Helicopters AB har lämnat in ett förslag på uppgradering för att möjliggöra fortsatt drift och operationer i Afghanistan.

Det som erbjuds är sandfilter för motorerna och underhåll på plats för operationer inom radien för EU Battlegroups (t.ex. Afghanistan). FM helikoptrar har ett driftuttag på ca 8000 timmar och det finns enligt Patria Vertolhelikoptrar i drift som flugit upp till 50.000 timmar.

Tilläggspaket som erbjuds är motmedelssystem och "svart låda". Bägge dessa system anser jag är ett krav. Efter de senaste haverierna med HKP 10 var det mycket debatt om avsaknaden av inspelning som omöjliggjorde utredning av incidenterna. Det som är ett krav i Sverige borde därför vara ett krav utomlands. Motmedelssystem är ett måste då det fortfarande finns både Stinger och SA-7 i omlopp i Afghanistan (även om de nog är i mycket dåligt skick). De största hoten är dock finkalibrig eld samt i samband med start och landning RPG.

Det går att flyga på medelhög höjd för att undvika MANPAD. Rekommendationen brukar vara ca 3000 meter över marken, men då glömmer man bort att Afghanistan är mycket högt beläget med Kabul på ca 2000 meters höjd. Det ger en operativ höjd på ca 5000 meter för att vara säker från MANPAD. Där börjar det bli problem med motoreffekt för helikoptrar att nå dessa höjder och även syrgasbehov för besättning och passagerare.

Jag har i ett tidigare inlägg diskuterat för- och nackdelar med de olika helikoptrarna som finns idag i Sverige. HKP 4 är ett mycket fältmässigt system till skillnad mot t.ex. HKP 15. Läs de många kloka kommentarerna på detta inlägg. Läs även ett av Wisemans senaste inlägg om helikopterfrågan.

Men hur lång tid skulle en uppgradering ta? När får vi effekt av Patrias förslag? Patria anger att ca 8 månader (utan motmedel och registerering) efter beställning skulle leverans kunna ske, d.v.s. tidigast augusti 2010. Därefter krävs missionsträning med bl.a. Hot&High och Brownout, minimum ca 4 månader. Då är vi framme i tidigast december 2010.

Försvarsmakten har i sin analys av helikopterläget kommit fram till att HKP 10B skulle kunna vara operativa (inklusive göra klart modifieringsarbetet och träna besättningar) i april 2011. Då har dessa helikoptrar redan sedan tidigare motmedel och registrering.

Tidsvinsten skulle därmed vara max 4 månader. Med integration av motmedel och registrering på HKP 4 troligtvis mindre än så. Fördelen är att HKP 4 är bättre lämpad för en insats i Afghanistan än HKP 10. Nackdelen är att det är oklart om tillgången på besättningar (Allan Widman har enligt hörsägen fått erbjudande att ställa upp från ett antal förare). Samt givetvis att Patrias erbjudande inte är helt gratis...

Slutligen måste man ställa den fråga som jag ställt tidigare. Är det verkligen specifikt svenska helikoptrar som är ett måste? En svensk helikopter kommer att vara en gemensam resurs för ISAF och inte något som är vikt åt de svenska trupperna. Med tanke på att de flesta andra regioner är mer utsatta än den svenska PRT är snarar sannolikheten att många av uppdragen går åt andra håll, även om basering sker på den tyska basen i Marmal. Är det inte bättre att försöka se till att det finns helikoptrar över huvud taget genom att t.ex. få något annat land att ställa upp? Då får vi dessutom automatiskt besättningar som är tränade för insats i Afghanistan och inte bara helikoptrar som är modifierade.

Uppdaterad 09-11-26, 16:54
Den svenske läkaren Henric Malmström som tjänstgjorde i FS 13 kritiserar de dåliga möjligheterna till snabba sjukvårdstransporter i Afghanistan.Jag håller med kritiken, men håller inte med Henrics slutsats.

Vid detta tillfälle begärde vi hjälp av det tyska förbandets armehelikoptrar eftersom en person hade svåra smärtor och allvarlig skada inte kunde uteslutas på platsen. Trots att logistik inom det svenska förbandet fungerade oklanderligt noterades i slutänden en ledtid på fyra timmar från skada till akut avancerat medicinskt omhändertagande på det tyska sjukhuset på Camp Marmal. Med insats av egna helikoptrar hade denna transporttid sannolikt halverats.

En svensk helikopter skulle med stor sannolikhet basera på Marmal tillsammans med de tyska helikoptrarna. Det är även där våra svenska Tp-84 baseras när dom är i Afghanistan. Den svenska PRT i Mazar-e-Sharif har en yta som motsvarar en femtedel av Sverige. HKP 4C har en marchfart på 270 km/h och en uthållighet på 4-6 timmar, vilket innebär att om den ska starta och landa på Camp Marmal så har den en räckvidd på ca 500 km och det tar ca 4 timmar tur och retur att nå maxavståndet.

Sammanfattning: En svensk helikopter är givetvis bra, då det blir ytterligare en helikopter i området. Det är dock tveksamt om den tillför så mycket extra för svensk trupp, då den kommer att användas även för andra behov. T.ex. vid det senaste bombdådet mot svenskarna så kom först en tysk och sedan en amerikansk helikopter. Om vi skulle ställa en svensk helikopter enbart för de svenska trupperna så tror jag dels att de svenska läkarna ombord skull svika sin läkared (hjälpa alla) och dels de andra nationernas helikoptrar skull nog inte vara lika sugna att hjälpa svenska soldater. Tiden för en skadad att få bra sjukvård är ett stort problem. Men tiden för en patient att nå sjukvård hänger mer på de stora avstånden i Afghanistan än en ren brist på helikoptrar.

Uppdaterad 09-11-28, 21:26
Nu börjar Tolgfors ryta till igen avseende helikoptrar. Allan Widmans kamp för HKP 4 har därmed börjat bära frukt.

Jag vill ha helikopterförmågan löst. Helikopter 4 är att av alternativ som Försvarsmakten har för att lösa uppgiften helikoptrar till Afghanistan, klargör Sten Tolfors (M).

