fredag 29 juli 2011

Internet, hot eller möjlighet? (uppdaterad)

I den debatt som dragit igång efter terrorattentatet i Norge så diskuteras det Internets roll i sammanhanget. Helt klart är att det på Internet i flera år drivits en anti-Islam/anti-invandrings kampanj. Detta också på sidor/bloggar som länkas från officiella sidor/bloggar tillhörande medlemmar i Sverigedemokraterna. Breivik var en ivrig deltagare i debatterna och i sitt manifest så hänvisar han till samma typ av argumentation som förs i dessa forum. Men om detta verkligen är orsaken till Breiviks hat, eller om han hade utfört attentatet ändå är nog omöjligt att bevisa.

Thomas Hylland Eriksson skriver i ett inlägg ipå SvD att "Internet filtrerar fram hat".

På detta sätt kan internet hjälpa människor med fundamentalistiska böjelser att förverkliga sin potential. Det blir lätt att välja bort information som ger bredd, nyanser, motsägelser och oväntade infallsvinklar. Men det slutar inte där. En färsk bok av Eli Pariser, ”The filter bubble”, visar hur Google, Facebook och andra tunga aktörer på nätet aktivt filtrerar den information vi alla får på nätet. Google finkalibrerar dina sökträffar baserat på information de har inhämtat om dig på andra sätt, som din sökhistoria. Det betyder att om en miljöaktivist och en oljedirektör söker på ”klimatförändringar”, så får de ganska olika träfflistor. Båda får sin världsbild bekräftad. Vi talar här om en mer subtil, och osynlig, version av Amazons ”personliga rekommendationer”.

Torbjörn Wester (pp) anser att Internet snarare är ett forum där demokratiska röster kan göra sig hörda, så att de som sysslar med icke-demokratisk verksamhet kan ändra sin uppfattning.

Efter att i vuxen ålder ha hoppat av rörelsen och haft kontakt med en stor mängd andra avhoppare, kan jag konstatera att det är en enskild faktor som nästan alla lyfter fram som en förklaring till att de hoppade av: Internet. De synpunkter som uttrycks är ”Internet hjälpte mig att tänka fritt”, ”Jag skulle aldrig ha lämnat rörelsen om det inte vore för internet” och ”Via internet har jag fått kontakt med andra avhoppare, och det hjälpte mig att våga lämna rörelsen”. Tack vare internet är det enkelt att granska extrema rörelser i ljuset av oberoende information, även för rörelsens egna medlemmar.
...
Datalagringsdirektivet bygger på rädsla, men skulle aldrig ha förhindrat det norska terrordådet. Däremot skulle jag aldrig, inte under några som helst omständigheter, ha vågat kontakta en organisation för sektavhoppare om datalagringsdirektivet gällt i Sverige.


Själv så vacklar jag någonstans mitt emellan dessa två personers uppfattning. Bägge två har rätt, men bägge har också delvis fel.

Tyvärr så är det nog så att de galningar som tidigare hade gått omkring i sitt ensamma rum, nu kan göra sin röst hörda på Internet och tillsammans förstärka varandras budskap. De tar över huvud taget inte del av den information som skulle kunna göra att de byter åsikter. Stora delar av Breiviks manifest är kopierat från andra dårar på nätet. Och tro mig, dårar finns det gott om. Breivik har också hittat receptet för sina bomber på nätet. Men detta är inget nytt. "Terroristens handbok" har funnits på nätet i många år. Det intressanta i detta sammanhang är att Breivik troligtvis har utnyttjat samma möjligheter som Al Qaida. Han har därmed blivit det hot han själv trodde sig stoppa.

Å andra sidan så har Internet och SMS haft en stor betydelse för att samla folkmassorna till gemensamma aktioner i det arabiska uppror som just nu pågår i Nordafrika och Mellanöstern. I Egypten försökte regimen stoppa förbindelserna till Internet, men med mindre framgång. Att Internet även ses som en stor fara för totalitära regimer märks inte minst på att regimerna i Kina, Nordkorea och Syrien gör sitt bästa för att stänga av anslutningarna till omvärlden eller filtrera innehållet.

Internet är framtidens slagfält. I USA sätter man upp särskilda Cyberwarfare enheter. Ett av de första lyckade angreppen är de iranska kärnanläggningarna som attackerades med Stuxnet. Vem som låg bakom är oklart, men mycket pekar på en kombinerad aktion mellan USA och Israel. Det finns även rykten som pekar på att USA vid vissa tillfällen lagt ut information på nätet som drivit på händelseförloppet i arabvärlden. Med andra ord så har USA och Israel lämnat det passiva försvaret och börjat gå till motanfall på den digitala informationsarenan.

Bland användarna på nätet finns det bevisligen de som har mycket stor kapacitet att ställa till skada. I senaste numret av Level 64 (augusti 2011) så fanns en mycket intressant artikel om den senaste tidens cyberattacker mot bl.a. Sony, utförda av bl.a. George Hotz (se rap-videon nedan) som lyckades knäcka Apple Iphone och hacker-gruppen Anonymous som sänkte Sony. Syftet med de flesta av dessa attacker var att visa på nätets sårbarhet samt att "straffa" tillverkarna för att de försöker att begränsa användarnas tillgång till produkterna. Men resultatet blev att Sonys chefer fick gå ut offentligt och buga sig samt att göra avbön. Detta då attackerna kostat Sony miljarder. Jag misstänker att man inom större bolag inte längre kommer att nöja sig med att skydda sig själv med brandväggar och anti-virus, utan själva sätter off cyberwarfaregrupper. Anfall är ju trots allt bästa försvar.

Anonymiteten på Internet är både till fördel och nackdel. I politiska sammanhang kan folk uttala sig utan att riskera straff. Tyvärr så gäller det både inom diktaturer och demokratier. Anonymiteten leder i vissa fall till ren mobbing. Folk säger sådant som de aldrig skulle våga stå för i sammanhang där en debatt sker öga mot öga. Jag blir själv ganska så illa berörd när jag läser om mobbingen på bloggar som handlar om graviditeter och att uppfostra barn. Tänk om en debatt på ett föräldramöte i lågstadiet skulle gå till på samma sätt? Att dessa typer av "mjuka" debatter kan spåra ur visar med all tydlighet på anonymitetens brister. Jag är dock själv helt för möjligheten att kunna debattera anonymt, då jag vet att det är svårt att tala öppet när det finns risk att budskapet misstolkas på grund av vem man är. Men man måste också vara medveten om att denna möjlighet kommer att utnyttjas.

Vad gör då Sverige? Röster gör sig hörda i Riksdagen om begränsningar av både det ena och det andra. Vapen, sprängämnen, gödsel, Internet m.m. Lite desperat i mina ögon och ett sätt att försöka visa på att man har kontroll över situationen, vilket man bevisligen inte har.

FRA-lagen fick stor kritik, men jag undrar om inte många svenskar på senare tid har ändrat sina åsikter. Personligen tycker jag att övervakning behövs. Dock så bör man fundra på vilka det är man övervakar.

Begränsningar är inte lösningen på problemet. Övervakning kan bara minska effekterna. Nej, den bästa lösningen är att skapa en sansad debatt. Anti-Islamrörelsen har fått sprida sina budskap allt för länge utan att någon gått till "motattack" med ett mer nyanserat budskap. På samma sätt som Sverige har legat i förkant för att sprida information om förintelsen är det kanske dags att sprida budskap om integration, Islam och förhållandet i de länder som flyktingarna kommer ifrån. För detta ändamål är givetvis Internet en stor möjlighet! Kanske vi kan använda den Psyops-enhet som Försvarsmakten har byggt upp och nu senast skickade till Libyen? Trots allt skall alla Försvarsmaktens enheter gå att använda såväl nationellt som internationellt. Glöm inte att "sanningen finns i betraktarens ögon", så det är betraktarna som vi måste påverka, inte bara förövarna.

Hot eller möjlighet. Nätet är både och. Står vi passivt vid sidan om så kan vi dock inte påverka det som händer. Då är det mest en slump vad aktioner på nätet resulterar i. Attentatet i Norge visar med all tydlighet på faran att lämna saker och ting åt slumpen.







SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, SvD12, SvD13, SvD14, SvD15, SvD16, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5

Uppdaterad 11-08-07, 22:33
Nu börjar fler och fler tidningar att anlita företag som städar bort bl.a. rasistiska påhopp i kommentarsfälten på tidningarnas artiklar. Givetvis så kommer det att skrikas om censur bland de som står för dessa kommentarer.

Jag tycker att den dubbelriktade kommunikationen som finns hos de flesta tidningar och bloggar är lysande. Det ger möjlighet till fedback och samtal. Men tyvärr så finns det vissa människor som enbart vill skrika ut sitt budskap och som inte är det minsta intresserade av en diskussion. De är redan klara med sina ståndpunkter.

