Kompisar på riktigt?

I filmen "Dr. Strangelove" så ifrågasätts ryssarnas strategi. Inte för att de uppfunnit en domedagsmaskin som kommer att utplåna hela världen, utan för att de hållit hotet dolt för omvärlden. Ett dolt hot är ju inget hot! Hur ska fienden förmås att avstå från att attackera om han inte är medveten om att vedergällningen kommer att komma oavsett resultatet av ett krig?

Tyvärr så hanterar Sverige säkerhetspolitiken på samma sätt. Våra politiker har valt en försvarsstrategi som bygger på att vid behov så ska omvärlden komma och hjälpa till. Men Sverige vill trots det inte erkänna att vi samarbetar med omvärlden. Särskilt inte om denna omvärld råkar vara NATO.

Det senaste exemplet är från övningen CMX11. Ett NATO-land anfalls och NATO aktiverar Article 5, d.v.s. alla NATO-allierade ska ställa upp med de resurser som behövs. Article 5 är grundbulten i det som bygger upp NATO:s existens. Långt ifrån PfP. Långt ifrån gemensamma internationella insatser i Afghanistan eller Libyen under FN-maskering.

The portrayed emerging crisis will be based on a scenario focusing on NATO’s collective defence task involving consultations on the basis of Article 4 and potential invocation of Article 5 of the Washington Treaty, in line with NATO’s new Strategic Concept adopted at the Lisbon Summit in November 2010. The scenario will also contain aspects related to some of the new security threats identified in the new Strategic Concept.

Då kan man bli en smula förundrad över att Sverige ställer upp med tre divisioner JAS 39C Gripen. Mer än något av de andra "riktiga" NATO-länderna!

Detta var första gången på flera år som Nato övade sin gamla kärnuppgift: militärt försvar av medlemsländerna. Norge och de baltiska Nato-länderna har efter Ryssland-Georgienkriget 2008 krävt en sådan övning där ett angrepp mot ett Natoland ska utlösa försvarsgarantierna enligt artikel V i Nato-fördraget.

Sverige hade förberett övningen i ett halvår och till Nato-länderna sänt ut den solidaritetsklausul som riksdagen antog 2009 (se fakta). Den slår fast att Sverige inte ska vara passivt om ett EU-land eller nordiskt land angrips, utan ska ”både kunna ge och ta emot militärt stöd”.

Märk väl att detta var en simulerad övning. Den övade inte några militära styrkor. Vad den övade var den politiska viljan. Och Sverige visade verkligen att vi hade viljan!

Att det alliansfria Sverige var berett att gå i krig överraskade flera allierade. ”Vi är mycket nöjda med Sveriges agerande”, förklarar en välinformerad SvD-källa inom Nato. Men för att inte bli beroende av Sverige för sitt försvar så kallade alliansen inte in svenska Flygvapnet utan i stället Natos egen snabbinsatsstyrka.

–Vi vann, fienden slog till reträtt. Sveriges inspel var mycket positivt och värdefullt. Det hade varit till stor hjälp om det varit ett reellt hot mot Nato, säger en Nato-diplomat i Bryssel till SvD.

Personligen så tycker jag att det är utmärkt att Sverige visar att Solidaritetsförklaringen inte bara är tomma ord. Vi ställer upp för NATO och de ställer förhoppningsvis upp för oss. Men varför detta hemlighetsmakeri? Om inte potentiella fiender vet om att NATO är vår partner så lär de inte avskräckas. Om de sedan vet eller misstänker att NATO inte ställer upp då Sverige aldrig skrivit på det skarpa Article 5 avtalet så är den svenska tigern helt plötsligt tandlös igen.

Våra politiker kan dock inte ducka för att de kände till allt som föregick i övningen. I Försvarsmaktens årsredovisning 2011 så finns CMX11 prydligt redovisad på sid 18.

NATO:s militärstrategiska övning. Huvudmålet för Försvarsmakten var att stödja Försvarsdepartementet i planering och genomförande av övningen. Stödet vid planeringen uppfylldes och Högkvarteret föredrog NATO flygkoncept för departementet under genomförandet. Försvarsmakten har inga egna övningsmålsättningar med deltagandet.

Är det inte snart dags att visa upp vår hemliga kompis Mållgan för omvärlden?