Synd bara att SvD har fel på sin tidplan. Maj-Juni 2010 är på tok för tidigt, se ovanstående beräkning. Då avser man inte modifiera helikoptrarna över huvud taget, alternativt glömmer man bort behovet av besättningsträning.

Allan har lyckats jaga tag på 46 personer vara 21 vill åka till Afghanistan. Räcker detta? Synd att han inte redovisar vilka kategorier dessa tillhör.

En HKP 4C har för räddningsuppdrag en besättning bestående av två piloter, en färdmek, en vinchoperatör/ytbärgare (kanske inte behövs i Afghanistan men kan delvis ersätta sjukvårdspersonal/skytt). I Afghanistan tillkommer dock tre skyttar (färdmek kan agera skytt vid behov) och sjukvårdsteam. Summa 3-4 st HKP 4C utbildade och 2-5 övriga som dock behöver tränas i sina roller.

För att hålla en helikopter i beredskap krävs minst tre stycken på plats. En som är startklar, en som backup utifall den första får problem och en som är på underhåll. Det innebär att vi bör modda minst tre, helst fyra helikoptrar.

Ska vi hålla 24/7 beredskap i Afghanistan så kommer det att krävas en hel del personal för att ta hand om dessa helikoptrar. Om ISAF tillåter att det krävs en viss tid mellan uppdragen så räcker det med en besättning per 12 timmars skift samt avbyte ca var fjärde dag. Totalt 4 besättningar om 4 personer, d.v.s. 16 besättningsmedlemmar. Om ingen tid tillåts mellan uppdrag krävs det dubbla. Detta kan dom klara i ca tre månader för att sedan bytas ut till en fräsch grupp. Totalt bör alltså minimum 32 besättningsmedlemmar tränas. Sedan tillkommer underhållspersonal, men där har Patria i sin offert lovat att ta hand om undehåll upp till D-service. Jag vet inte riktigt vad det innebär för en helikopter, men i flygplansvärlden innebär det underhåll efter ca 50 timmars flygtid. Om inte Patria ställer upp med personal krävs det till varje skift förutom färdmekanikern ca 3 servicetekniker, 1 tekniker som tar hand om beredskapshelikoptern och 1 tekniker som tar hand om flygutrustning. D.v.s. totalt 10 tekniker på plats och 20 totalt som är utbildade för att klara av rotationen. Sedan tillkommer en divisionsledning, en underrättelsegrupp, skyttar och givetvis sjukvårdspersonalen.

Jämför med den engelska insatsen i Afghanistan med AW 101 Merlin. Dom skickar sex helikoptrar och 8-10 besättningar bestående av fem man vardera. Hur många tekniker och sjukvårdspersonal som tillkommer är oklart. Ju fler helikoptrar man skickar destå mindre overhead, d.v.s. större andel av gruppen kan vara i operativ tjänst.

Jämför också med SAE 01 som består av 21 man för att sköta en Tp-84 på plats i Afghanistan. En Tp-84 har en besättning på 4-6 man (2 piloter, navigatör, färdmekanikeroch lastmästare). Här finns dock inga skarpa insatstider som med en sjukvårdshelikopter där det betyder skillnaden mellan liv och död om den inte kommer i luften.

Läs mer även på Wisemans senaste inlägg om HKP 4.

Uppdaterad 09-12-01, 08:35
Förvirringen är total. Tydligen har någon i FM beställt att de HKP-10B som byggts om för MEDEVAC ska återställas i trupptransportkonfiguration, något som regeringen inte kände till. FM och FMV går nu också ut med olika budskap om hur snabbt helikoptrarna kan vara färdiga i MEDEVAC status.

Hmm, styrningen från FM för vad som ska göras med helikoptrarna är lika dålig som tillverkningen/ombyggnaden av helikoptrar från de civila underleverantörerna.

Uppdaterad 09-12-01, 19:21
Detkommer olika svar från alla inblandade i helikopteraffärerna. Man börjar undra vem det är dom frågar i de olika organisationerna? Jag kan riktigt se framför mig hur en nyfiken reporter från Aftonbladet sticker fram en mikrofon framför den polska städerskan och frågar varför HKP 10B inte är operativ i Afghanistan?

Det är dock mycket märkligt att SHK avvisar att dom har krav på registrerutrustning. Jag levde i världen att HKP 10B redan fått det efter kraven från haveriutredningen av haverierna i närheten av Kebnekajse 2000 och utanför Göteborg 2003. Se avsnittet rekommendationer i slutet av varje rapport. Man har nog blandat ihop HKP 10 med HKP 4 som saknar inspelningsutrustning. Där har inte kravet funnits med tanke på att HKP 4 var planerad att läggas ner. Ska den till Afghanistan tycker åtminstone jag att det borde vara ett krav att ha samma utrustning i strid som SHK kräver i fred.

tisdagen den 24:e november 2009

När snålheten bedrar visheten (uppdaterad)

Regeringen och Försvarsmakten vill att det ska satsas på internationell tjänst. Vi ska ha soldater som åker ut på mission vart annat år. Efter 6-8 år så får dom ett par medaljer, en klapp på axeln och en m/90 i backen för att gå ut och söka nytt jobb med ett CV sprängfullt med kunskap om Ak-5 och Stridsfordon 90.

Vad gör vi då för att dom ska trivas? 17.000 i ingångslön. Sedan missionstillägg och traktamente vid utlandstjänstgöring. Som det har diskuterats på många bloggar tidigare så drar dock staten 85% av traktamentet om soldaten får tre mål mat om dagen på utlandstjänsten, då han ju faktiskt inte har haft några utgifter för mat. Problemet är att detta gäller all mat, även om det skulle gälla torrfoder som värms upp i lastutrymmet på ett stridsfordon 90.

Nu har HKV kommit på att det finns ytterligare pengar att reducera från traktamentet. Civilt gäller den s.k 90-dagars regeln. Då reduceras traktamentet till 70% (av 15%). Detta beror på att man anses efter ett tag på en stationeringsort ha sänkt sina kostnader genom att kunna börja handla på den lokala Ica affären i stället för att äta ute på restaurang varje kväll. Denna regel ska nu även gälla utlandsstyrkan, enligt beslut HR 16334:63831 daterat 09-11-18 och underskrivet av Lars Bengtsson C Arbetsgivarstödavdelningen.