Jag har valt att göra samma typ av "censur" på kommentarerna till mina inlägg. Jag tolererar det mesta i form av åsikter och synpunkter även om jag själv har helt motsatt syn. I bästa fall kan jag ändra mig om det dyker upp bra argument. Men rasistiska kommentarer, påhopp på enskilda personer och rena konspirationsteorier som inte tillför debatten något tar jag mig friheten att ta bort. På så sätt blir det ett bättre klimat i diskussionen och förhoppningsvis också en bättre debatt. Jag önskar att det inte skulle behövas, men tyvärr så räcker det inte alltid att säga stopp!

DN1, DN2

Uppdaterad 11-08-08, 00:26
I Norge och i Danmark så har säkerhetspolisen undersökt bloggare som uttryck främlingsfientliga åsikter. Det tycker jag är bra. Det ska vara fritt att uttrycka åsikter, men om dessa åsikter skadar andra människor så skall man också vara beredd att ta konsekvenserna av sina uttalanden. Vi får se om SÄPO ger sig på några av de svenska bloggarna som också driver en kraftig invandrarfientlig kampanj.

I Tyskland så vill politiker gå ännu längre och förbjuda anonymiteten. Det här är dock helt klart att gå för långt. I många fall så kan det finnas behov av att uttala sig anonymt, då man inte styrs av omgivningens förutfattade meningar.

Precis som så mycket annat i samhället är det bättre med kontroll och möjlighet att utdela straff för de som gör fel än att bestraffa alla genom att totalt förbjuda verksamheter.

DN

torsdag 28 juli 2011

Fortsatt haltande framåt

Jag skrev för en tid sedan ett inlägg om de problem/utmaningar som USA har med F-22 och F-35/JSF programmen.

"Utmaningarna" är ännu inte över.

För F-22 så har problemen t.o.m. förvärrats. Man trodde i den första analysen att piloter blivit medvetslösa beorende på att syrgasystemet slutade fungera och resulterade i att de blev medvetslösa på hög höjd. Men det visade sig inte vara hela sanningen.

Lab tests revealed not alcohol in the pilots' blood, but a host of toxic chemicals including oil fumes, anti-freeze and even propane. The Air Force grounded the entire stealthy F-22 fleet on May 3rd and launched an investigation. This week, the Air Force Times reports that they're still stumped, which is not the best news for the fantastically expensive and problem-prone F-22s.

F-22 programmet börjar nu tappa allt politiskt stöd i USA. Fortfarande finns det en hel del senatorer som slåss för försvarsindutsrin i deras hemstater, men det finns billigare sätt att rädda dessa arbetstillfällen.

"Given the extraordinary cost of this aircraft and the myriad problems in maintaining it (you can’t use a plane if it’s grounded), is the F-22 too expensive and too difficult to use?" asked POGO's Director of Investigations Nick Schwellenbach earlier this month. "The oxygen system issue is just the latest fiasco in this program."

Schwellenback links to a Washington Post article from 2009 that reports an F-22 requires "more than 30 hours of maintenance for every hour in the skies, pushing its hourly cost of flying to more than $44,000." The government has so far sunk billions into the F-22 fleet.


F-35 programmets kostnader stiger också hela tiden. Nu börjar fler och fler länder att få kalla händer. Australien som har varit en av de främsta intressenterna för F-35 börjar att tveka.

Australia, which is helping develop the F-35, has committed to buying 14 of the stealth aircraft and had initially planned for first deliveries in 2011. That has now been pushed back to 2014 and even that date may be in jeopardy.

Australia recently took delivery of the first of 24 F/A-18F Super Hornet multi-role fighter aircraft manufactured by Boeing to replace ageing strike bombers. Smith said Canberra could consider buying more of these in place of the F-35.


I Holland och Danmark så tvekar man också. Holländarna avser att skjuta upp sitt beslut till 2019 och danskarna vill genomföra en ny utvärdering.

Denmark last year delayed a decision on whether to buy the F-35 , Boeing F/A-18E/F or Saab Gripen NG. The fall electionas well as Denmark's role in aiding the NATO operations in Libyan could put new momentum behind the Dane's aircraft shopping plans.
...
The moves announced by Norway, the Netherlands and the UK in the past year have already eliminated 90 aircraft in the 2011-2016 buy years, compared with the program of record.


Den dåliga ekonomin i Europa och i USA innebär att dyra program som dessa kommer att vara mycket svåra att få igenom rent politiskt.

Detta innebär att Lockheed Martin kommer minst att få vänta ett par år innan intäkterna från försäljning börjar droppa in. Detta samtidigt som man håller på med en mycket tung utvecklingsfas för att få flygplanet att nå IOC - Initial Operational Capability. Frågan är bara vilken nivå denna IOC kommer att hamna på? Blior det likt Eurofighter Tranche 1B, d.v.s. enbart jaktförmågor? Hur lång tid kommer sedan de kommande utvecklingsstegen att ta? Eurofighter har för tillfället stoppat sitt nästa utvecklingssteg då Storbritannien och Tyskland inte har pengar att stoppa in i den gemensamma utvecklingen.

Obama slåss just nu med näbbar och klor för att rädda sin budget. Rädda och rädda för den delen. Han slåss om att få överskrida sin budget mer och öka lånen från internationella banker. Kineserna lär nog vara villiga att låna ut mer. men när kommer de att börja kräva avbetalningar och i vilken form kommer dessa avbetalningar att komma?

Den nye försvarsminister har ett stort mål att klara av och det är att minska på den amerikanska försvarsbudgeten.

Mr Panetta has inherited from his predecessor the outlines of a plan to reduce military spending by $400 billion by 2023.
...
Mr Gates gave warning that although he did not think the F-35 faced cancellation, “the size of the buy” might have to be cut.
...
Above all, the F-35 was meant to be affordable. Development costs would be shared across the three versions and with eight foreign partners who were also buying and helping to build the F-35.
...
The latest cost estimates from the Government Accountability Office (GAO), published in May to coincide with a Senate Armed Services Committee hearing on the F-35 programme, were shocking. The average price of each plane in “then-year” dollars had risen from $69m in 2001 to $133m today. Adding in $56.4 billion of development costs, the price rises from $81m to $156m.
...
What horrified the senators most was not the cost of buying F-35s but the cost of operating and supporting them: $1 trillion over the plane’s lifetime. Mr McCain described that estimate as “jaw-dropping”. The Pentagon guesses that it will cost a third more to run the F-35 than the aircraft it is replacing.
...
The bipartisan fiscal responsibility and reform commission appointed by Mr Obama last year said that not all military aircraft need to be stealthy. It suggested cancelling the STOVL version of the F-35 and cutting the rest of its order by half, while buying cheaper F-16s and F-18s to keep numbers up.


Även de största idrottsmännen eller de vassaste flygplanen är inte mycket att ha när de dras med problem och sitter i avbytarbåset eller står kvar nere på marken. Det blir nog tyvärr för USA till att ta fram kryckorna (sina gamla F-15, F-16 och F-18) och halta fram ett tag till. Vad de europeiska kunderna tänker göra är oklart, men det finns nog en marknad för billigt stridsflyg som alternativ till F-35.

SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, DN1, DN2, DN3, DN4

Gästinlägg: Vem är Officer i IO14?

Sen Försvarsmakten gick tillbaka till ett två befälssystem så har ett stort antal oklarheter funnits för rörande lön, grad, uppgift och befattning för specialistofficeren samt vad som skiljer dem från övriga soldater och officerare? Är systemet verkligen helt genomtänkt? I IO14 finns exempelvis lika många rader för förste sergeanter med befattningen gruppchefer (OR-6) som sergeanter som är gruppchefer (OR-5).

För omkring en månad blev jag delgiven det rådande läget i ”OR-projektet”, MHS H:s arbete som syftar till att skapa beslutsunderlag till HKV rörande specialistofficerens samt soldatens platts i Försvarsmakten. Jag fann det klart intressant att se den historiska jämförelsen med 1900-talets anställda soldater och de vi nu anställer samt införandet av Ny Befälsordning kontra ”två befälssystemet”. Det fans tjugotre års arbete bakom införandet av NBO. Två befälssystem infördes på några få år. Det har idag funnits i fyra år (graderna kom 2009 men de första som utbildades till specialistofficer gjorde det 2007) och fundamentalt viktiga frågor som borde vara ut klarade redan vid införandet ligger fortfarande kvar.

En del av OR-projektet ämnar definiera vad som skiljer Officeren från Specialistofficeren men löser inte ut detaljfrågor. Nu gör MHS H ett enligt mig gott arbete och jag har fullt förtroende för att de kommer leverera ett gott underlag till HKV men jag efterlyser motsvarande arbeten för OF-graderna samt CF-tjänstegrupperna (Civila). Även MHS H efterfrågar detta då deras arbeta främst besvarar OR-gradernas sida av triangeln.

