I mitt lilla hobbyrum har jag en hel del pågående projekt. Ett av de som jag tycker är mest intressant är en fattigmans UAV. Min tanke var att kombinera ett radiostyrt flygplan med en Androidmobil eller iPhone. Bägge typerna av mobiltelefoner har ett par intressanta egenskaper som skulle kunna göra dem till en intressant "hjärna" i en hemmabyggd UAV.
- GPS för navigering.
- Accelerometrar för att hålla flygplanet på rätt köl. (Gör man det enkelt för sig kan man i stället för ett vanligt radiostyrt flygplan använda en fyrpropellig farkost med inbyggd funktion att hålla balansen).
- Tillgång till högupplösta terrängdatabaser via t.ex. Google Earth (även om Apple nu håller på att slänga ur Google ur sina produkter).
- Kamera för att dokumentera omgivningen runt flygplanet.
- 3G/4G telefoni med möjlighet att ta emot och sända data via Internet.
Det enda som saknades var en app för att kombinera dessa funktioner till en variant av tröghetsnavigering där flygplanet på långa hålls styrs med hjälp av positions- och höjduppdatering, samt ett interface mellan telefonen och styrservona i radiostyrningen. Min tanke var att antingen koppla detta via Bluetoth eller helt enkelt en kabel direkt till telefonens dataport.
För start och landning så fungerar det nog bäst med en vanlig radiostyrning. Men en kanal på radiosändaren skulle kunna nyttjas för att stänga av/sätta på tröghetsnavigeringen och gå över till att styra flygplanet via geografiska koordinater. Man skulle på så sätt kunna ha en radiosändare på fältet där man skickar iväg UAV:n och en annan på det fält där man tar emot den.
Enligt Transportstyrelsen är det en fråga för Polisen, men någon kontroll sker ännu inte.
– Det är något man måste hålla ögonen på för att se vart utvecklingen leder och hur metodik och lagstiftning hänger med om det uppstår problem, säger Björn Lidö.
Även svenska Säkerhetspolisen har ögonen på privatdrönarna.
– Vi ser utvecklingen som problematisk, framförallt när det gäller att skapa bra och billiga förutsättningar för avlyssning, kartläggning och störning av elektronisk utrustning, säger Sara Kvarnström, pressekreterare vid Säpo.
Uppdelningen mellan modellflyg och UAV/UAS är inte helt tydlig. Läser man Transportstyrelsens regelverk om UAS så borde ett modellflygplan som opereras inom synhåll från operatören och med en vikt < 1,5 kg klassas som en UAS kategori 1A. Följer man RC Flygförbundets säkerhetsregler så uppfyller man nog det mesta av kraven på en UAS kategori 1A. > 7 kg klassas ett modellflygplan som UAS kategori 2 och då börjar det krävas riktiga tillstånd. (Ta en titt på videon längst ner för att få en hum om hur stora modellflygplan som finns på marknaden). Mitt lilla hobbyprojekt skulle klassas som kategori 3 och där är regelverket mycket hårt.
Så det är nog bara att lägga projektet på is tills dess att regelverket är utklarat. Annars så hamnar jag nog på Rikspolisstyrelsens onda lista.
I USA har luftfartsmyndigheten FAA redan gett tillstånd till polis och andra myndigheter att använda drönare i hundratals fall, och nyligen gav kongressen FAA i uppdrag att ta fram ett regelverk för kommersiell användning. Myndigheten uppskattar att det kan komma att finnas 30 000 sådana drönare i luften i USA kring 2020.
P.S: Benämningarna på ombemannnade flygplan varierar kraftigt. UAV - Unmanned Airborne/Air Vehicle, UAS - Unmanned Airborne System eller RPV - Remotely Piloted Vehicle är bara ett par av de som används. Själv så föredrar jag fortfarande UAV.
Här är en mindre
SvaraRaderaspyhawkfpv.com
/Pastorn