Hallå! ICA!! I Afghanistan?!!!

Extra sluga som man varit på HR centrum så räknas en leave inte som ett avbrott i missionen. Och eftersom en normal mission är ca 6 månader kommer alla att få reducerat traktamente efter 90 dagar.

Intressant är också inledningen av denna skrivelse.

Denna information är främst riktad till personal som tjänstgör i Försvarsmaktens utlandsstyrka. Information om att traktamentet reduceras efter tre månader har tidigare inte meddelats arbetstagarna i utlandsstyrkan.

Hm. Jag undrar om killarna och tjejerna i FS18 fick reda på detta innan dom åkte ner till Afghanistan?

Hur mycket tjänar då staten på detta?

Traktamentet för ett dygn i Afghanistan är 456.- Det innebär att tre påsar med torrfoder en dag "kostar" den enskilde soldaten 0.85*456=387.- Det är dyrare än att gå på en hyffsat restaurang i Stockholm. Kvar blir alltså 68,40. Efter tre månaders tjänst reduceras detta till 64.8*0,7=47,88. Staten sparar alltså 16.92.-/dag. Det innebär att på de tre sista månaderna sparar staten på varje soldat i Afghanistan 90*16,92=1522,80. FS18 har 494 soldater, d.v.s. en total besparing på 1522,80*424 = 645.667.-. Hurra, nu får HR centrum råd med en personalfest till Lucia!

Nä, sluta upp med detta fåneri med "traktamente" och inför en helt skattebefriad lön under missionen motsvarande de villkor som sjömän hade innan 1988. Det finns nog en anledning till att fartyg registreras utomlands. Men visst jag glömde bort den svenska jantelagen. Det är ju orättvist att svenska soldater som riskerar beskjutning, IED, sjukdomar m.m. skulle få en massa förmåner!

Herrar och damer i FM HR och ekonomifunktion är härmed nedbjudna på en 6-månaders tur till Afghanistan för att peka ut var på den lokala marknaden i Masar-e-Sharif som en svensk ISAF soldat får mängdrabatt på sitt dagliga inköp av matvaror.

Detta beslut är säker helt rätt och riktigt enligt alla konstens regler och följer lagen till punkt och pricka, men det är också fullständigt korkat och beslutat av personer utan någon som helst medkänsla för soldater i Utlandsstyrkan. För att inte tala om att det är mycket dålig PR om FM vill rekrytera insatssoldater i framtiden. 17 kronor mindre om dagen gör ingen fattigare,men det visar på dåligt ledarskap att kunna lägga ner en massa tid på dessa smådetaljer när det finns andra betydligt viktigar saker att göra. Som att fixa helikoptrar eller terrängfordon till Försvarsmakten. Visst så ska man inte bara ta ett jobb för den feta lönens skull, men det är å andra sidan inga tiggare som vi vill anställa...

Uppdaterad 09-11-25, 07:32
I USA så har man historiskt tagit ut extra skatt under krigstillstånd för att finansiera krigen. Nu kommer ett förslag från kongressledamot David Obey att göra något liknande. Dock inte för att direkt finansiera krigen utan för att "share the burden", d.v.s. att insatserna ska kännas av alla och inte enbart soldaterna som åker iväg. På så sätt görs allmänheten mer uppmärksam på vad det kostar att deltaga i krig.

The only people who’ve paid any price for our military involvement in Iraq and Afghanistan are our military families. We believe that if this war is to be fought, it’s only fair that everyone share the burden. That’s why we are offering legislation to impose a graduated surtax so that the cost of the war is not borrowed.

Ingen dum idé egentligen. Obama kan nog få problem att få igenom förstärkningar till Afghanistan om Obey får sin vilja igenom. Att Sverige skulle göra ett undantag i skattesystemet för soldater i internationell tjänst är en betydligt enklare lösning, men en lika tydlig signal att man stöttar sina soldater.

måndagen den 23:e november 2009

Vaktavlösning (uppdaterad)

FS17 börjar nu bege sig hemåt och FS18 tar över i Mazar-e-Sharif. Nu gäller det att Försvarsmakten visar att man lärt sig att ta hand om hemkommande soldater genom åren. Dessa killar och och tjejer har haft en av de tuffaste missionerna sedan BA01. Som tur väl är så har dom klarat sig utan dödsfall, men med många skadade.

Vi militärer kommer ofta med argumentet att vår närvaro krävs för att skydda den civila hjälpverksamheten. Svenska Afghanistankommitén håller dock inte med.

Vi fortsätter att arbeta, det finns inget hot mot oss, säger ordföranden Ann Wilkens.

Även kommitténs generalsekreterare Torbjörn Pettersson säger att argumentet att svensk trupps närvaro krävs för att skydda biståndet ”är häpnadsväckande”:

– Vi har inget skydd av militären och har aldrig haft. Om de håller sig borta från oss så kan vi bättre göra vårt jobb.

– Vi har fyra hundra skolor i hela Afghanistan, ingen av dessa har bränts. Vi hade också skolor under talibantiden på 90-talet, även flickskolor.


Frågan vem det egentligen är som har rätt? Jag har stor respekt för SAK som har lång erfarenhet i AFghanistan. Den militära närvaron skapar med stor sannolikhet ett ökat motstånd. Men å andra sidan kan SAK aktioner under tiden som talibanernerna styrde ha hjälp dom att bli kvar vid makten, då befolkningen hölls på en "lagomt nedtryckt" nivå. På så sätt skapades det inga naturliga motståndsrörelser.

I England kommer man i januari tvinga bl.a. Tony Blair att vittna inför en Irakkommission som ska avgöra varför man deltar i instser utomlands. Det är kanske något att ta efter även för Sverige? Jag skulle gärna vilja få ett officiellt svar på svenska politiker syfte med insatsen. Detta då det avgör sammansättningen och uppgifterna till våra trupper. Är det att skydda befolkningen? Är det att bekämpa talibaner? Eller är det att visa flagg så att Sverige vinner politiska poäng som vi sedan kan hämta hem inom ramen för vårt EU arbete?

