tag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post1593308138994407048..comments2024-01-02T07:32:06.270+01:00Comments on Chefsingenjören: To boldly go.... (uppdaterad)Greasemonkeyhttp://www.blogger.com/profile/12025552005572821706noreply@blogger.comBlogger15125tag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post-2965443823844487802011-07-10T18:46:15.777+02:002011-07-10T18:46:15.777+02:00@Q: Det finns mineraler på närmare håll, men å and...@Q: Det finns mineraler på närmare håll, men å andra sidan är utvinningstekniken på stora havsdjup nästan lika krånglig och dyr som att åka till Månen.<br /><br />http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/mobiltele/article3213847.ecechefsingenjörenhttps://www.blogger.com/profile/09929310403870108513noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post-83991939565234396952011-07-10T18:28:18.095+02:002011-07-10T18:28:18.095+02:00@SuperEchoChris: Tack för ditt förtydligande. Men ...@SuperEchoChris: Tack för ditt förtydligande. Men för mig var det samma sak, då jag ännu inte hade fyllt 11! :-)<br /><br />Ser fram emot Blu-ray boxen som släpps i år. Numera är jag en bit på rätt sida om 11 år...<br /><br />http://www.moviezine.se/artikel/7324-star-wars-snart-paring-blu-raychefsingenjörenhttps://www.blogger.com/profile/09929310403870108513noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post-59583671110141048872011-07-10T13:22:39.852+02:002011-07-10T13:22:39.852+02:00Jag tror du minns fel om när din farsa tog med dig...Jag tror du minns fel om när din farsa tog med dig på barnförbjuden film! Den första "Stjärnornas Krig" du åsyftar hade svensk premiär 16 december 1977. Jag stod själv och körde den på olika Stockholmsbiografer redan första veckan. Den var inte alls barnförbjuden som du påstår utan hade en 11-årsgräns vilket på den tiden verkligen betydde att du inte lagligen kunde se den om du bara var 10 år och 364 dagar gammal. När filmen hade nypremiär 1997 och plötsligt hade blivit del fyra "Specialversionen" (fast fortfarande med exakt samma titel i Sverige) så var den fortfarande från 11 år! Nu kunde man dock se den i "vuxet sällskap" om man var åtminstone sju år fyllda. Någon annan åldersgräns i Sverige har den filmen aldrig haft.<br /><br />Film nummer två, alltså del fem, var "Rymdimperiet slår tillbaka". Den hade svensk premiär 16 augusti 1980. Jag tror det är den du tänker på, för den däremot var av Big Brother uppe på Statens Biografbyrå ansedd som så skadligt upphetsande och förråande för de små liven så man för att skydda dem från bestående mentala skador under resten av deras uppväxt satte en åldersgräns benhårt vid 15 år, det vill säga "Barnförbjuden"! Basta! Svenske distrubitören Fox-Stockholmfilm gick i flatspinn och försökte överklaga hos regeringen till inget vettigt resultat. För oss som jobbade på biograferna blev det ett litet helvete med alla farsor och liknande som ansåg att de och inte någon annan kunde avgöra vad ungjävlarna skulle få se (en attityd som resulerade i mååååånga återköpta biljetter!). En av de vanligaste argumenten var "Den förra filmen var ju från 11 år!" Ett och ett halvt år senare gjorde Foxfilm i Sverige ett nytt tappert försök och klippte själmant bort cirka tre minuter horribla och gravt stötande scener (eller vad nu motiveringen tidigare hade varit) och skickade upp den på nytt till Statens Biografbyrå. Där ansåg man att Foxfilm minsann inte skulle komma undan så lättvindigt och tog därför bort ytterligare fyra minuter mest för att visa att dom och ingen annan i demokratiska Sverige kunde avgöra vad en stackars elvaåring tålde! Filmen fick nypremiär på biograferna i en totalt obegriplig version. Femton år efter första premiären släpptes filmen utan klipp på video med en 11-årsgräns. Specialversionen slank igen två år senare utan klipp med en 11-årsgräns.SuperEchoChrisnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post-51508081977483984022011-07-09T00:06:23.082+02:002011-07-09T00:06:23.082+02:00Det gjordes många misstag på vägen till rymdfärjan...Det gjordes många misstag på vägen till rymdfärjan. <br /><br />Det första var att man lade ner produktionen av Saturnus 5 raketen och framförallt att man övergav två utmärkta raketmotorer, fotogen-syre motorn F-1 i första steget och väte-syre motorn J2 i andra och tredje steget. <br /><br />Dessutom han man vidareutveckla dem till F-1A och J-2S med bättre prestanda innan produktionen av dem lades ner.