Vad skiljer exempelvis en nyexaminerad specialistofficer och en officer? Av de fänrikar och förste sergeanter jag har mött har många av dem samma instegsbefattning men helt olika utbildningar. I många fall leder det till att officeren orättvist tar roller som specialistofficeren ska fylla. Det måste anses vara lämpligare att låta en person som utbildats speciellt för en specifik befattning att inneha den och rätt att en generalist innehar generalist befattningar. Exempelvis så anser jag det underligt att chefen för en reparationsgrupp i de mekaniserade bataljonerna är en officersbefattning medans motsvarande grupper inom den tekniska bataljonen samt funktionsbataljonerna av specialistofficerare.

IO14 innebär även att det finns ett överskott av officerare i insatsorganisationen. Behöver officerare som besitter specialistofficers befattningar byta grad? Vilka utbildningar ska en individ genomgått för att inneha vissa befattningar? Hur är det nu med den individuella lönesättningen? Ska en individ kunna gå mellan officer och specialistofficer? Hur kommer det sig att det rekryteras så många kadetter till Karlberg när alla inte kommer kunna få anställning i det de utbildas till? Är det rätt grad på befattningarna i IO14? Utbildas de nya officerarna mot rätt mål rörande de befattningar de ska besätta när de kommer till förbanden eller måste de ”läras” om när de väl är anställda?

Det finns garanterat fler frågor som behöver besvaras och därför efterlyser jag att ett motsvarande arbete som ”OR-projektet” med fokuserar på övrig personal!

/Johan K

tisdag 26 juli 2011

Fortsatt erövring av rymden (uppdaterad)

NASA:s rymdskyttlar har nu gjort sitt. På sätt och vis trist, men det ger å andra sidan öppning för nya möjligheter. Just nu så befinner sig ett antal ryska och amerikanska astronauter/kosmonauter på rymdstationen ISS. Hur ser deras framtid ut? Vad gör de om något skulle hända?

Som det ser ut just nu så finns det en kortsiktig plan, samt två långsiktiga.

De närmaste åren
Hade Atlantis fått ett problem på nedfärden så fanns det en Soyz-kapsel i beredskap. Numera så finns det alltid en Soyuz-kapsel kopplad till ISS för att kunna evakuera besättningen.

Förutom mat, utrustning och besättningsbyten så behöver ISS med jämna mellanrum bränsle till sina styrraketer för att förhindra att rymdstationen börjar sjunka mot jorden.

Det ökade behovet av stöttning från Ryssland till både de europeiska och amerikanska rymdprogrammen har inneburit en ny vår för Soyuz.

More than four decades after its first launch, the Soyuz should really be showing its age, but it remains one of the world’s most reliable rockets.

Twenty Soyuz boosters will be produced at a Samara plant by the end of the year – several years ago the numbers were in single digits. The Soyuz chief engineer, Sergey Volkov, says that the rocket remains popular not just because of its record.

“It might look similar to the earlier models, but inside the Soyuz is constantly being upgraded. As to the reason we still use the basic model: I believe it is the perfect rocket in its fundamental design. We predict that they will be used for another forty years at the very least.”

The constructors are saying that the transition from the prestige-driven “space race” of the Cold War era to a new regime of operations is now complete.

“This is a project that makes solid financial sense to us – it isn't just a political gesture. And we are hoping it is just a springboard,” admitted Paskevich.


Förutom bemannade Soyuz så använder ryssarna sig av Progress-kapslar för att skicka utrustning och mat till ISS. Progress är en engångsfarkost och kan inte ta med sig människor tillbaka till Jorden då den inte är försedd med livsuppehållande system eller utrustning för att landa. Besättningen på stationen fyller den i stället med avfall och när den är full så skickas den in i Jordens atmosfär där den brinner upp. Sopförbränning på en högre (och dyrare) nivå!

Ryssarna har redan tidigare lagt ner sitt rymdskyttelprogram Buran. Det blev en enda flygning 1988 innan Sovjetunionen kollapsade och med det även ekonomin för det ryska rymdprogrammet. Konstruktionen var misstänkt lik den amerikanska rymdskytteln.

Både Soyuz och Progress skjuts upp från den "ryska" (Ryssland leasar den av Kazakstan) Baikonur-anläggningen i Kazakstan. Anläggningen leasas fram till 2050, men Ryssland vill bli kvitt sitt berende av Kazakstan och planerar därför en ny anläggning i närheten av Kina. Det finns även planer på att skjuta upp en Soyyz-raket från Kourou i Franska Guiana i Augusti. Ombord kommer det att finnas en satellit till det europeiska Galileo GPS-nätverket.

Soyuz rockets usually take off from the Baikonur Cosmodrome in Kazakhstan, taking supplies and crew members to the International Space Station. Now, for the first time, it will blast off from a non-Russian spaceport.

Over the past eight years, the European Space Agency (ESA) has spent more than half-a-billion dollars on building a launch pad and adapting the Soyuz for its South American space center in Kourou.


Kanske samarbetet med Ryssland blir en drivande faktor i den kommersialisering av rymdprogrammet som NASA vill genomföra, se nedan?

Den Europeiska rymdmyndigheten ESA har möjlighet att skicka upp utrustning till ISS med Ariadne-rymdraketer utrustade med ATV - Automated Transfer Vehicle. Detta är en farkost som liknar Progress-konceptet. Två stycken har blivit uppskickade till ISS och tre till är inplanerade fram till 2015. På samma sätt som med Progress så brinner ATV upp när den skickas tillbaka ned i Jordens atmosfär. ESA har tidigare planerat att fortsätta utveckla ATV för att kunna även transportera personal till och från ISS. Men Europas försämrade ekonomi har inneburit att man lagt detta projekt på is. I stället så förbereder man ett samarbete med NASA. Precis som NASA så står alltså ESA snart utan ett färdigt alternativ för transporter till och från ISS.

Ett nytt alternativ är den japanska H-II Transfer Vehicle (HTV). Den har testats i två uppskjutningar och har möjlighet att bära upp utrustning till ISS. Till skillnad från ATV och de ryska Soyuz och Progress så kan inte HTV automatiskt docka med ISS. I stället så får den manövrera till en position nära stationen där besättningen på ISS tar tag i HTV:n med en Canadarm2 och manövrerar den till en dockningsplats på stationen. HTV brinner, på samma sätt som Progress och ATV, upp när den återvänder in i Jordens atmosfär.

ATV och HTV är betydligt modernare än Soyuz och kan bära dubbla mängden utrustning jämfört med Progress, men det är de ryska farkosterna som kommer att vara arbetshästarna några år till.

En stor fördel som man har haft med de parallella ryska och amerikanska rymdprogrammen är att det har funnits alternativ. Om ett tekniskt problem uppstår (liknande de rymdskytteln hade efter Challenger och Columbia katastroferna, eller ryssarna hade då Sovjetunionen brakade ihop och deras rymdanläggning hamnade i ett fritt Kazakstan), så fanns det någon annan som kan hjälpa till (mot en viss betalning givetvis). Nu finns inte längre denna möjlighet. Blir det problem med Soyuz så kan det bli en oerhört besvärlig situation för de som är uppe på ISS. Soyuz har dock mycket bra statistik och är en robust konstruktion. Kanske de civila företagen kommer att medföra en ändring tillbaka till det bättre?

Vi fnissade lite åt ryssarna när Sergei Krikalev satt fast på den sovjetiska/ryska rymdstationen Mir, men nu befiner vi oss själva i samma sits. (Krikalev är inte den enda kosmonaut som fastnat ute i rymden). Läs för övrigt Krikalevs meriter. Han har en total tid i rymden på 803 dagar! Här står sig Fuglesang helt klart slätt...

Privata alternativ, ISS
NASA har just nu en tydlig inriktning på att lägga ut så mycket som möjligt på entreprenad. Tanken är god. Genom att låta andra göra grovjobbet så kan NASA fokusera sig på forskning och utveckling.

Det som gjorde dessa tankar möjligt var X Price. Utmaningen var att bygga ett rymdskepp som kan nå mer än 100.000 meter och återupprepa bedriften inom 14 dagar.

Scaled Composites. Legendaren Burt Rutans bolag har redan varit inblandade i att utveckla White Knight/SpaceShip One, som vann utmaningen den 4 oktober 2004, d.v.s. att bygga den första kommersiella farkosten som når rymden. Rutan är liksom Kelly Johnsson känd för att utveckla helt nya designer. Ibland så blir det mindre lyckat, men han har också lyckats med det som andra ansåg vara omöjligt. Just nu så ligger Virgin Galactic/Scaled Composites VMS Enterprise White Knight 2/SpaceShipTwo först i tävlingen om att få fram ett kommersiellt alternativ till rymdflygning. De har dock inga planer att koppla ihop sig med ISS, utan satsar på att ta upp turister i rymden.

Utan framsynta miljardärer hade detta inte inträffat. Anousheh och Amir Ansari skapade X Prize, Virgins Richard Branson och Microsofts Paul Allen finansierade SpaceShipOne.