Tony Blairs beslut att ställa upp bakom USA i kriget i Irak fortsätter att kasta skuggor över hans eftermäle. I centrum för allmänhetens intresse står de lagliga grunderna för invasionen 2003. Storbritannien baserade sitt deltagande på underrättelseuppgifter om att Saddam Hussein förfogade över massförstörelsevapen med kraft att nå Storbritannien. Påståenden som senare visade sig vara felaktiga.

De svenska soldaterna i FS18 är dock positiva till insatsen och anser att deras närvaro kommer att förbättra läget i landet. Reportagen i pressen om det som har hänt FS17 har givetvis gjort dom mentalt förberedda på läget nere i Afghanistan. Men det är nog trots allt först när dom kommer dit ner som dom verkligen börjar förstå vad dom ger sig in på.

Det jag har störst förhoppningar om i FS18 är OMLT som ska hjälpa till att utbilda den afghanska armén, så att dom på sikt kan ta över säkerheten själva. Just nu är det ISAF som skapar förutsättningarna för en regim att verka. Den dag ANA har egna möjligheter att kontrollera talibanerna så finns det förutsättningar för ISAF att dra sig ur.

Att Karzai skulle bli avsatt och mördad inom ett par dagar från att ISAF lämnade landet är det ingen tvekan om. Förhoppningsvis så är han själv så pass medveten om det att han går med på EU och USA:s krav på att minska korruptionen i landet. Just nu så är det tveksamt om ISAF verkligen stöttar en demokrati, eller om vi hjälper en korrupt diktator att hålla sig kvar vid makten. Å andra sidan, vad är alternativet till Karzai?

Uppdaterad 09-11-24, 20:02
FM kommer att genomföra en stor satsning på att ta emot FS17, vilket jag tycker är mycket lovvärt. Detta bör dock sträcka sig längre än bara mottagning och debriefing. Om vi i framtiden ska satsa på ett yrkesförsvar så måste vi ha mer kännedom om hur våra soldater mår efter ett uppdrag. Mitt förslag är därför att följa dessa killar och tjejer extra noggrant. Dels givetvis för deras egen skull, men framför allt för att kunna ge ett bra stöd för framtida missioner. ta tillfället i akt och bygg upp den kunskap som jag fruktar att vi kommer att behöva.

Uppdaterad 09-11-29, 09:27
Striderna hårdnar för den afghanska gränspolisen i östra Afghanistan. Om detta beror på ökad trafik från Pakistan efter den pakistanska arméns offensiver är oklart. Om nu talibanerna flyttar sina trupper tillbaka in i Afghanistan så är detta både bra och dåligt. Dåligt givetvis eftersom det kan öka striderna med ISAF. Bra eftersom nu finns talibanerna återigen inom räckhåll för att bekämpas. Kan USA och ISAF göra om samma typ av offensiv som 2001 så kan det finnas en möjlighet att en gång för alla slå ut talibanernas förmåga att styra landet. Men striden måste föras med afghanska trupper precis som 2001 om den ska ha någon betydelse i det afghanska folkets ögon.

Slutspurt (uppdaterad)

Nu är 3.000 meter hinderloppet inne på sista raksträckan. Det Brasilianska flygvapnet lämnade den 23 oktober in en 26.000 sidor lång utvärderingsrapport där man jämförde Gripen mot konkurrenterna Rafale och F-18. Då det har varit mycket tyst i pressen kan man med stor sannolikhet anta att resultatet inte riktigt var det som Lula hade tänkt sig, d.v.s. något annat än Rafale.

I en slutspurt är det alla tillåtna knep som gäller. Frankrike skickade Sarkozy och Sverige skickar Tolgfors. Ett snäpp bättre än Jevrell, men nog hade det slagit stort om vi skickat vår drottning med tanke på hennes uppväxt i Brasilien?

Det ser ut som att Brasiliens val av flygplan nu närmar sig, även om det exakta datumet för beslutet inte är känt. Vi vill använda varje möjlighet att lyfta fram Gripen och hoppas därför hinna göra en gemensam svensk ansträngning inför avgörandet", skriver ministern

Gripen är ungefär en tredjedel så dyr som Rafale i anskaffning och nästan en tiondel så dyr i drift! Brasilianska flygvapnet vore dumma om dom inte valde det som gav dom mest valuta för pengarna. Därefter kommer dock de politiska valen. Saab har lovat massor i motköp och samarbeten med Brasilien. 80% av tillverkningen kommer att ske i Brasilien och många komponenter kommer att vara brasilianska. Så även där har Gripen bra läge även om fransmännen lovar köp av transportflygplan och försäljning inklusive licenstillverkning av helikoptrar och u-båtar. Sverige som stat kan dock inte erbjuda samma säkerhetspolitiska pakt som Frankrike. Dessutom har vi i dessa sammanhang ett "dåligt" rykte då vi inte vill fortsätta sälja den dag brasilianarna tvingas använda sina flygplan mot en aggressiv granne. ISP som är den svenska modellen kan alltså bli Gripens fall i denna affär.

Vi får därför hoppas att det går för Gripen som för Gärderud 1976 snarare än stackars Baumgartl.

Uppdaterad 09-11-24, 21:28
Tolgfors rapporterar att allt gått bra första dagen i Brasilia. Det intressanta är dock vem han träffar. Talman José Sarney (f.d. president som halkade in på ett bananskal då den egentliga presidenten dog strax efter valet) ser ut som en vanlig grånad politisk veteran som skrivit en massa böcker. Men lär känna dina vänner lika väl som dina fiender.

På ytan kanske det ser intressant ut. Talman, f.d. president och ej med i Lulas parti. Kanske någon som skulle kunna rösta emot att Lula bestämmer på egen hand? Tittar man på vilka kopplingar Sarney har till Lula så blir det genast mycket intressant.

