Vem betalar "kittet"?

SAS håller på att sakta men säkert att gå i graven. Inte helt oväntat. Sist jag åkte med SAS så var servicen allt annat än bra och ändå var priset betydligt högre än t.ex. Ryanair. SAS har inte lyckats anpassa sig till lågprismarknaden och vi svenskar är för snåla för att betala extra för att få en macka och ett leende från flygvärdinnan ombord. I stället väljer vi att stå ut med bl.a. lottförsäljning ombord och vansinniga utspel från Ryanairs VD Michael O´Leary om att börja sälja ståplatser ombord eftersom "ingen ändå överlever en flygolycka"...

Men, men, man får som vanligt vad man är beredd att betala för. Frågan är bara vem det är som ska betala?

Exempel på situationer där samhället som helhet skulle tjäna på att delar av samhället går back:

- Flygtrafik. För SAS är det enkelt att lägga ner en icke lönsam linje till Sundsvall. För Swedavia eller kommunerna är det lätt att lägga ner en flygplats som inte har tillräckligt många resenärer. Men om det t.ex. krävs 50 passagerare per dag för en linje att dra in tillräckligt med pengar och underlaget bara är 10, men dessa 10 är kritiska för att ett bolag med 500 anställda ska kunna ha en verksamhet i Sundsvall så borde det hanteras annorlunda. Här borde den som driver flygplatsen/flygbolaget kunna få stöd från aktuell kommun eller staten för att kommunen ska kunna få in skatt från det lokala bolaget.

- Elkraft, En av Sveriges stora fördelar med andra länder är tillgång till stora mängder vattenkraft och kärnkraft. Elen borde vara billig. Men eftersom bolagen numera kan sälja sin el på den globala spotmarknaden så driver priset i t.ex. Tyskland upp priset även i Sverige och resulterar i att elbolagen gör kopiösa vinster. Resultatet är också att det blir dyrare för Svensk industri, vilket kan resultera i minskade fördelar mot andra länder och minskad tillväxt.

- Banker. Världen går dåligt och därmed så tvingas statsräntorna ner. Detta ger bankerna möjlighet att tjäna mer pengar än någonsin. Tyvärr så resulterar det i att surt förvärvad inkomst går till bankerna i stället för att nyttjas till annan konsumtion som skulle kunna få fart på tillverkningsindustrin. Här borde kanske staten vara mer aktiv för att minska bankernas vinstmarginal. Alternativet är att bankerna får ta vinst i goda tider mot att de försäkrar sig själva mot förlust i dåliga tider så att staten inte ska behöva stötta med bankgarantier.

- Trängselskatt. Vad vill egentligen staten och Stockholms kommun med detta? Trängselskatt kan ha tre syften. Mindre bilar i innerstaden, förbättra miljön eller tjäna pengar. Det som är hål i huvudet med modellen är att det kostar lika mycket att åka ut ur staden som att åka in. Vill man minska trängseln borde man tredubbla priset för att åka in och ta bort kostnaden helt för att åka ut. För miljön så är det tveksamt om det gett effekt. Visst har antalet bilar som passerar genom staden minskat, men köerna på förbifarterna genererar längre tider till arbetet och därmed ökade utsläpp. Sverige som helhet har därmed fått en ökad miljöpåverkan. Initialt fick de med miljöbilar gratis passage samt fri parkering. Detta togs bort efter något år. Det var för många som köpte miljöbil, så det kostade staten för mycket. Idag är det ofta billigare att ta bilen till jobbet än att ha den stående utanför bostaden.