NASA har skapat ett utvecklingsprogram kallat COTS - Commercial Orbital Transportation Services (det finns viss humor på NASA). Programmet syftar i första hand att få fram ett privat alternativ till att försörja ISS fram till 2015, då NASA tror sig ha en ersättare till rymdskytteln.

NASA signed agreements with Rocketplane Kistler (RpK) and Alliant Techsystems (ATK) in 2006, but later terminated the agreement with RpK due to insufficient private funding. NASA awarded another round of contracts for cargo delivery to the International Space Station in December 2008, to Orbital Sciences and SpaceX to utilize their COTS cargo vehicles.

Vilka bolag finns det som är beredda att anta utmaningen? Ett tjugotal bolag skickade in planer till NASA:s upphandling. Men enbart ett fåtal av dessa är realistiskt genomförbara (teknik och ekonomi).

- Rocketplane Kistler. Vann NASA:s första upphandling 2006. Har dock inte lyckats få ihop tillräckligt med finansiärer till sin K-1 farkost. NASA tog därför tillbaka den finansiering som delats ut.

- Alliant Techsystems. Detta är en gigant inom rymdindustrin som ägs av Honeywell och som bl.a. tillverkar bärraketerna till dagens rymdskyttel. Alliant skulle vara huvudleverantör till K-1. Är delleverantör till Orbital. Satsar nog troligtvis att bli leverantör till Boeing och Lockheed Martin för NASA:s framtida program.

- Orbital Sciences. Utvecklar farkosten Cygnus och bärraketen Taurus II. Vann NASA:s andra upphandling 2007. Den första leveransen till ISS är planerad till december 2011, men med tanke på att man ännu inte genomfört något provskott så är jag skeptisk till dessa planer. SpaceX ligger en bit före i denna tävling. Orbital är ingen nybörjare, utan har funnits i branschen sedan 1982. Förutom ISS projektet så har man varit inblandad i NASA-projektet Commercial Crew Development, se nedan. Orbital har fokuserat på att skjuta upp små satelliter. Med hjälp av Pegasus raketen som avfyras från en Lockheed L-1011 Tristar så har man skjutit upp ca 40 satelliter. Orbital samarbetar med bl.a. Alliant för att bygga motorerna till Taurus II.

- SpaceX. Utvecklar farkosten Dragon och bärraketerna Falcon 1 och Falcon 9. Space X vann tillsammans med Kistler NASA:s första upphandling 2006. Den 28 september 2008 nådde en Falcon 1 låg omloppsbana som första civila rymdfarkost. Den 8 december 2010 nådde en Falcon 9 och Dragon hög omloppsbana med möjlighet att nå ISS. Dragon-kapseln gjorde två varv kring jorden och landade sedan i havet. Produktionskapaciteten på Falcon 9/Dragon är en var tredje månad, men kommer att öka till en var sjätte vecka. SpaceX har redan fått civila kontrakt på att bl.a. skjuta upp satelliter till Iridium mobiltelefonnät. Någon gång under 2011 är det tänkt att första leveransen till ISS skall ske. Bakom SpaceX står miljardären Elon Musk som äger PayPal. Detta innebär att SpaceX ser ut att vara det bolag som har längst uthållighet.

Sedan finns givetvis de stora jättarna Boeing (ATV) och Lockheed Martin (ATV/HTV) med. Det är dock intressant att se att hittills så har de faktiskt fått på nöten av de mindre bolagen. De är helt enkelt för dyra! Boeing och Lockheed Martin finns dock med som partner till en del av de de mindre bolagen med sina beprövade bärraketerraketer Delta IV och Atlas V. Jag misstänker dock att de stora jättarna medvetet ligger lågt och satsar på nästa fas, d.v.s. att stötta NASA efter 2015 för att nå längre ut i rymden än bara till ISS.

Ännu så har inget privat bolag lyckats ta upp en last till ISS. NASA:s första upphandling stöp på att bolagen inte fick finansiärer att ställa upp. Vi får hoppas på att finansiärerna orkar i den andra upphandlingen. Rymdforskning är mycket riskfullt och vinsterna är inte jättelika. Men det finns mycket prestige att vinna och kan man få tag på någon med mycket pengar som vill få sitt namn i historieböckerna så finns det möjligheter. Hmm...undrar om Kamprad är sugen på ett litet hobbyprojekt?

Det jag är orolig över är att det inte längre kommer att finnas några pengar över till forskning. Om den vinstgivande kommersiella verksamheten läggs ut på privata bolag, så kommer NASA och ESA att enbart vara en utgift för de inblandade länderna. Förhoppningsvis så kommer det att finnas personer i ledningen som är kloka nog att inse varför det blivit så, men med tanke på den finansiella krisen världen över så riskerar fokus på de närmaste årens rymdverksamhet att ligga på uppskjutning av satelliter för TV, radio, tele och GPS. Frågan är t.ex. om de uppskjutningsplattformar som de civila bolagen satsar på ens kommer att ha kapacitet att föra upp något högre upp än till en geostationär bana? NASA och ESA kommer därför vara tvingade att ha parallella raketsystem, vilket knappast lär bli billigare.

NASA:s fortsatta arbete
Hur ser då framtiden ut för NASA?

Lockheed Martin is the prime contractor to NASA to develop the Orion crew vehicle, a parachute-landing capsule designed to take up to six astronauts to the ISS. Orion, originally commissioned for the now-cancelled Constellation return-to-the-Moon programme, is scheduled to test fly in 2013 and enter service in 2016.

Also in development, with a NASA budget, is Boeing's seven-astronaut Crew Space Transportation (CST)-100 spacecraft, another parachute-landing capsule expected to fly in 2015.


NASA har under en längre tid drivit ett gigantiskt projekt som gick under namnet Constellation. Planen var att i första hand återupprätta en amerikansk närvaro på månen och i andra hand att nå Mars. Men i början av 2010 så lades detta projekt ned på order av president Obama.

Delar av Constellation projektet har överlevt i form av Orion. NASA tänker behålla Orion-kapseln som numera är omdöpt till MPCW - Multi-Purpose Crew Vehicle för att försörja ISS efter 2015. Huvudleverantör av MPCW är Lockheed Martin. Som bärraket utvecklas SLP - Space Launch System som är en förenkling av Ares-raketerna som utvecklades för Constellation. Man återanvänder startraketerna och huvudmotorn från dagens rymdskyttlar.

Boeings CST-100 är en förenklad version av det nedlagda Crew Space Transportation System och är designat att enbart nå ISS. Det har därmed inte förmågan till längre transporter som MPCW har. Jag misstänker att NASA kommer att fortsätta driva dessa två projekt parallellt, då man inte vill lägga alla ägg i samma korg.

Det bidde bara en tumme av det stora projektet Constellation. Men är då planerna på att nå Mars slut i och med detta? Nja, tittar man närmare på MPCW och SLP så ser man att de är modulbaserade system som kan användas för att bygga ut ISS och även bygga ihop en farkost med möjlighet att nå Mars eller månens omloppsbana. Det som saknas är ett system för att ta sig ner till ytan och tillbaka. Min gissning är att vi några år efter att MPCW och LCP tagits i bruk får se en tur runt månen igen och därefter t.o.r Mars för att testa människans uthållighet i rymden. Lite synd om de första astronauterna som kommer nära Mars, men inte får gå ner på ytan.

Förutom upphandlingen av företag som kan försörja ISS fram till 2015 så har NASA lagt ut en hel del av sina framtida projekt på civil upphandling. Min gissning är dock att Boeing eller Lockheed Martin kommer att vinna de flesta av dessa upphandlingar.

Man får inte glömma bort att parallellt med NASA så sysslar även USAF med rymdsatsningar. Nu senaste så var man uppe i rymden i 7 månader med sin X-37. Vad den gjorde där uppe är det dock ingen som vill tala högt om. AFRL - Air Force Research Labs studerar en återanvändbar bärraket. Ungeför som SpaceShipOne.

Vid sidan av de ryska, amerikanska och europeiska rymdprogrammen finns även Kina. Men jag misstänker att de inte har några planer på samarbete de närmaste åren. Tvärtom så planerar de att bygga en egen rymdstation. Kanske en konkurrens mellan Kina och USA kan leda till ett andra rymdrace? Även Indien och Japan har vissa ambitioner i rymden. Vi svenskar finns med på ett litet, litet hörn, då Esrange i närheten av Kiruna är en av Rymdstyrelsen/ESA:s uppskjutningsplatser. Sverige levererar en hel del teknik till rymdprogrammen. Bl.a. så bygger Volvo delar till Ariadnes motorer och svensk miniatyriseringsteknik har rönt stort intresse.













Uppdaterad 11-07-26, 23:16
NASA har precis lagt ut ny information om tidplanerna avseende SpaceX och Orbital.