Mr Sarney commands a chunk of the Party of the Brazilian Democratic Movement (PMDB), a centrist bunch that follows where opportunity leads, but is Brazil’s largest and best organised political force. Mr Sarney has had troubles with the Senate’s ethics committee but has clung to his job thanks to Lula’s support. This is in aid of keeping the governing coalition together and swinging Mr Sarney’s block behind Dilma Rousseff, Lula’s chief of staff and chosen candidate for the presidential election in October 2010.

Sarney har alltså Lula att tacka för sitt jobb och Lula behöver Sarneys röster för att få fram sin egna kandidat till det kommande presidentvalet. Undrar just vem som tänker förråda vem?

Uppdaterad 09-12-22, 18:00
Jag blev precis lurad av en SvD rubrik som sade att "Saab får Gripenorder". Hurra, Brasilien, here I come! Men det rörde sig bara om osexigt underhåll... :-)

Vi får nog vänta ett per veckor till innan brasilianarna beslutar sig. Det verkar som Lula har svårt att hitta rätt argument att köra över sitt flygvapen med. Alla rykten säger att det brasilianska flygvapnet i sin utvärdering föredrar Gripen, tack vare de låga underhållskostnaderna. Samma underhållskostnader som i Norge översteg JSF. Hmm...

söndagen den 22:e november 2009

Här är ditt försvar

Om Lasse Holmqvist vore i livet och skulle bjuda in ÖB Sverker Göransson till "Här är ditt liv", så skulle vi få en historisk bild av ett svenskt försvar i omvandling.

Sverker började sin bana i Försvarsmakten 1975 på Karlberg.

1975 var också året då Krigsmakten ändrade sitt namn till Försvarsmakten! Det skulle visa på att vi i första hand är defensiva och vill försvara vårt land. Med tanke på de senaste årens ändring i detta och att vi i första hand verkar finnas till för internationella insatser i EU och FN regi kanske det är dags för en ändring?

1975 var också året då det slutades dela ut ordnar som belöning för goda insatser. Nu slåss många för att det ska införas belöningstecken för internationell tjänst och medaljer för svenska soldater som såras i strid.

Försvarsbeslut 1968 och 1972 var redan tagna och därmed så hade nedrustningen av det svenska försvaret påbörjats. Armén var dock i mycket dåligt skick vilket nedanstående texter visar:

Infanteribrigadernas skyttebataljoner var traktordragna och cykeltolkade. Dock hade förflyttningshastigheten kunnat höjas från 4 km/tim till 12 km/tim i jämförelse med marsch till fots. Ty möjligheterna var begränsade att snabbt omgruppera förbanden från ett militärområde till ett annat beroende just på transportkapacitet på mark eller i luft.

1977 så examinerades Sverker från Karlberg. Försvarsmakten hade en budget på 50,5 miljarder och 46.000 anställda. Försvarsbeslutet detta år innebar att P1, Lv 5, F1, F11 och F12 lades ner.

I en rapport ett år efter FB 82 gav ÖB en tydligt försämrad försvarsbild för samtliga försvarsgrenar;Delar av arméns materiel såsom stridsvagnar och artilleripjäser var hårt sliten. Man antog att om förbanden blev insatta i strid så hade många enheter blivit stående, inte på grund av fiendens vapenkraft utan på grund av materielhaverier och brist på reservdelar

Flygvapnet byggdes under åren upp med bättre, men färre enheter. 1975 fanns ca 700 stridsflygplan i 40 divisioner. 2009 finns ca 100 JAS39 Gripen i 6 divisioner, vara två är för grundutbildning samt ett 20 tal transportflygplan, lite helikoptrar (som aldrig blir levererade) och ett antal skolflygplan som numera drivs i Saab:s regi. Tyvärr så verkar det som FV satsning på internationella operationer slutar att det som vanligt är transportflyget som får dra huvudlasset.

Marinen har haft ett fritt fall utför hela perioden. 1973 hade dom 8 jagare, 5 fregatter, 33 torpedbåtar/motortorpedbåtar, 22 ubåtar och 65 kustartilleriförband. Trots ett visst fokus på u-båtsjakt i början av 1980 talet med höjdpunkterna kring U-137 och Hårsfjärdenincidenterna så har färre men åtminstonde i tanken bättre enheter anskaffats. 5 stycken tandlösa Visbykorvetter gör dock ingen sjöman glad. Framtiden för u-båtsvapnet är ovisst då satsningen på nya u-båtar är oklar.

NBF dök upp som en joker och var framför allt armégeneralernas lösning på problemet med en försvarsmakt (framför allt armé) med dålig teknisk status. Det hade samtidigt dykt upp två nya ingångsvärden.

- Hotbilden försvann i och med Warzavapaktens upplösning och murens fall. Perfekt läge för omstrukturering med andra ord eftersom det inte skulle vara någon risk att ommöblera Försvarsmakten samtidigt som den inte behövdes.
- Ny teknik fanns tillgänglig. Internet, COTS m.m. blev ledorden. Allting skulle nästan vara gratis.

Resultatet: Ett antal luntor med kravspecifikationer och svarta hål som innebar ytterligare neddragningar.

I och med satsningen på Internationella Operationer har Armén fått möjlighet att få fokus i materiella anskaffningar. Efter NBF så blev mantrat NBG. Upphandling av nya terrängfordon pågår, även om det har blivit halvstopp. Dock så har det fått konsekvensen att Sverkers gamla yrkeskår, d.v.s. pansarregementena har mer eller mindre ställts i malpåse. Detta trots att svenska armen med stridsvagn 122 - Leopard 2 har en av världens bästa stridsvagnar. På Gotland står moderna Strv 122 till och med i förråd som endast Gud vet vem har nyckeln till...

Hur står det då till med Försvarsmakten anno 2009? Officersförbundet har i en sammanställning försökt visa på vad som händer och hur dom tänker agera i de olika ärendena.

Försvarsmakten skall 2014 bestå av 3300 officerare, 5200 specialistofficerare, 5000 civila och 6400 kontraktsanställda soldater. Summa 19.900 män och kvinnor att jämföra med 46.000 1975. Då ska man inte ens nämna krigsorganisationen med 48.000 idag jämfört med +700.000 år 1975!