<br /><br />Det fanns förslag att utrusta första Saturnus 5 steget med vingar och jetmotorer och sedan utveckla ett återanvändningsbart andra steg men det var nog lite väl stort rent mekaniskt men borde ha varit genomförbart.<br /><br />Egentligen ville NASA ha en liten rymdfärja och en tung raket, troligtvis en Saturnus 5 efterföljare, det fick de inte så allt skulle skohornas in i rymdfärjan.<br /><br />Det fanns en riktigt smart systemoptimeringsidé för rymdfärjan och det var att bygga den med två steg som gärna skulle vara så lika som möjligt där det första steget skulle separera på sådan höjd och fart att det inte skulle krävas någon speciell värmesköld för återinträdet i atmosfären och sedan skulle det flyga hem på vingar och med jetmotorer. Idén ströks troligtvis av att det bara fanns budget till en farkost.<br /><br />Fastbränsleraketer ansågs vara billigare att utveckla än boostrar med flytande bränsle så det vart fastbränsle.<br /><br />Med en extern bränsletank kunde farkosten göras mindre och lättare att konstruera. Efterkloka systemoptimerare har sedan påpekat att när man ändå har en extern bränsletank hade man kunnat lyfta in mer av motorerna i färjan och skippa fastbränsleraketerna och kanske haft en liten booster. Men det är lätt att vara efterklok och det fanns inte projekttid för omtag.<br /><br />Då kraven steg på prestanda pressades sedan alla delar av systemet till sina yttersta prestandagränser och det tog år att få ordning på SSME motorn, den som sedan visade sig bli mycket pålitlig. <br /><br />Sättet som rymdfärjan råkade bli ett dåligt projekt påminner mycket om det nedlagda stealthattackflygplanet A-12 och nuvarande F-35. Politiskt tryck pressar in för många krav i en begränsad flygkropp, tekniska gränser börjar överskridas, frenetiskt arbete utförs för att lyckas pressa in allt i det givna utrymmet och sedan blir det inget vidare.<br /><br />En bra rymdfärja hade varit en som varit mindre, producerats i många fler exemplar, havererat oftare (jag är helt allvarlig) och vidareutvecklats tills den vart pålitlig i vardagstrafik. Helst hade den från början varit helt fjärrstyrd så en massa besättningar inte hade dött på vägen till pålitlighet efter något tusental uppskjutningar och många revisioner. <br /><br />Nu när Nasa var tvunget att ersätta rymdfärjan började man upprepa misstagen från det tidiga 1970:talet. Detta finns beskrivet genom http://www.directlauncher.com/ där i stort sett revolterande ingenjörer på fritiden planerade ett bättra projekt och till sist lyckades välta Nasas ledning. Iofs har jag inte läst sidan sedan de vann och det finns risk att de har gjort allvar av sina planer med att begrava sin egen historia för att minska pinsamhetsfaktorn för nasaledningen. Tyvärr är risken nog stor att det mesta av Nasa försvinner vid nästa lågkonjunktur.<br /><br />Min källa appropå rymdfärjan är mestadels initierade diskussioner på sci.space.* på den gamla goda tiden före webben.Magnus Redinhttps://www.blogger.com/profile/11434285602139155027noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post-82067984037352495492011-07-08T22:26:24.219+02:002011-07-08T22:26:24.219+02:00@Q: Det finns många teorier om hur man skulle kunn...@Q: Det finns många teorier om hur man skulle kunna bygga transportsätt t.o.r. Månen.<br /><br />http://settlement.arc.nasa.gov/Nowicki/SPBI132.HTM<br /><br />http://www.universetoday.com/10049/space-elevator-build-it-on-the-moon-first/<br /><br />Man har t.o.m. utfört vissa experiment med hjälp av rymdskytteln.<br /><br />http://www.tethers.com/papers/TethersInSpace.pdfchefsingenjörenhttps://www.blogger.com/profile/09929310403870108513noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post-84565608313374717182011-07-08T22:16:36.469+02:002011-07-08T22:16:36.469+02:00@MFI: Jag får ta en närmare titt på den iPaden vid...