NASA has "technically" agreed to combine SpaceX's next two demonstration flights of the company's Falcon 9 rocket and Dragon capsule, electing to send the next mission all the way to the space station, according to Bill Gerstenmaier, the head of the agency's human space programs.
...
The unmanned flight would blast off Nov. 30 from Cape Canaveral and reach the space station about one week later, where the lab's Canadian robot arm would reach out and grapple the approaching Dragon spaceship.
...
The first and second stages of the Falcon 9 rocket for SpaceX's cargo flight are already at the company's Cape Canaveral launch pad. The Dragon spacecraft is due to arrive in August or September.
...
Two months after SpaceX's first mission to the space station, Orbital Sciences plans to launch its inaugural Cygnus resupply ship. The company foresees the mission launching in February 2012, according to Thompson.

SpaceX and Orbital's missions will fly to the space station soon before or after European and Japanese cargo freighters dock to the outpost.
...
Orbital Sciences will launch the Cygnus spacecraft on the Taurus 2 rocket from a new pad at Wallops Island, Va.

Delays in installing and checking out the Wallops launch complex's propellant and pressurization systems has pushed back the Taurus 2 rocket's debut flight from October to December, Thompson said July 21.


Det verkar som 2011 kan bli ett spännande år! Jag är dock en smula tveksam att man minskar antalet provflygningar. Även om resultatet från en flygning ser bra ut så brukar man följa planerade testprogram i s.k. mognadsflygningar där man vill få drifttid på nya system. Jag hoppas att detta inte beror på att man ligger efter i tidplanerna och därför försöker skynda på slutfasen. Tidigare erfarenheter från flyg- och rymdutprovning pekar på att detta sällan är ett smart drag.

Uppdaterad 11-08-25, 06:51
En Soyuzraket med en Progresskapsel störtade igår precis efter start.

Ombord på raketen, som är av typen Progress-M-12 M, fanns 3,5 ton gods till den internationella besättningen på ISS.

Den ryska rymdmyndigheten Roskosmos uppger att uppskjutningen av Progress-farkosten gick snett redan efter 325 sekunder. Vrakdelar har hittats i Sibirien.


Även en så pass beprövad konstruktion som Soyuz/Progress kan med andra ord få problem. Nu när rymdfärjan är borta och enda alternativet för tillfället är just Soyuz så är rymdprogrammen i Europa, USA och Ryssland mycket känsliga. Det gäller nu att de privata initiativen visar vad de kan i höst.

Uppdaterad 11-09-16, 16:56
En Souyzkapsel landade igår med två ryska kosmonauter och en amerikansk astronaut ombord.

Nu närmar det sig dessutom första flygningen med SpaceX till ISS.

Over the last several months, SpaceX has been hard at work preparing for our next flight — a mission designed to demonstrate that a privately-developed space transportation system can deliver cargo to and from the International Space Station (ISS). NASA has given us a Nov. 30, 2011 launch date, which should be followed nine days later by Dragon berthing at the ISS.

NASA has agreed in principle to allow SpaceX to combine all of the tests and demonstration activities that we originally proposed as two separate missions (COTS Demo 2 and COTS Demo 3) into a single mission. Furthermore, SpaceX plans to carry additional payloads aboard the Falcon 9’s second stage which will deploy after Dragon separates and is well on its way to the ISS. NASA will grant formal approval for the combined COTS missions pending resolution of any potential risks associated with these secondary payloads. Our team continues to work closely with NASA to resolve all questions and concerns.

This next mission represents a huge milestone not only for SpaceX, but also for NASA and the US space program. When the astronauts stationed on the ISS open the hatch and enter the Dragon spacecraft for the first time, it will mark the beginning of a new era in space travel.

söndag 24 juli 2011

Framtida förstärkningar i UK

Det har varit många och långa diskussioner om de planerade neddragningarna i Storbritanniens försvarsmakt. Men nu verkar det som om det blåser nya vindar på UK MoD. Erfarenheterna från Libyen där man stod utan hangarfartyg och Afghanistan där man sliter hårt på sina markförband ligger som grund till både ny materiel och ny förbandsstruktur.

På den materiella sidan så kommer bl.a. följande stora anskaffningar att ske:

- 14 extra Chinook helicopters from 2014 onwards
- The Queen Elizabeth aircraft carrier conversion to catapult and arrestor gear ('cats and traps')
- Initial spending on the new Joint Strike Fighter fast jets (known as Lightning II) delivering Carrier Strike capability from 2020
- Development of the Global Combat Ship
- Three new Airseeker signals intelligence and surveillance aircraft in 2014
- Upgraded Warrior armoured vehicles.


Chinook helikoptrarna kommer efter bl.a. kritik på att brittiska soldater tvingas till utsatta marktransporter i Afghanistan och att det saknas MEDEVAC resurser. I kombination med någon typ av landstigningsfartyg så ger förstärkning på helikopterresurserna möjligheter till snabba landsättningar av trupp eller evakuering av civila. Storbritannien har genomlidit ungefär samma debatt som Sverige avseende anskaffning av helikoptrar, men nu verkar framtiden vara klar.

Ett av de nya hangarfartygen läggs som sagts tidigare i malpåse, då det är designat för F-35B. UK beställer inte F-35B, vilket kommer att göra framtiden för denna version en smula osäker. Det är nu enbart Marinkåren som är kund och F-35B har fortfarande stora problem med startvikten. Visst så flyger den nu under prov, men för ett stridsmässigt uförande krävs att den skall kunna operera med yttre last och mer bränsle. Nu blir det i stället F-35C för Royal Navy och en fortsatt förmåga att skydda insatser från havet. (Övergångsperioden innan Queen Elisabeth är levererad kommer att lösas med samövningar med Frankrike).

Global Combat Ship kommer att tillsammans med hangarfartygsförmågan att möjliggöra skydd av insatser från havet. Tillsammans med sina Amphibious Assault Ships av HMS Ocean, HMS Albion och HMS Bulwark kommer UK snabbt kunna föra fram styrkor till ett insatsområde liknande Elfenbenskusten, eller varför inte ett nytt Falklandskrig.

Airseeker kommer att bli ett intressant område att följa. UK lade precis ner hela sin Nimrod-flotta och är därmed av med all havsövervakningsförmåga och i stort sett all signalspaning. Nu väljer man att ta en beprövad konstruktion (Boeing RC-135 "Rivet Joint") i stället för att utveckla något eget som inte fungerar och som blir för dyrt.

Warrioruppgraderingen kommer efter erfarenheter i Irak och Afghanistan. Det behövs grövre vapen för att kunna slå ut starkt befästa positioner. Troligtvis kommer fokus även att ligga på bättre tekniker för att klara av IED. Det här ligger helt i linjerna med amerikanska erfarenheter där man satt in M1A2 Abrams i Afghanistan och omdefinierat sitt Ground Combat Vehicle program.



Förutom detta så visar rapporten "Future Reserve Studies 2020" att armén måste bestå av en större del reservare. Dessa skall tillföra "a huge range of skills, experience and capabilities". Detta är precis det argument som förts fram i Sverige varför den tidigare värnpliktsstrukturen egentligen var bra för utlandsuppdrag. Soldaterna var inte bara soldater utan bidrog även med sina civila kunskaper.

Kanske så har UK insett att man nått vägs ände med en försvarsmakt som enbart fokuserar på strid i Afghanistan-liknande insatser. Det nya försvaret verkar bli mer expeditionsinriktat. Små uppdrag för att lösa snabbt uppkomna kriser för att sedan så fort den initiala insatsen är färdig lämna över till humanitära organisationer samt FN-styrkor. Man tänker inte göra om misstaget att binda sig länge till en insats som man gjort i Irak och Afghanistan.

Man får inte glömma att förutom dessa anskaffningar så har bl.a. RAF sina Eurofighter som jag misstänker kommer att fokusera sina insatser på att försvara luftrummet över Storbritannien och Falklandsöarna. Expeditionär förmåga samtidigt som man har ett nationellt försvar.

Det ska bli intrssant att se hur den svenska Försvarsmakten reagerar på de nya vindarna i övriga länder.

lördag 23 juli 2011

Gästinlägg: Sverige i rødt, vhitt og blått

Timade händelser lämnar många människor med sår som aldrig kommer att läka. Även samhället och vår demokrati kan sägas ha åsamkats skador, om än inte av samma dignitet som de personliga tragedier som drabbat delar av det norska folket.

Själv har jag alltid betraktat mig som skandinav och känner mig lika hemma i Sverige som i Danmark och Norge. I ögonblick som detta tror jag att vi alla är Norrmän.

Vad det verkar har vi att göra med en gärningsman som vi andra kan koppla till olika grupper; religiösa, ideologiska, politiska och yrkesmässiga. Låt oss för den sakens skull besinna oss när vi pekar på dessa grupper och utser dem till, i någon mening, medskyldiga genom ”Guilt by association”. Det blir lätt absurt av typen; Anders Borg är en bra finansminister som har bidragit till att ge Sverige en strålande ekonomi, men det lyckades Pinochet också med för sitt land, på sin tid.

