Efterfrågade kunskaper

Jag upplever ofta att Försvarsmakten försöker att leverera det omvärlden just nu eftersöker, i stället för att leverera det man är bra på. En sak som vi i Sverige alltid har varit bra på är strid i subarktiskt klimat, något som många utländska förband har förstått och därför förlagt sin vinterträning till Sverige.

I USA har man börjat komma ihåg att det finns andra potentiella oroshärdar än bara Afghanistan och Irak. Ett sådant är just Arktisoch dess närområde.

Less ice near the North Pole means more boats will have access to the waters, leaving countries more prone to bickering over existing border disputes.

"It is anticipated that major international maritime passages in the Arctic will be accessible by the year 2030, at least during the summer months," said the study.

Over the next 90 years, the global average sea level rise could range between 0.4 to two meters (1.3-6.5 feet), with a most likely value of about 0.8 meters (2.6 feet), it said citing recent peer-reviewed scientific literature.

"There are eight 'frontline' Arctic nations -- Canada, Denmark, Finland, Iceland, Norway, Russia, Sweden, and the United States -- many with unresolved claims in the region," it said.

Det är kanske dags att putsa upp de gamla färdigheterna i subarktisk strid? Tyvärr så har Försvarsmakten beslutat att lägga ner bl.a. ingenjörskompaniet i Boden och flytta verksamheten till Eksjö. Detta enligt Försvarsmaktens vanliga "kloka" målsättning att prioritera ekonomi före förmåga.

En annan intressant förmåga som vi har i Sverige är isbrytare. Jag har i ett tidigare inlägg kommenterat det faktum att Sverige köper in ett par av världens kraftigaste isbrytare, men sedan hyr ut dem till Kanada! Med tanke på de senaste två årens tuffa isläge i Bottenviken, så hade de kanske behövts på hemmaplan? Förr kunde man göra vapenfri värnpliktstjänst på isbrytare, vilket familjens "svarta får" i form av min vapenvägrande farbror en gång i tiden gjorde.

I Adenviken så diskuteras det om militärt skydd ombord på civila fartyg. Om Arktis blir en ny transportled så kan det kanske uppstå behov av att återuppbygga den gamla kunskapen om Murmanskkonvojer med militär närvaro ombord och runt omkring de civilsa fartygen. Jag ser definitivt möjligheter för Flygvapnet, Marinen och den 8. Amfibiemanöverbataljonen att deltaga i operationer i Norra ishavet och Bottenviken. Tyvärr så saknar Marinen fartyg i den storleksklass som behövs för operationer i området. Men som jag har tagit upp i tidigare inlägg så finns det bra resurser i Norge och Danmark som man skulle kunna operera gemensamt med. Svenska isbrytare med danska/norska stridsfartyg och övervakning av norska P-3 Orion och svenska JAS39 Gripen baserade på Bodö, Island eller Grönland.

Så, varför satsa på Afghanistan som alla andra? Förmågan att slåss i sand kan knappast ge erfarenhet för försvaret av Sverige? Varför inte i stället i lugn och ro bygga upp ett antal förmågor som vi blir världsledande på och vid behov erbjuda dem där det behövs?

Se bl.a. Wiseman och Gyllenhaal om subarktisk förmåga.

Strid i norr

Internationella samarbeten är inte alltid lätta att genomföra. När vi erbjuder våra träningsområden i norr till utländska förband så innebär det att risken för konflikter med lokalbefolkningen ökar. Detta är normalt på turistorter där de lokala grabbarna ofta anser att turisterna snor tjejerna.

Jag kommer själv ihåg hur det var när man gick som kadett i Halmstad. Det hände då och då att det blev gruff med grabbar som ansåg att vi kadetter var överbetalda parasiter som inte hade där att göra. Ibland så gick det längre än så och en kollega till mig blev vid ett tillfälle ordentligt misshandlad då någon slog ett ölglas i ansiktet på honom. Förövaren fick själv stryk ett tag senare. Ingen vet av vem, men misstankarna låg givetvis på min kollegas klasskamrater. Till viss del så hade de lokala grabbarna faktiskt rätt. Det är inte av en slump som många flygvapenofficerare är gifta med sjuksköterskor, då det var nämligen den skolan med många tjejer som låg närmast F14. Men det var inte de lokala tjejerna som vi stal, utan sjuksköterskeeleverna var lika mycket gäster i Halmstad som vi kadetter var.

I helgen inträffade just en liknande händelse i Arvidsjaur där en grupp belgiska soldater hamnade i bråk med lokalbefolkningen. De slog ner en tjej och är nu häktade i väntan på utredning. Kursen avbryts för de övriga belgarna och med stor sannolikhet så väntar betydligt hårdare straff hemma i Belgien. NATO-länder brukar inte tolerera liknande beteende på utlandsmissioner, där även fritiden ses som en del av tjänsten.

Försvarsmakten kommer nu att göra en undersökning om hur man skall kunna förhindra liknande händelser i framtiden.

Försvarsmaktens vinterenhet kommer att göra en egen utredning med anledning av lördagskvällens händelser.

- Jag tror inte att det finns någon ort där det är så bra förhållanden mellan Försvarsmakten och ortsbefolkningen som i Arvidsjaur. Det är synd att sådana här saker inträffar och vi måste gå till botten med det här, vi måste se hur vi går vidare. Det har varit två sådana här händelser, en för ett år sedan och nu den här, och det är två för mycket, säger Mats Forsman.

Arvidsjaur har även många utländska besökare som är där för att testköra bilar. Frågan är om det uppstår liknande konflikter, eller om utländska militärer är en smula mer testosteronfyllda? Kanske lokalbefolkningen är upprörda över de rykten som går att flygplatsen ska läggas ner, vilket då kan påverka arbetsmöjligheter för många lokalbor som är sysselsatta i biltestbranchen? Men om dessa arbetstillfällen försvinner så borde Arvidsjaur vara mycket intresserad av att säkerställa att den militära verksamheten fortsätter att växa, vilket en sådan här händelse kan försvåra.

P.S: Det är holländare på bilden ovan (taget förra året i Arvidsjaur), så de har absolut inget med den aktuella händelsen att göra. Men å andra sidan var holländarna också inblandade i ett bråk med lokalbefolkningen 2010.

Expressen