@MFI: Jag får ta en närmare titt på den iPaden vid tillfälle.chefsingenjörenhttps://www.blogger.com/profile/09929310403870108513noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post-35724726415868728672011-07-08T21:31:25.922+02:002011-07-08T21:31:25.922+02:00Jag håller med Magnus Redin om att rymdskytteln i ...Jag håller med Magnus Redin om att rymdskytteln i många avseenden är ett tekniskt och politiskt fiasko. I grunden tycker jag att kravspecen var felaktig. Att försöka kombinera både en "Heavy-Lift-Launcher" och "Crew Vehicle" i en och samma farkost är inte så lyckat. Som jag ser det har denna kompromiss gett upphov till en rad tekniska svagheter som i sin tur lett till 14 astronauters död. Bemannade rymdfärder kommer att fortsätta att vara farliga under en överskådlig framtid, men jag tycker att riskerna varit onödigt stora genom att man åkt omkring i rymden med en gammal lastbil. <br /><br />Sedan Apollo-programmet tycker jag att det amerikanska bemannade rymdprogrammet har haft en otydlig riktning. Att man nu lägger ner skytteln utan att det finns något alternativ är inte så lovande. Om de hittar ritningarna till de gamla Apollo-kapslarna så börjar man kanske tillverka dem igen. Eller så kan de kanske damma av ritningarna till DynaSoar, HL-10 eller X-24 från 60-talet, så att det bemannade rymdprogrammet kan komma på rätt spår igen. Fram till dess så är det ryssarna som har monopol på tjänsten med sina system som de har hållit vid liv sedan rymdkapplöpningen på 60-talet. Ryssarna har i alla fall mycket bättre statistik i fråga om säkerhet för bemannade rymdfärder.<br /><br />@CI: Det förefaller som att vi snöade in på samma science fiction i unga år. Månbas Alpha var min favorit. Numera har jag avsnitten med mig i min iPad ifall jag behöver fördriva någon timme när jag är ute och reser. :-)MFIhttps://www.blogger.com/profile/03492810825947808815noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post-40274804880047887752011-07-08T21:11:46.243+02:002011-07-08T21:11:46.243+02:00Hoppsan, ser nu att jag blandar ihop asteroidbälte...Hoppsan, ser nu att jag blandar ihop asteroidbältet med Phobos...<br />Delta-v för Phobos är lägre än Månen, för en asteroid i bältet har jag ingen aning.<br /><br />QAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post-53831276607850542942011-07-08T21:00:00.680+02:002011-07-08T21:00:00.680+02:00Rymdskytteln är ett fiasko hur man än vrider och v...Rymdskytteln är ett fiasko hur man än vrider och vänder på det. Problemet är att en återanvändbar rymdfarkost alltid kommer att väga mer än en engångsraket. Denna skillnad kan rakt av räknas i missad nyttolast.<br /><br />Ett annat problem är att komplexitet skjuter i höjden. Grundideen var att man bara skulle kunna fylla på bränsle+oxidator och en ny nyttolast och sedan skjuta upp skytteln igen. Detta var dock en väldigt naiv dröm, verkligheten var att NASA blev paranoida och i princip plockade isär skytteln efter varje uppdrag. Dessa två saker gjorde kostnaden för en uppskjutning bra mycket högre än en serieproduktion av engångsraketer.<br /><br />"Men det gav flexibilitet. Vad skulle t.ex. hänt med rymdteleskopet om det inte hade funnits möjligheter att med bemannade expeditioner ställa in skärpan? "<br />Detta har egentligen inget med återanvändbara raket vs engångsraket att göra. Man kan göra samma sak med en engångsraket.<br /><br />Dock skall man väl nämna att raketmotorn till rymdskytteln är ljusår framför allt annat som byggts. Vill minnas att den har brunnit i över 1 miljon sekunder och har aldrig orsakat en olycka. Synd att den nu kommer att hamna på skroten...hmm, kylkanalerna är lödda med en guldlegering, och det är väldigt många kylkanaler i motorn... ^^<br /><br />"Det som vore mycket intressant är t.ex. utvinning av sällsynta mineraler i asteoridbältena samt meteoritnedslag på Månen."<br />Månen är ingen bra destination, delta-v för Månen tur-och-retur är betydligt högre än någon asteroid mellan Mars-Jupiter. En asteroid innehåller mer mineraler än vad människan har grävt fram på jorden. Det finns miljoner och åter miljoner av dessa asteroider...<br />Orsaken till skillnaden i delta-v är att man måste bromsa in, en kraschlandning i km/s fart slutar aldrig bra. För fallet med Månen finns det inget annat sätt än att vända på raketen och slösa dyrbart bränsle+oxidator. För fallet med Phobos så kör man några varv i Mars atmosfär och bromsar således farkosten.<br /><br />http://en.wikipedia.org/wiki/Delta-v<br /><br />QAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post-12442689388712961352011-07-08T20:33:11.850+02:002011-07-08T20:33:11.850+02:00Denna artikel är också läsvärd:
http://www.wired.c...Denna artikel är också läsvärd:<br />http://www.wired.com/wiredscience/2011/07/final-space-shuttle-launch/Jan-Olovhttps://www.blogger.com/profile/15065370171341692339noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post-2126563300633944772011-07-08T17:09:45.374+02:002011-07-08T17:09:45.374+02:00@Henrik: Jo, det är jag medveten om. Problemet är ...@Henrik: Jo, det är jag medveten om. Problemet är bara att de civila bolagen siktar enbart in sig på den lönsamma delen av marknaden. Det som blir över är den olönsamma rymdforskningen. Om inte rymdforskningen kan ha en smula kartellbildning på marknaden så kommer staten enbart att ha utgifter och inga inkomster. Jag är en smula orolig för att privatisering av marknaden kan slå<br /> ut forskningen om inte det finns något specifikt att tjäna pengar på. Jämför delvis med läkemedelsindustrin där det faktiskt är logiskt att läkemedelsbolag tar bra betalt för medicin som räddar liv, annars skulle de aldrig forska fram den. Inget privat bolag gör affärer bara för att vara snäll eller för mänsklighetens bästa.<br /><br />@Magnus Redin: SpaceX är mycket intressant, men skulle aldrig blivit av om inte Price X etablerats. Här ser vi också exempel på framsynta miljardärer i form av Anousheh och Amir Ansari, Virgins Richard Branson och Microsofts Paul Allen.<br /><br />http://en.wikipedia.org/wiki/Ansari_X_Prize<br /><br />http://www.spacex.com/company.php<br /><br />http://www.virgingalactic.com/<br /><br />Men hur intressant detta ännu är och hur många spekulanter det än finns på att åka ut i rymden (430 st på Virgins bokningslista), så är det vardagsarbetet som måste finansiera utbyggnaden av rymdindustrin.<br /><br />Det som vore mycket intressant är t.ex. utvinning av sällsynta mineraler i asteoridbältena samt meteoritnedslag på Månen. Vissa mineraler är det stor brist på för t.ex. utveckling av batterier och digitala kretsar. I de fall de finns tillgängliga så är det i svårtillgängliga områden på jorden, både rent geografiskt och i konfliktzoner.chefsingenjörenhttps://www.blogger.com/profile/09929310403870108513noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post-40992831439824488262011-07-08T13:03:32.602+02:002011-07-08T13:03:32.602+02:00Jag rekommenderar att studera vad det amerikanska ...Jag rekommenderar att studera vad det amerikanska företaget SpaceX har gjort och gör. De skjuter upp satelliter och har redan provflugit en obemannad kapsel som är ganska nära att kunna användas för att nå ISS.<br /><br />Synd att rymdfärjan vart ett tekniskt och politiskt fiasko som under lång tid blockerade rymdindustrins utveckling. Problemet var den politiska alliansen för rymdfärjans finansiering som krävde att rymdfärjan skulle användas till alla uppskjutningar samtidigt som ändrade krav under utvecklingen och ont om utvecklingstid gjorde konstruktionen skör och dyr i drift. Sedan satt man fast med ett dyrt system som för sin överlevnad trängde ut alla andra utvecklingsprojekt som hade kunnat bli bättre. Inte ens tunglyftaren Shuttle-C som kunde ha gjort rymdstationen mycket billigare vart av.Magnus Redinhttps://www.blogger.com/profile/11434285602139155027noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post-17616192693090993722011-07-08T10:31:20.263+02:002011-07-08T10:31:20.263+02:00PS. Civila bolag skjuter redan upp satelliter. DS....PS. Civila bolag skjuter redan upp satelliter. DS.Henrikhttps://www.blogger.com/profile/08695651834811365759noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post-44590388233928573152011-07-08T09:07:24.885+02:002011-07-08T09:07:24.885+02:00GP hade den goda smaken att ge uppskjutningen ett ...GP hade den goda smaken att ge uppskjutningen ett uppslag i morgonens tidning.<br />Sorgligt att se den försvinna, utan att något annat lika coolt ersätter den. <br />Nästan så att sorgen förtar glädjen med att det är sista dagen före semestern - nästan..Erik Gnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-568540947866925655.post-70703885211769889652011-07-07T23:09:31.451+02:002011-07-07T23:09:31.451+02:00Bevittnade just vår svenska rymdhjälte, Fuglesangs...Bevittnade just vår svenska rymdhjälte, Fuglesangs, minst sagt pinsamma framträdande i statstelevisionens Debatt från Almedalen.<br /><br />Han hade, i någon sorts sektliknande sammanhang, offentligt satt i sig en betydande mängd homeopatiska sömnpiller i syfte att, i någon sorts missriktad välmening, visa att de inte hade avsedd effekt.<br /><br />Det var bara det att karlen betedde sig underligt och sluddrade märkbart, blev till programledarens och allmänhetens åtlöje och fick Patrik Sjöberg att - i bjärt kontrast - framstå som ett under av struktur, sans och balans.<br /><br />Media är tveggat - vad som omsorgsfullt byggts upp under lång tid kan raseras på bara några minuter...Per K Elemanhttps://www.blogger.com/profile/10424164145547454536noreply@blogger.com