Det är inte alla odlares fel att den här odlaren valde att göra sprängmedel av sin konstgödsel. Vi som bloggar, och från tid till annan har synpunkter på klokheten i politikernas och de politiska partiernas göranden och låtanden, är inte heller medansvariga, bara för att den utpekade gärningsmannen lär ha bloggat också. Vi och gärningsmannen har det gemensamt att vi använder våra demokratiska rättigheter. Sedan sätter lagen (och bloggägarna) gränser för vad som är godkänt att uttrycka. Politiska mord, som detta kan vara, är väldigt lång utanför skalan.

Håkan Juholt verkar vara en glad gamäng som jag gärna hade varit på samma fest som. Detta hindrar mig inte för att ha synpunkter på de idéer han ger uttryck för. En annan person som också säkert vore en trevlig bekantskap är vår Försvarsminister. Hans bloggande däremot lämnar, enligt min uppfattning, en del övrigt att önska och jag avser att fortsätta att kommentera detta. Dock delar jag allt han framför i sitt senaste inlägg; Norges tragedi berör oss djupt.

Inte heller kommer jag att ändra uppfattning när det gäller multi-kulti. Här är jag i dock i gott sällskap med Angela Merkel och Nicolas Sarkozy. Det verkar fullständigt ogörligt att ha olika samhällen inne i Samhället, med egna lagar och normer. Sedan må det gälla etniska eller religiösa grupper eller MC-klubbar lika.

Det viktiga för oss alla är att låta livet gå vidare och göra som offerna för dådet gjorde; utöva våra demokratiska och medborgerliga rättigheter, på bloggar, på möten och i samhället i stort. Det är du som är meningen med samhället, även om det händer otrevliga saker allt emellanåt, som vi alla skulle klara oss utan.

Ja jag elsker dette landet och jag vet att vi alla lider med de drabbade och känner likadant. Få länder är så lätta att förälska sig i som Norge. Det samma kan sägas om människorna som bor där.

Som det står i Norges nationalsång:
Andre kunne bare grede,
men det kom igjen!


/Sumatra

Att försvara Sverige

Den norske attentatsmannen har under en längre tid umgåtts på diverse invandrarfientliga forum på Internet. På dessa forum så förs det en debatt om att försvara det nationella från utländskt inflytande. Tyvärr så har dessa debatter lyckats flytta från organisationer som BSS och VAM till finrummet i Riksdagen. Men man behöver inte gräva särskilt djupt för att inse att arvet fortfarande finns kvar.

Men, vad är egentligen svenskt? Hur ser en svensk ut? Vad är det som är svenska traditioner? Vad är det egentligen dessa grupper vill försvara?

Midsommarstången framför den lilla röda stugan dyker ofta upp i sammanhangen. Men midsommarfirandet är ingen kristen helg. Det är ett av de få arven vi har kvar efter våra gamla naturreligioner och Asa-tron. Vi har dock strukit själva höjdpunkten, d.v.s. blotandet av slavar för att be Freja om en god skörd. Om denna tradition överlevde kristendomens införande så lär den nog överleva andra kulturpåverkningar.

Den svenska flaggan? Tja, som symbol för svenska staten och krigsmakten så har den många år på nacken, men som symbol för nationen Sverige så är den inte mycket äldre än nationalismen på 1800-talet. Vanliga svenskar flaggade aldrig utanför sina hus tidigare än så.

Folkdräkten? Ja, de som vill bära den, inklusive (sd) partiordförande, kommer nog att fortsätta med det. Personligen så tycker jag det ser ganska så fånigt ut med knätofsar. Nyckelharpan är heller inte riktigt min musik. Men å andra sidan är inte dansbandsmusik det heller. Men tillåter vi en typ av folkdräkt, så måste vi tillåta andra. Till och med slöjor och Burka om de bärs frivilligt.

Det svenska språket? Det intressanta är att de invandrarfientliga grupperingarna är starka i södra Sverige. Frågan är om det dessa personer talar verkligen kan klassas till riktig svenska? Skånskan må vara en gammal fin svensk dialekt, men den har i vissa regioner mer likhet med danska än med svenska. Detta visar också på att 400 års ockupationsstyre inte påverkar språket nämnvärt.

Nej, det som är det svenska är större saker än bara dessa ytliga symboler. Sverige har i alla år varit ett land med en liten befolkning. Våra stora folkförluster under digerdöden, nordiska krigen och massutvandringarna till USA på 1800-talet har inneburit att vi är beroende av import av arbetskraft. Valloner på 1600-talet, finnar på 17-1800-talet, flyktingar från Tyskland, Norge, Finland och Danmark under VK2, italienare efter VK2, jugoslaver på 70-talet, fler jugoslaver på 90-talet, fast nu kallades de för Serber, Kroater, Bosnier, Kosovoalbaner m.m. Skillnaden är att på senare år har det dykt upp mer flyktingar än arbetsinvandrare. Förr så var flyktingar ett problem för de närmaste grannländerna, men globaliseringen och den internationella solidariteten har inneburit att fler länder tar ansvar för att hjälpa till. "Multikulti" kallar en del invandrarfientliga grupperingar de som anser att Sverige mår bra av utländsk influens. Men faktum är att Sverige genom alla år har varit multikulturellt. Lappen i norr och skåningen i söder har inte mycket gemensamt. När jag en gång gick på officershögskolan så var det så illa att norrlänningarna och skåningarna hade svårt att ens förstå vad den andra sade. Surströmming och svartsoppa var oerhört främmande.

Kanske är det just denna vilja att ta emot andra människor som är det svenska?

Går man ut för att äta en middag på restaurang så är det mycket svårt att hitta någon som serverar svensk mat. Oftast är det bara de dyraste lyxrestaurangerna som har rimmad fläsklägg på menyn. För övrigt så vimlar det av hamburgerbarer, pizzerior, kebabmojar och givetvis kinakrogar och annan asiatisk mat. Vi svenskar älskar att resa och se världen och vi tar med oss kärleken till utländsk mat tillbaka. Jag älskar alla typer av utländsk mat, men ibland så behöver jag det som är riktigt svenskt som just rimmad fläsklägg och rotmos. En bra stekt strömming eller stekt salt sill är heller inte fy skam. Men alla ändringar accepteras givetvis inte av alla. Våra militärer kräver ärtsoppa på torsdagar och när kocken på Örslogsbasen i Karlskrona för några år sedan försökte sig på att ändra menyn en torsdag höll det på att sluta med att kölhalning som straff återupptogs i svenska Marinen.

Kanske är det denna acceptans av det som är nytt som är det riktigt svenska?

Det är inte alltid som invandrar ses som något dåligt. Vi vill ofta utnyttja att den utländska arbetskraften är billigare än den svenska. Vilka är det som städar våra kontor och plockar upp maten efter oss på hamburgerbarerna? Ja, inte är det svenskar. De skulle aldrig acceptera den usla lönen. Vi lejer in duktiga yrkesmän från Polen och Baltikum. Inte bara för att de är billigast. I Sverige har det efter slopandet av lärlingssystemet och införandet av teoretisk utbildning även på de praktiska gymnasieprogrammen helt enkelt blivit så att polackerna är bättre svetsare eller snickare än majoriteten av svenskar. Vi lägger ut verksamhet i andra länder, trots att de på grund av språksvårigheter gör jobben lika bra. Ett callcenter i Senegal låter en smula ineffektivt. Ekonomi är i dessa fall viktigare än effektivitet eller ens bra produkter.

Att utnyttja andra är ingen god egenskap. Den är heller inte bara svensk utan finns i de flesta länder. Men vi kanske skall försvara möjligheten till billig arbetskraft, då detta är basen i "näringspyramiden" i den svenska ekonomin?

(sd) har drivit igenom massor av undersökningar under sin tid i Riksdagen för att ta reda på vad invandringen kostar Sverige. Vad man totalt missar är att invandringen likt Försvarsmakten är något som måste få kosta. Vi bidrar med ekonomisk hjälp till utsatta länder. Vi tar emot flyktingar här i Sverige. Bägge alternativen måste finnas. Bägge alternativen måste få kosta. Dock så ska vi givetvis granska verksamheten så att inte pengarna slösas bort. Den granskning som t.ex. genomförts av SIDA de senaste åren är helt riktig och kommer att leda till förbättringar. Men vi kan inte hävda att bidragen skall minska. Enda sättet att få bort problemen i Afrika och Mellanöstern är att bygga upp dessa samhällen igen. Stödet till dessa länder kommer också att minska hotet mot västvärlden. Utbildning kommer att leda till att konservativa religiösa tolkningar försvinner. Globaliseringen och Internet har inneburit att människor i dessa regioner numera är mycket medvetna om hur mycket bättre vi har det i Europa. Till stor del är denna välfärd byggd på det som vi en gång i tiden stal från dem. Avundsjukan skapar en vilja att ta tillbaka från oss. Dags att frivilligt ge tillbaka en smula eller vara beredd att fortsätta det globala kriget mot terrorismen i många år till.

