Gästinlägg: En modig kvinna

Inga-Britt Ahlenius har genom åren visat sällsynt mod i sitt umgänge med den makt hon varit satt att granska. Nu har hon även tagit sig före att säga några sanningar till FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. Vid 71 års ålder lämnar Inga-Britt Ahlenius i dagarna sitt FN-uppdrag och är väl värd att njuta sitt otium cum dignitate och umgås med barnbarn och i övrigt njuta livets goda. Sällsynt välförtjänt.

Bäst vore dock om hon som deltidskonsult i Försvarsmakten kunde vara rådgivare till FML inom områdena Öppenhet, Resultat och Ansvar. Hon vet det mesta om hur det fungerar när det inte fungerar.

Under tiden som ”Kapten klänning” är tillfälligt förhindrad att fortsätta sin värdegrundsturné bland Försvarsmaktens förband, så kan kanske Ahlenius anlitas som gästföreläsare, i avvaktan på att Göran Lindberg får sina första permissioner.

Ahlenius var chef för Riksrevisionsverket mellan 1993 och 2003 och ingick i den korruptionsutredning som 1999 var med om att fälla en EU-kommission under ledning av Jacques Santer. 2003 - 2005 var hon ansvarig för uppbyggnad av en riksrevision i Kosovo. Som 66-åring fick sedan Inga-Britt Ahlenius 2005 ett femårigt förordnande som chef för FN:s internrevision.

Om tillståndet i Sverige har hon sagt en del. ”Oberoende revision var som att svära i kyrkan. Jag insåg behovet först vid en jämförelse med andra OECD-länder där det visade sig att vi var ensamma [Sic!] om att ha revisionen underställd regeringen. Den bör absolut inte ha politiskt vald styrelse, utan självklart - som i andra länder - rapportera direkt till riksdagen. Där skulle det behövas ett särskilt utskott som behandlar Riksrevisionens rapporter.”

”I Sverige har vi varit dåliga på att utkräva ansvar. Det börjar på högsta nivå och sipprar sedan nedåt till enskilda människor. Det finns återkommande fall av ren korruption, även om vi ofta väljer att använda mer oskyldiga beteckningar [gräddfiler och affärer]”.

Ord och inga visor. Någon som känner igen detta? Försvarsmakten är fortfarande lite efterblivet, då ansvarslösheten inte ännu – uppifrån räknat - nått till majors grad eller lägre.

Morgonsur har med sedvanlig elegans berört Sveriges förhållande till FN och gjort kopplingar till Försvarsmaktens värdegrundsundersökningar. Läs och njut. ”I kartläggningen bedömde man nämligen personalens människosyn utifrån fyra frågeställningar, där den fjärde bedömningsgrunden var huruvida man ville ‘stödja FN och andra globala krafter som vill ha fred’ ”. Sverige är nog det mest FN-kramande landet i världen men att reservationslöst stödja allt som FN står för, med syftet att framstå som en bättre sortens människa inför sin chef är att gå för långt. Ibland kan man få för sig att Sveriges förhållande till FN snarare är inrikes- än utrikespolitik.

Bakgrunden till den aktuella uppståndelsen kring FN är ett PM (end-of-assignment report) från Ahlenius i sin egenskap av avgående chef för FN:s internrevision (Office of Internal Oversight Services). Här anklagar hon Ban Ki-moon för att ha undergrävt hennes arbete mot korruption inom organisationen. "Your actions are not only deplorable, but seriously reprehensible … Your action is without precedent and in my opinion seriously embarrassing for yourself," skriver Ahlenius i sin rapport. "I regret to say that the secretariat now is in a process of decay." Ban Ki-moon och hans sekretariat har drivit organisationen till ruinens brant enligt Inga-Britt Ahlenius.

Hon får medhåll från amerikanskt håll. I en artikel i Aftonbladet citeras AP: ”Den gryta av korruption, misskötsel och slarv som länge plågat FN har nått en kokpunkt. Det är ännu tydligare att de amerikanska skattebetalarnas pengar som fraktas i väg till FN kommer att fortsätta att sugas in i ett svart hål om inte ordentliga reformer genomförs”, säger republikanen Ileana Ros-Lehtinen från Florida - medlem i utskottet för utrikesfrågor.

“American and U.N. officials and watchdog groups are concerned that the U.N. is compromising its ability to prevent another scandal like the $1.8 billion bilked from the U.N.-run oil-for-food program in Iraq” skriver Washington Post

Givetvis tycker inte Ban och hans rådgivare att beskrivningen är rättvis utan skjuter i ett svar skulden på en dramatiskt föränderlig och konstant utveckling, som en generalsekreterare måste anpassa sig till.

Det är kanske dags för Sverige som nation att göra sin röst hörd i FN och ta ställning mot korruption och vanskötsel, givet att detta inte är en del av den nya svenska modellen. Samhället förändras hela tiden, så vad vet jag? Att stödja FN på bästa sätt, innebär väl inte att man blundar för lössen i FN-flaggans veck.

Inga-Britt Ahlenius, en modig kvinna.

/Sumatra