Budgeten är 2009 44,7 miljarder. Man bör ha i åtanke att den svenska BNP har förbubblats under åren 1975-2008. Försvarsmaktens del av BNP har alltså mer än halverats under ÖB:s tid i försvaret. Kunsumentprisindex som är en bra indiation på inflationen har 1980-2009 tredubblats, vilket innebär att man får en tredjedel för varje krona idag som för 30 år sedan. Dock så gäller detta likvärdiga produkter. Teknikutvecklingen och fokuset på internationella operationer ställer krav på bättre produkter, vilket innebär att Försvarsmakten får färre enheter per krona än tidigare. Mindre pang för pengarna med andra ord.

Frågan är om budgeten klarar av att hålla soldater i drift internationellt? Förra ÖB Håkan Syrén klagade på att soldater i internationell tjänst var mycket dyrare än på hemmaplan. Regeringen verkar dock tro det motsatta, samt att kontraktsanställda soldater är billigare än f.d. värnpliktiga som vid behov utbildas för en insats. Är det någon som vågar satsa pengar på att det inte väntar nya svarta hål runt hörnet? Är det dessutom någon som vågar satsa emot att detta inte på vanligt sätt löses med ytterligare neddragningar i numerär?

Dock så har allt inte varit bortkastat under under dessa år. Många gamla regementen, och flottiljer har fått nya användningsområden efter sin nedläggning. Tittar man runt omkring på gatuadresser i svenska städer så finns det ännu kvar ett litet minne av Försvarsmakten anno 1975.

I vanliga fall brukar "Här är ditt liv" sluta med att huvudpersonen får stå och krama alla gamla kära och bekanta som dykt upp under programmet. ÖB lär nog i slutet av detta program stå ensam och fundera på vad sjutton det var som hände med Försvarsmakten, samtidigt som ljuset släcks i lokalen och kameran stängs av.

lördagen den 21:e november 2009

Att kriga för miljön (uppdaterad)

För några år sedan så såg jag en utmärkt dramadokumentär på TV kallad Exodus from Afrika. Den handlade om en framtid där Afrika drabbats av miljöförstörning och tvingat människor till en massexodus norrut. Europa tvingades stänga sina gränser då det inte längre gick att ta emot alla flyktingar. I de södra EU länderna sattes det upp taggtråd på stränderna och Spanien byggde stora flyktingläger utanför enklaven Cueta i Marocko. Till slut fick flyktingarna nog, en ledare växte fram som beslöt sig för att storma Europa och europeiska soldater mötte flyktingarna på stränderna med utomatvapen. Där tog filmen slut innan det första skottet avlossades.

Ett osannolikt framtid scenario?

Faktum är att det finns många militärteoretiker som anser att detta riskerar att bli ett framtida scenario. Krig har alltid handlat om tillgång på strategiska resurser. Det kan vara olja, men även ett strategiskt läge. I framtiden kanske detta ersätts av vatten och en miljö som det går att leva i.

Det har länge varit ett känt faktum att krig påverkar miljön. Gulfkriget 1991 med alla oljekällor som brändes och vapenförråd som sprängdes spred enorma mängder gifter i atmosfären. Många av de soldater som idag lider av det s.k. Gulf War Syndrome anser att miljöförstöringen ligger bakom deras sjukdom. Men nu gäller det också tvärtom att även en skadad miljö kan leda till krig?

I USA har en del miljökämpar som förbrukat de vanliga argumenten om isbjörnarnas väl och ve börjat att lyfta upp hotet om krig för att politikerna ska vakna. Jakten på massförstörelsevapen och terroristorganisationer är kanske inte livsnödvändigt då de för det första verkar vara svåra att hitta och för det andra oftast är ett lokalt hot. Om ett par miljarder människor skulle börja bege sig norrut så kommer politikerna i USA att inse hur indianerna kände sig under USA:s expansion västerut.

Även det amerikanska försvaret har vaknat i miljöfrågan, men kanske inte på det sätt som man kan tänka sig. I Afghanistan har militären börjat inse att dom behöver bränsleeffektiva bilar. Inte bara för miljöns skull, men för att transporterna av bränsle till alla bränsleslukande fordon är ett logistiskt problem och ett fett mål för talibanerna. Hmm, talibaner som främjare av miljötänkande...

Därför kan man förstå att EU driver på miljöarbetet. Inte bara för miljöns skull, men även för säkerheten i Europa. Om två veckor är det FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn där Reinfeldt representerar EU. Då får vi se om orden följs av handling.

Uppdaterad 09-11-22, 11:28
Vi människor älskar att hitta på olika konspirationsteorier. Att 9-11 skulle vara ett amerikanskt påfund för att kunna attackera Irak är det många svenskar (inklusive politiker) som tror på. Efter att en hacker brutit sig in på University of East Anglia och lagt ut forskares mail avseende deras forskning om klimatet så börjar många tro att teorierna om en global uppvärmning är påhittade. Det visar på vikten av att inte skriva ironiska kommentarer i en mail, därför att lösryckt ur sitt sammanhang kan det se konstigt ut.

Själv så vet jag inte riktigt vad jag ska tro, men jag vet i varje fall att när man flyger över södra Sverige så kan man ibland inte se marken från 3000 meters höjd på grund av att luften är gul av föroreningar som kommer in från övriga Europa. Jämför detta med norra Sverige där man en vacker vinterdag vid start från Luleå kan se tvärs över Sverige.

Uppdaterad 09-11-27, 22:34
Fokus hade ett bra inlägg i konspirationsteoridebatten. Mycket läsvärt.

Hmm. Undrar bara om jag tillhör kategorin "kallsvettiga vapenrunkare"... :-)

P.S: En del kanske tycker att det jag säger är dubbelmoral eftersom ett stridsflygplan också sprider en hel del föroreningar. Det är till viss del rätt, men idag står det civila flyget för ca 2% av det totala utsläppet av CO2 i atmosfären och det militära en bråkdel av detta. Men även här finns det galningar som påstår att flyget medvetet släpper ut kemiska gifter i atmosfären i de s.k. k-strimmorna (chemtrails - contrails). Som sagt var, vill man se en konspiration så går det att göra i allt som sker här i världen.