Vi har ett invandrarproblem i Sverige, det går inte att förneka. Men problemet är inte enbart på deras sida utan till stor del på vår egen. Fackförbunden har i undersökning efter undersökning visat på att om två personer med samma meriter söker ett jobb så blir Muhammed inte ens kallad till intervju i sju av tio fall. Många hävdar att det är språket som stoppar. Men hallå, vår egen drottning talar inte särskilt bra svenska, invandrare som hon är. I många yrken borde det snarare vara en fördel att kunna tala andra språk än svenska. Varför utnyttjar inte företagen detta till sin fördel? Varför anställer man inte t.ex. Somalier och drar igång verksamhet i Somalia? Visst är det oroligt där, men också världens tillfälle att bygga upp något nytt. Den som är först på plats gör de största vinsterna. Begär skydd av de svenska internationella insatsstyrkorna för att kunna bygga upp sjukvård, affärer m.m. Som det är nu så är allt för många invandrare arbetslösa och lever helt riktigt på socialbidrag. De klumpas ihop i getton och där växer givetvis frustrationen som tar sig uttryck i brottslighet. Men vad är egentligen ägget och vad är hönan?

Vilken svensk kan dessutom hävda att han inte är invandrare? Vårt eget svenska kungahus är ett bra exempel på invandrare. De späder dessutom ut det svenska blodet genom att hela tiden importera sina fruar/män från andra länder. Vår prinsessa är ett av de första exemplen på en kunglighet som gifter sig med en "man av folket".

När jag var liten så var jag knallblond och blåögd. Ett litet praktexempel på det svenskaste av det svenska. Min far, min mor, min syster och min bror var dock mörkhåriga, lockiga och mörkögda. Riktiga "blattar" till utseendet. Faktum är att när min bror flyttade med resten av familjen till Stockholm så fick han beröm av sin lärare för att han talade så bra svenska! Brorsan bad givetvis med all rätt den korkade läraren att fara åt fanders. Men det var ett tydligt exempel på när svenskar behandlar folk olika baserat på deras utseende. Tragiskt nog så har uppväxten i Stockholm påverkat min bror så illa att han tappat sin vackra hälsingedialekt och dessutom sjunkit så moraliskt lågt att han numera är Djurgårdare. Hedersmord borde vara tillåtet i Sverige för vissa typer av familjebrott (OBS: kraftig ironi för de som inte förstod det).

Det mörka håret och de mörka ögonen kommer sig av att min familj inte riktigt är svenskar.

- På min fars sida så finns en hoper med smeder och grovarbetare. Troligtvis så finns det någonstans långt tillbaka ett Vallonarv, även om släktkrönikan inte har lyckats bevisat det.

- På min mors sida kommer släkten från Orsa Finnmark. Där pratas en svenska som mest liknar den som pratas i Tornedalen. Skogsarbetare, hembrännare och tjuvjägare är de allihopa. Men också mycket rejäla människor. Troligtvis så invandrade min släkt på denna sidan från Finland innan 1809, så de kan nog klassas som rikssvenskar.

Mina kusiner är blonda och blåögda hela bunten. Men å andra sidan har de "förstärkts" med en del österrikiskt blod och saknar därför svenskt medborgarskap. Då min kusin inte var särskilt sugen på att göra lumpen här i Sverige, så har han heller inte brytt sig om att söka svenskt medborgarskap. När han skulle hämta ut sitt första körkort fick därför hans "finska" kompis följa med och legitimera min kusin med hjälp av kompisens svenska pass. Hans barn är dock helyllesvenskar tack vare en svensk mor.

Utan en tolerant syn på invandring genom århundradena så hade alltså varken jag eller mina kusiner funnits till.

Nä, jag vill fortsätta att leva i ett Sverige där vi bevarar våra värderingar att alla människor betyder lika mycket. Visst så kommer en del människor att utnyttja systemet. Invandrare likväl som lata svenskar. Vår åsiktsfrihet, religionsfrihet och tryckfrihet innebär att islamistiska terrororganisationer likväl som nynazister utnyttjar systemet för att sprida sin hatpropaganda. Men jag säger som Voltaire, "Jag delar inte din åsikt men är beredd att dö för din rätt att uttrycka den".

Att bevara Sverige som det ser ut just för stunden, som många på de invandrarfientliga forumen vill, är med andra ord inte att bevara svenskheten, utan enbart att förhindra att den utvecklas som den alltid har gjort.

Kanske är det dags att försvara Sverige mot de som vill "bevara Sverige"?

Se även Carl Bildt och Tolgfors.

SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, SvD12, SvD13
DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8

Terrorismens olika ansikten (uppdaterad)

Attentaten i Norge är tragiska och kommer att ta lång tid att hämta sig från. Det finns dock två aspekter i händelsen som måste lyftas fram.

- Attentatsmannen är gripen. Även om han hade medhjälpare, så finns det stora chanser att polisen kommer att gripa dem. Därmed så kommer vi förr eller senare att veta mer om händelseförlopp och motiv, vilket kommer att minska konspirationsteorierna.

- Händelsen borde sätta punkt mellan den debatt som pågått i Sverige de senaste åren där alldeles för många sätter likhetstecken mellan Islam och terrorism. I detta fall var det en norsk medborgare utan anknytningar till Islam eller islamistisk terrorism. Snarare så hade han uttryckt åsikter mot just dessa grupper. Lasermannen och Malmöskytten är exempel på när just denna typ av åsikter går över styr.

Hotet från de islamistiska terrorgrupperna har inget med religion att göra. Det är ren skär terrorism som del i ett krig för att nå sina syften. De som utsätts för majoriteten av attackerna är dessutom andra muslimer.

I västvärlden ska vi givetvis försöka skydda oss från de islamistiska terroristerna, men det finns många andra hot som vi inte får glömma bort.

Vi borde t.ex. undersöka de som debatterar på invandrarfientliga forum i Sverige. Anders Behring Breivik debatterade ofta på liknande forum i Norge som t.ex. Document.no. Människor som uttrycker sitt hat mot andra människor är de som lättast kan ta till våld för att markera sina åsikter. Breivik kan mycket väl ha slagit till mot norska staten för att den gör för lite för att stoppa invandring, eller för att försöka skylla dådet på islamistiska grupperingar.

Han ska också ha utmärkt sig som en flitig debattör på flera islamkritiska sajter, bland dem Document.no, där han i flera inlägg har givit uttryck för nationalistiska hållningar och framstått som kritisk till ett mångkulturellt samhälle.

Det finns idag många rörelser med tendenser till att ta till våld. Se på upploppen i Göteborg, eller i andra städer utomlands där den s.k. anti-globalismen använder stenar och brandbomber för att få igenom sitt budskap. Se på veganrörelsen och vissa djurrättsorganisationer som spränger lastbilar på slaktfirmor. Se på den kristna högern som ibland annat USA spränger abortmottagningar och mördar läkare. Se på den s.k. "Survival"-rörelsen i USA som låg bakom bl.a. Oklahoma-bombningen och den tragiska händelsen i Waco där man satte eld på sin egen byggnad hellre än att tillfångatas av FBI (vilket har skapat en hel del konspirationsteorier på Internet). Gemensamt för dessa grupper är att när man tar lagen i egna händer för att få igenom sina åsikter är steget till att ta till våld inte långt.

Men i Norden så är det än så länge de enskilda galningarna som utgör det största hotet (oavsett vad de anser sig ha för motiv). Tyvärr så är det inte bara i USA som liknande händelser inträffar. Mattias Flink och Juha Valjakkala är exempel här i Sverige, Ibrahim Shkupollii i Finland och nu Anders Behring Breivik i Norge. Att följa upp olika extrema grupperingar är ett stort arbete, men möjligt att genomföra. Dessa enskilda galningar är de som det är svårast att skydda sig mot. Att strypa tillgången till vapen och ammunition är kanske ett första steg. Att stoppa hatforumen på Internet borde vara det andra. Tyvärr så är den svenska åsiktsfriheten en smula för bred för att det ska vara möjligt.

Även om vi måste skilja på olika typer av terrorsim för att kunna analysera och förutsäga deras agerande så är det när det kommer till kritan inte särskilt stor skillnad på dem. De är alla mot samhället och de måste alla stoppas!

Se även Skyttedoktoranden, Wiseman, Tokmoderaten, Cornucopia och LWJ.

DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2

Uppdaterad 11-07-23, 11:38
Vittnen säger nu att det kan ha rört sig om mer än en attentatsman på Utöya.

Flere av ungdommene som var på Utøya under skytedramaet forteller til VG at de er overbevist om at må ha vært mer enn én gjerningsmann. Det mener også Marius Helander Røset.

- Jeg er helt sikkert på at det ble skutt fra to forskjellige plasser på øya samtidig, sier han.


Dock så ska man ta denna typ av vittnesmål med en nypa salt, då de var under stor press och kraftigt chockade.