- Parkeringsavgifter. En stor del av intäkterna från parkeringsautomaterna går till att betala automater, parkeringsvakter m.m. Jag läste i någon analys att det parkeringsbolagen i praktiken går plus på är inte avgifterna i sig själva utan böterna de kan dela ut för de som parkerar fel. Om det skulle vara gratis att parkera så skulle man kunna dra in på stora delar av parkeringsvaktorganisationen. Det som skulle behövas är ett fåtal trafikpoliser som skulle bötfälla för trafikfarliga förseelser som dubbelparkering, parkering på handikappplats, parkering på övergångsställen eller nära korsning. En sådan koll skulle kunna gå betydligt snabbare än den långsamma manuella kontroll av parkeringskvitton som de gående parkeringsvakterna utför. Med andra ord skulle ett fåtal trafikpoliser i bil kunna täcka stora ytor. Med saftiga böter för liknande brott så skulle man dessutom "motivera" allmänheten att leta efter en ledig parkering. En extra bonus blir det givetvis genom att gratis parkering får fler att ställa bilen och det gynnar miljön (och minskar på trängseln).

- Lokaltrafik. En stor del av kostnaderna för att köpa ett månadskort för lokaltrafik går till omkostnader för korten i sig själva. Kontrollanter, försäljningsorganisation, spärrar m.m. är inte gratis. Varför inte ha gratis lokaltrafik? Det skulle kosta staten/kommunen en hel del, men det skulle man kunna ta igen i miljösynpunkt då ännu fler skulle ställa bilen hemma. För att inte tala om minskad trängsel? Dessutom kanske fler skulle kunna pendla till bättre arbeten, tjäna mer och betala mer i skatt?

- Vägarbeten. I Stockholm så är det ofta trafikkaos eftersom vägbyggen ofta bedrivs dagtid då trafiken behöver komma fram. Detta beror på att kommunerna har ont om pengar och snålar in på byggena. Det gör ofta att byggena tar betydligt längre tid än de skulle göra om man utnyttjade fler skift och jobbade helg/nätter. Kommunen sparar pengar, men det kostar skattebetalarna i form av långa transporttider till jobbet och miljön p.g.a. köbildning och extra avgaser.

I alla dessa fall finns en gemensam nämnare. Det är någon organisation/myndighet som får lägga ut kostnaderna och någon annan som tar hem vinsterna.

Detta är ett problem i dagens Sverige där alla bolag och de flesta myndigheter är en egen vinstdrivande organisation med eget redovisningsansvar. En chef som visar rröda siffror får sparken även om ett annat bolag visar större svarta. Inom bolagskoncerner är det lika illa. Varje delbolag optimerar sin vinst och tyvärr så resulterar det ibland i lägre vinst för koncernen som helhet. Om du t.ex. har ett bolag som tillverkar bilar och ett annat som underhåller dem så kan det vara lockande att hämta hem pengarna på underhållet. Men en bil som är dyr i underhåll vill ingen köpa! Vinsten för underhållsbolaget blir kortsiktigt bra, men långsiktigt förlorar koncernen pengar. Men med dagens kvartalsrapportfixering så är det ingen som bryr sig. Allt för att hålla aktieägarna nöjda och de flesta aktieägare är för kortsiktiga i sin investering att de vill vänta ett år till för att kanske få ut högre vinst.

Vem betalar då för "kittet", d.v.s. de funktioner som i sig själva bara är kostnader, men som bidrar till att samhället som helhet är en vinnare? Tidigare var det ofta staten. Eller en och annan mycket framsynt individ som såg att det fanns pengar att tjäna på andra marknader bara infrastrukturen fanns färdig. Tyvärr så säljer staten ut mer och mer av de statliga bolagen. Handen på hjärtat, vem sjutton vill bo på ett ålderdomshem där man snålar på blöjorna bara för att aktieägarna ska gå med vinst? Givetvis så ska statliga och kommunala bolag nyttja skattepengarna på bästa sätt, men detta går t.ex. att lösa genom att göra chefena ansvariga för sina beslut. Helt enkelt inga fallskärmar eller riksdagspensioner till den som gjort bort sig.

Se samhället som en mur. Var och en är stenarna värdelösa. Det är först med "kittet", d.v.s. murbruket mellan stenarna som muren blir användbar.