Uppdaterad 09-12-02, 19:23
Chefen för CRU, Phil Jones hoppar av sin position. "Climategate" blev helt enkelt för mycket för honom. Konspirationsteoretikerna kommer säkert att tolka det som att dom har rätt.

Pausen har dock inget med skeptikernas anklagelser att göra, enligt Jones. Han erkänner att mejlen är äkta, men säger att citaten är fullständigt ryckta ur sitt sammanhang.

På onsdagen visade han upp kopior av de fullständiga mejlen. Han säger att ordet "trick" användes för att beskriva en smart metod, inte för att berätta att man medvetet försöka dölja fakta.

Fiendens fiende (uppdaterad)

Den 30 November arrangerar SvD Bokens Dag. Detta är en utmärkt tradition som jag hoppas ökar svenska folkets intresse för att läsa. Själv så försöker jag att tömma mitt bibliotek i samma fart som jag köper böcker, vilket inte alltid lyckas. SMB producerar på tok för många intressanta titlar att många blir liggande i högar, tills dess att jag får tid över. Som tur väl är så reser jag mycket i tjänsten, vilket ger tillfälle att under ett par timmar sträckläsa en bok.

I veckan så blev det "Krigets färger" av Arkadij Babtjenko. En utmärkt bok som hyllas av alla recensenter. Jag tycker att den är värd att läsas av alla som tror eller hoppas på att Ryssland är ett demokratiskt land. Jag tänker inte recensera boken själv, utan i stället reflektera lite över vad Rysslands senaste krig har inneburit för omvärlden. USA har i många svenskars ögon fått skulden för att hotbilden från terrorism har ökat i världen. Stödet till rebellerna i Afghanistan ledde indirekt till formandet av Al Qaida. Stödet till Irak under krigen mot Iran ledde indirekt till Gulfkriget. Bägge dessa faktorer ligger sedan bakom både krigen i Afghanistan och Irak. Men det finns även andra orsaker.

Afghanistankriget 1979-1989

Afghanistan har ända sedan kolonialismen varit ett område som haft en stark närvaro från Ryssland. England var där och försvarade framför allt vägarna till och från Indien mot den ryska expansionen, men fick efter ett antal snöpliga nederlag mot de hårda afghanerna dra sig tillbaka och slicka såren. På den tiden hade Afghanistan inte mycket av värde förutom sand och sten och sitt strategiska läge som en buffertzon mellan en stormakt och en annan. Under kriget 79-89 så föddes återigen den afghanske krigaren och det skapades ett antal motståndsgrupperingar som slogs med framgång mot den sovjetiska närvaron. Allt ifrån de grupper som senare skulle bilda den s.k. Norra Alliansen till religiösa grupper som Talibaner med stöd av utländska jihadister som Al Qaida. Under kriget begicks många brott mot krigslagarna av bägge sidor med framför allt tortyr och dödande av fångar, men de afghanska motståndsgrupperna stred med traditionell gerillataktik stödda av bl.a. USA via CIA.

Tjetjenienkrigen 1994-96, 1999-.

Babtjenkos bok visar med all tydlighet på fasan i dessa krig. Ryska soldater tvingades att slåss i ett krig som var skoningslöst. De tjetjenska rebellerna använde alla metoder för att vinna. Här föddes bl.a. för första gången i fundamentala muslimska kretsar självmordsbombaren. Kidnappning och mord av motståndare och deras familjer tillhörde vardagen på samma sätt som idag i Afghanistan och Irak. Islam förbjuder både självmord och att döda andra muslimer, men när de tjetjenska rebellerna insåg att detta var metoder som faktiskt fungerade så var religionen inte längre ett hinder. I stället omdefinierades självmordsbombaren till att bli martyr. Stridsmetoderna har sedan spritt sig till gränsade länder som Ingusjien, Afghanistan coh givetvis Irak. Al Qaida tog till sig dessa idéer och Osama bin Laden publicerade 1998 sin berömda Fatwa som förklarade heligt krig mot västvärlden.

Sammanfattningsvis. Afghanistankriget skapade talibaner och Al Qaida. Tjetjenienkriget skapade senare självmordsbombaren, kidnappning och mord som stridsmetod för islamistiska gerillagrupper. De ryska krigen har därmed lagt grunden till världen som den ser ut idag och då framför allt kriget i Afghanistan som i allra högsta grad påverkar oss i Sverige.

Detta bör svenska befolkningen förstå. Vi kanske inte längre har ett invasionsförsvar som ska skydda oss mot ett hypotetiskt anfall från öst (läs Ryssland och tidigare Sovjetunionen med tillhörande Warsavapakt). Nu har vi i stället ett insatt insatsförsvar som slåss i bl.a. Afghanistan för att säkra omvärlden och därmed enligt teoretikerna också säkra Sverige. Det intressanta att dom vi slåss mot är det som Guillou kallade för fiendens fiende, d.v.s Rysslands gamla motståndare. Innebär det nu att vi är vänner med Ryssland, eller är det som i Guillous bok bara ett tillfälligt eld upphör för att ta itu med en gemensam fiende för att sedan återgå till normalsituationen?

Men åter till den inledande boken "Krigets färger". Dagens nyheter skriver i sin recension att "När texten är som mest påträngande kommer han i närheten av den Imre Kertész som skrev Mannen utan öde, eller Michael Kerrs klassiska vietnamreportage Dispatches." Svenska Dagbladet skriver att "Babtjenkos bok kan bara jämföras med de riktigt stora krigsskildringarna, och Erich Maria Remarque På västfronten intet nytt (1929) har helt klart fått sin moderna pendang". Jag kan delvis hålla med. Det är en bok som berör då den verkligen trycker ner läsarens ansikte i Tjetjeniens lera, men det är ändå något annat som den påminner mig om. Till slut slår det mig, Sven Hassel!

När jag växte upp tillhörde Sven Hassels böcker dom som man med en låg röst fick fråga bibliotekarien om var de fanns på hyllorna. Man fick sedan en ond blick och en fnysning som svar samt ett finger som pekade åt en hylla längst bak i lokalen. Sven Hassel räknades inte till finlitteraturen. Givetvis var dessa böcker fiktioner och kraftigt överdrivna, men dom kan knappast räknas som förespråkare för krig, snarast tvärtom så pekade dom på samma saker som Babtjenkos bok, d.v.s. krigets vansinne och den kamratskap som krävs för att överleva.