SvD1, SvD2, DN1, DN2, DN3, DN4

fredag 22 juli 2011

Krig, inte terrorism (uppdaterad)

Idag har Norge fått se det globala kriget mot terrorism på nära håll. I Oslo har en bomb utlösts med minst två döda och femton skadade som resultat, och det finns rapporter på bl.a. Twitter om skottlossning på ett ungdomsläger med minst fem skadade.

Se film från attentatsområdet på DN. Notera hur folk går mot området där det har smällt en bomb och filmar! Samma beteende som efter attentatsförsöket i Stockholm 2010. Tyvärr så har mobiltelefonkameran, Facebook och tidningarnas jakt efter nyheter fått folk att bete sig på ett mycket orationellt sätt.

Givetvis så kommer det att spekuleras om terrorism. Men frågan är om det verkligen är ren terrorism per definition? Norge är djupt delaktig i krigen i Afghanistan och i Libyen, där man tillsammans med Danmark tillhör de som släppt flest bomber. Min gissning är att dessa attentat är ett sätt att skapa en ny front och visa de länder som deltar i insatserna att ingen går säker.

Jag har tagit upp asymmetrisk krigföring i ett tidigare inlägg och denna typ av attentat är ett exempel på just detta.

Genom att slå på oskyldiga så visar man att ingen kan känna sig säker. På så sätt ska moralen i nationen sänkas och truppbidragen dras hem från insatsen. Se även Cornucopia som drar samma slutsatser. För de drabbade gör det givetvis ingen skillnad varför detta har inträffat, men för polis och försvarsmakt så måste anfallet analyseras på ett korrekt sätt för att fortsatta attentat skall kunna förhindras.

Vad vi i Sverige också måste inse är att vi deltar inte ostraffat i de internationella insatserna. Givetvis så kommer vi att reta upp den sida i konflikten som vi har tagit ställning emot. Förr eller senare riskerar vi också ett liknande attentat här i Sverige. En logisk fortsättning på anfallen i Norge är att slå mot ytterligare länder som skickar soldater till Afghanistan och Libyen. De nordiska länderna har tidigare bedömts som mycket mindre sannolika än t.ex. USA, Storbritannien eller Frankrike, men därför så måste de också ses lättar mål. Bevakningen är långt ifrån lika rigorös.

Våra politiker har tagit ställning att det är värt risken att svenska soldater dör för att deltaga i Afghanistan och Libyen, men frågan är om man är lika villig att riskera civila?

Det har tidigare förts i debatten om internationella insatser att vi kan stoppa terrorismen innan den når våra hemländer. Men detta är inte helt sant. Vi ökar nog tillfälligt risken mot våra hemländer fram tills den dag då konflikten är stoppad.

Vi borde därför fundera mer på hur det nationella försvaret skall se ut. Kanske är det polisen, brandkåren och sjukvården som måste förstärkas för att kunna skydda befolkningen här hemma samt att kunna minska konsekvenserna av attentat? Våra nya Blackhawk borde t.ex. vara utrustade för MEDEVAC även här hemma i Sverige för att kunna stötta sjukvården med snabba transporter. Våra minröjnings och IED/EOD-resurser borde vara tillgängliga för att stötta polisen att ta hand om kraftiga bomber. Vårt hemvärn borde vara tillgängligt för att stötta med avspärrningar och sökoperationer efter terrorister som flyr efter ett attentat.

De internationella insatserna har helt klart två fronter. En i insatsområdet och en här hemma. Bägge två måste vara bemannade på rätt sätt!

Följ händelseutvecklingen på Verdens Gang.

Se även Carl Bildt, Wiseman, KKrVA, Forsno, Klart Skepp och Tokmoderaten.

DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, BBC, New York Times, Washington Post, CBS, Al Jazeera

Uppdaterad 11-07-22, 19:29
Jihadica rapporterar att Ansar al-Jihad Al-Alami ("Helpers of the global Jihad") tar på sig skulden för attentatet. Om detta budskap är sant eller inte går inte att avgöra.

"We have warned since the Stockholm raid of more operations and we have demanded the countries of Europe to withdraw from the land of Afghanistan and end their war on Islam and Muslims. What you see is only the beginning and there is more to come."

LWJ rapporterar att Abu Suleiman med kopplingar till Al Qaida också har tagit på sig skulden för attentatet.

Se även Wired.

Uppdaterad 11-07-22, 20:30
Minst sju människor rapporteras nu har dött i Oslo. Det är fortfarande oklart, vad som hänt på ungdomslägret på Utöya, men minst fem personer har skadats varav två allvarligt. En misstänkt har gripits av polisen. Vittnen rapporterar om en person med norskt utseende som var klädd som polis och som åkte ut till ön.

- Han hadde norsk utseende og snakket vanlig østlandsdialekt. Jeg er ikke så god til å anslå alderen på folk, men antar at han var i 30- eller 40-årene.

Øyenvitner på øya sier til TV2 at gjerningsmannen er cirka 1,90 høy og har kort, lyst hår.


Stämmer detta, så finns det lokala norska anknytningar till de som begått terrordådet.

"Abu Muqawama" rekommenderar dessa expertbloggar för att kunna analysera vad som händer i Norge. Jihadica och Abu Muqawama finns redan med i blogglistan till höger.

DN

Uppdaterad 11-07-22, 22:02
Fler än tjugo människor kan enligt vittnen ha dödats på Utöya.

Et øyenvitne forteller til NRK at det minst må være 20-30 drepte på Utøya. Flere meldinger i andre medier og på sosiale medier antyder et lignende omfang. Samtidig er det minst syv døde etter bombeangrepet i Oslo.

Politiet opplyser at ti personer så langt er bekreftet døde.

Oslo-politiet opplyser at de mistenker at samme mann står bak begge angrepene. Årsaken er at de har vitneopplysninger om en mann i politiuniform i en brun varebil utenfor Høyblokka.
...
Personen som utga seg for å være politimann skal ha snakket norsk og vært blond. Politikilder opplyser til VG Nett at den pågrepne våpendesperadoen er fraktet til Oslo og sitter i avhør.


Det cirkulerar nu information om att en polisklädd man setts på bägge attentatsställena. Om detta är en och samma man är oklart. Men helt klart är att detta attentat skiljer sig från de klassiska islamistiska terrorattentaten där det ofta rör sig om självmordsbombare för att de skall exakt kunna avgöra när och var bomben avfyras för att göra maximal skada. Ensam galning eller någon med koppling till utländska grupper?

NRK visar norska statsministerns presskonferens.



SvD1, SvD2, DN

Uppdaterad 11-07-22, 23:07
Den norska regeringen har nu haft en presskonferens. Statsminister Stoltenberg bekräftar att den gärningsman som gripits på Utöya är norsk medborgare. Allt mer pekar på en ensam gärningsman och inte med någon direkt koppling till de internationella insatserna. Snarare en galning med något konstigt motiv som fått utlopp för sitt hat på samma sätt de mördare som genomfört massakrer på skolor, arbetsplatser och affärscentrum i USA. Vi är inte förskonade från detta i Sverige. Kom ihåg fänrik Flink.

Jag är mycket imponerad över den norska beredskapen och den information som levererades på presskonferensen. Statsminister Stoltenberg gjorde också ett mycket gott intryck under hela presskonferensen. De lokalbor som tog sina båtar ut till Utöya för att evakuera skadade och chockade ungdomar tillsammans med de tyska turister som tog hand om ungdomarna och gav dem mat och dryck får mycket beröm i norsk TV. "Det är i en situation som detta som man får se det bästa och det sämsta hos människor".

Norska polisen gick ut med information för att övervaka gränsen till Sverige om attentatsmannen försökt fly landet.

Den information som finns just nu pekar på sju döda i Oslo och tio döda på Utöya. Polisen tror dock att det kan finnas fler döda som ännu inte upptäckts.

Uppdaterad 11-07-23, 09:54
Minst 84 människor miste livetUtöya. Detta innebär att den norske mördaren har passerat alla liknande händelser i USA.

Frågan är vad som var hans motiv?

Bomben i Olso verkar mest ha varit ett sätt att rikta uppmärksamheten åt annat håll. Det är dock inte en slump att han hamnat på ungdomspolitikernas möte.

Den 32-årige norrmannen Anders Behring Breivik har gripits, och enligt uppgifter har han kopplingar till en högerextrem rörelse.

Vad är hans drivkraft? Hat mot staten liknande de som vissa s.k. "survival" rörelser har i USA? Jämför med Oklahoma-bombaren. Vilja att rikta skulden mot islamistiska grupperingar? Hade han nöjt sig med bomben i Oslo så hade detta med stor sannolikhet lyckats.

Behring Breivikhar gjorde sin värnplikt i det norska försvaret och varit medlem i en skytteklubb i Oslo. Han hade flera vapen registrerade i sitt namn, bland annat automatvapen. Han ska också ha utmärkt sig som en flitig debattör på flera islamkritiska sajter, bland dem Document.no, där han i flera inlägg har givit uttryck för nationalistiska hållningar och framstått som kritisk till ett mångkulturellt samhälle.

DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4