Nu ska jag ut och köpa uppföljaren till Babtjenkos bok, "Bilder av ett litet krig".

Uppdaterad 09-11-28, 11:30
Ryssland har länge levat under hotet från terrorister i områdena kring Tjetjenien. Man misstänker att den stora tågolyckan igår berodde på en bombexplosion. Enligt tjänstemän vid statliga järnvägsbolaget så har man hittat spår av sprängämnen (om det nu inte är så att man vill ha någon att skylla ifrån sig på). Om det nu var en bomb, så krävs det inget geni för att lista ut vilka som ligger bakom detta.

Läs gärna Fokus artikel om den tjetjenske ledaren Kadyrov. Någon annan än jag som ser likheten med Saddam Hussein? Det intressanta är hans band till Ryssland och Putin trots att dom för några år sedan var i direkt strid med varandra. Putin som rysk soldat och Kadyrov som tjetjensk rebelledare.

Ryssland har verkligen valt att arbeta med sin fiendes fiende. Kadyrov må vara en skurk, men han håller de tjetjenska rebellerna på mattan. Det vill säga fram tills igår. Om han inte levererar det Ryssland önskar, d.v.s. ett stabilt Tjetjenien som inte spränger bomber i Moskva så finns det stor risk för att kriget eskalerar upp igen.

torsdagen den 19:e november 2009

Tjat lönar sig!

Ibland så blir man positivt överraskad av utvecklingen. Inte för att jag vill ta åt mig äran, men nu tänker regeringen skicka kustbevakningens utmärkta flygplan till Somalia för att övervaka sjöfarten tillsammans med Carlskrona.

"Med ett av Kustbevakningens sjöövervakningsflygplan, som är bland de mest avancerade i världen, kommer EU:s insats att få en betydande förstärkning. Det råder en stor brist på kapacitet att kunna övervaka havet över mycket stora ytor", skriver försvarsminister Sten Tolgfors i en kommentar.

Kustbevakningen ska delta med ett av sina tre plan. De är av typen Dash 8 Q-300 och levererades 2008. Med två besättningar och en markbaserad medarbetare omfattar operationen förmodligen nio personer och får enligt regeringen kosta högst 60 miljoner kronor.

- Preliminärt pratar vi om mars—juni. Var vi ska vara baserade är ännu inte fastställt, men det övervakningsområde som EU önskar av oss är vattnet öster om Somalia till Seychellerna, säger Lars Franzén, chef för Kustbevakningsflyget.
- Så ett tänkbart ställe som bas är Seychellernas huvudstad Victoria. Ett alternativt ställe, som skulle kunna bli aktuellt, är Mombasa i Kenya.


Som sagt var, tjat lönar sig! Hoppas bara att dom slopar idén med HKP 15...

Ett stöd i stormen

Det blåser just nu kraftigt i Sverige och många svenskar saknar el. Vid förra stora stormen Gudrun kunde Försvarsmakten hjälpa till med helikoptrar, portabla elverk, värnpliktiga m.m. Det ska bli mycket intressant att se vad vi kan hjälpa till med denna gång...

Svenska befolkningen måste börja inse att Försvarsmakten inte längre har samma kapacitet som tidigare. Det finns inte längre ett regemente i varje stad. Det finns inte några stora mobiliseringsförråd med materiel som kan utnyttjas och det finns snart inga värnpliktiga som kan hjälpa till. Kontraktsanställda insatssoldater och Hemvärnet i all ara, men mängden saknas.

Uppdaterad 09-11-19, 22:05
En av de mest spektakulära hjälpinsatserna som gjordes efter stormen Gudrun var att den gamla krigsbasen Byholma användes som lager för timmer som fällts av vindarna. Alltid trevligt att Flygvapnet kan hjälpa till. Synd bara att vi aldrig fick basen tillbaka...

Baltikum, here we come

EU toppmotet med Ryssland sa charmar Medvedev sina kollegor med att visa på Rysslands ambitioner att bli mer demokratiska. Men frågan är vilka deras egentliga ambitioner är?

Jag har skrivit om de ändrade strategiska förutsättningarna i Östersjön och äntligen verkar svenska journalister vakna inför detta faktum. Att Sverige nu lovar att vid behov försvara Baltikum är bra, men frågan är med vad? Sådana här löften är politiskt intressanta, men det går tyvärr att dra lite paralleller till inledningen på första världskriget. Är det våra löften som ska motverka att en eventuell kris ska uppstå? Löften och allianser kan i bästa fall vara förutsattningar för att kriser ska undvikas, men i värsta fall tvinga in fler i krisen.

Det svenska försvaret har tidigare enbart försvarat territoriet eller gjort fredsinsatser långt borta. Nu ska svenska styrkor även kunna sättas in i vårt närområde. Det bekräftar försvarsminister Sten Tolgfors (M) för SvD:

– Tidigare har vi inte haft en försvars- och säkerhetspolitik för närområdet. Det har vi nu. Vi kan inte stå passiva om ett EU-land eller annat nordiskt land hotas.

Att Ryssland markerar sitt nyuppvaknade intresse för Östersjön märks inte minst på övningarna Ladoga och Zapad som genomfördes i somras.

Vladimir Putin har tidigare sagt att gasledningen ska skyddas av ryska Östersjöflottan. I september genomförde Ryssland de största militärövningarna på tio år i Östersjöområdet. President Medvedev inspekterade landstigningarna vid Kaliningrad och lovade att rusta upp flottan de närmaste tio åren.

Det ska bli mycket intressant att se om skeden rättar sig efter munnen? Om vi ska ha en försvars- och säkerhetspolitik för närområde så måste vi ha ett försvar som fortfarande är anpassan för detta och kanske inte helt och hållet fokuserar på operationer i Afghanistan.

För Flygvapnets del innebär detta framför allt att ta i beaktande behovet av Bas och STRIL-system, inklusive nationella datalank och radiosystem.