Ukraina under utpressning

Ukraina och Ryssland har tidigare haft ett beroendeförhållande till varandra. Ryssland har tillgång till gas och olja och Ukraina har tillgång till transportledningarna. Samarbetet har inte varit utan konflikter. Ryssland har stängt av gasen när Ukraina inte betalat tillräckligt. Ukraina har stängt av gasen till Europa när Ryssland har försökt förbättra villkoren för sin egen del. Samtidigt så har Ukraina kunnat köpa gas till förmånliga priser för att de låter gasen flöda genom deras land till de rika kunderna i Europa.

Men nu verkar det vara slut på samarbetet och gasen blir genast dyrare för Ukraina. Anledningen stavas Nord Stream. I tisdags så flödade för första gången rysk gas genom svenskt vatten ner till kunderna i Europa. Underhållsanläggningar för ledningen finns i gotländska Slite. Säkert mycket populärt bland de gotländska lokalpolitikerna då det ger arbetstillfällen. Andra gotländska politiker är mindre roade. Gotland får därmed ett nytt svensk/ryskt strategiskt intresse, men kanske inte som vi är vana vid från det Kalla Kriget.

Putin presided over the filling of the pipeline with technical gas which is supposed to fill the pipeline before it starts pumping 27.5 billion cubic meters of gas to Germany, Britain, the Netherlands, France, Denmark and other European states at the start of October.

Putin said the launch of the Nord Stream would deprive Ukraine of its exclusive gas transit rights.

"Ukraine is our old and traditional partner. As any transit country it has the temptation to benefit from its transit position. Now this exclusive right is disappearing. Our relations will become more civilized," Putin told journalists.
...
The $11-billion Nord Stream project, in which Gazprom holds 51 percent, Germany's E.ON Ruhrgas and BASF-Wintershall 15.5 percent each, includes two roughly parallel pipelines with an overall annual capacity of 55 bcm.

The Nord Stream pipeline, which would bypass Ukraine, Belarus, Poland and other transit energy states, is expected to be completed in 2012.

Journalister för den delen!? Jag har inte sett särskilt mycket om denna för Sverige mycket intressanta händelse i svensk press. DN är den enda tidning som har haft en artikel, som även poängterar Ukrainas dåliga förhandlingssituation. SvD har haft ett par inlägg om slutspurten och de sista rördragningarna, men det är allt. Gotlands Allehanda har i varje fall lyckats gräva upp det intressanta faktum att Sverige indirekt köper rysk gas från Danmark. En neddragning av svensk kärnkraft kan därmed mycket väl innebära att vi blir beroende av rysk gas.

Ukraina hamnar därmed i en utpressningssituation. För att fortsätta köpa gas till bra pris så har Ryssland ställt kravet att Ukraina skall gå med i den ryska tullunionen.

Last week, Russian President Dmitry Medvedev said Ukraine might get discounts for gas if it joined the Customs Union between Russia, Belarus and Kazakhstan. But Ukrainian Prime Minister Mykola Azarov said Kiev wanted no discount, but a fair contract. Ukraine is reluctant to become the union's full member because such a deal would rule out signing a free trade agreement with the European Union.

Den ukrainska premiärministern vägrar dock, men säger att Ukraina kommer att fullfölja alla åtaganden avseende leveranser genom landet. Under tiden så fortsätter åtalet mot den förre premiärministern Julia Tymosjenko för att ha skrivit på ett långsiktigt dåligt avtal med Ryssland.

Svenska politiker har som vanligt stoppat huvudet i sanden och hävdar att Nord Stream inte påverkar det strategiska läget i Östersjön. Att Ryssland idkar utpressning mot Ukraina och kan nyttja Nord Stream som ett vertkyg i dessa förhandlingar verkar inte väcka särskilt stort svenskt politiskt oro.

Många politiska analytiker brukar hävda att världen blir mer stabil av mellanstatliga förbindelser då länder blir mer beroende av varandra. Problemet är att om man blir för beroende så uppstår det också en risk att bli utsatt för en eller annan typ av utpressning.

Hmm...undrar när man får läsa om detta på Togfors blogg...

GA

Icke statliga aktörer

Jag har tidigare skrivit inlägg om Lundin Oils affärer i Sudan. Xe/Blackwater, Haliburton och liknande (även svenska) säkerhetsföretag är mycket djupt insyltade i striderna i Irak och Afghanistan. IHH driver fram Gazakonvojen och sätter press på Israel (till förmån för Hamas). BP smutsar ner en halv kontinent med olja på grund av riskfyllda utvinningar. Nordstream bygger gasledningar som kan påverka svensk utrikespolitik och ändra säkerhetsläget i Östersjön. Exemplen blir fler och fler.

Frågan är hur en stat agerar mot dessa företag och organisationer, då dom påverkar den nationella säkerheten mellan och i stater?

Nätverket ECOS har tagit fram en rapport om Lundin Oils agerande i Sudan som inte är en vacker läsning. Human Rights Watch Group fördömer nu Lundin Oil och vill att svenska regeringen utreder bolaget. Svenska regeringen vill dock inte lägga sig i Lundin Oils affärer, men samtidigt fördömer man Israels agerande vid bordandet av Mavi Marmara. Det här är inte särskilt rationellt.

Givetvis passar (s) på att fördöma regeringen för att dom inte gör något samt att peka ut Carl Bildt då han tidigare varit styrelseledamot i Lundon Oil. Frågan är vad (s) hade gjort om dom suttit i regeringspositionen? Men det här får inte bara bli en valfråga, det är viktigare än så. Många globala företag är numera mäktigare än små stater och det kommer därför i framtiden bli fler och fler tillfällen då det finns behov av att någon agerar. Vilka kan då agera? Kan FN utlysa en resolution mot ett företag? Kan EU genom handelsregler påverka? Eller är det den stat där företaget är i huvudsak börsnoterat som har möjlighet att påverka mest? Vi fördömer den palestinska myndigheten för att dom ger islamistiska terrorgrupper möjlighet att skjuta robotar mot Israel. Vi anfaller Afghanistan för att dom ger fri lejd för Al Qaida. Kanske den sudanesiska befolkningen ska fördöma Sverige för att vi ger Lundin Oil fri lejd att agera i Sudan?

Kan president Obama fördöma BP:s agerande och kräva skadestånd så borde det vara fullt möjligt för svenska regeringen att göra det samma mot Lundin Oil och skicka dessa pengar till befolkningen i Sudan som kompensation för deras lidande.

Bara vatten i utblåset (uppdaterad)

Wiseman hade för ett tag sedan ett inlägg om Peak Oil och vilka säkerhetspolitiska konsekvenser som en minskning av tillgången på bränsle i världen skulle kunna få. Jag skrev för ett tag sedan ett inlägg om att certifiera Gripen för miljöbränsle och skulle vilja dyka ner lite djupare i den här tankebanan. Fokus i debatten kring biobränsle har legat lite för mycket på enbart miljöaspekter och att få ner kostnaderna för bränslet, men det finns även säkerhetspolitiska aspekter. I de blindas värld är den enögde kung och i en värld utan bensin är den som kan driva sina fordon på något annat den som kan ställa villkoren.

I tidningen "Ingenjören" nr 1, 2010 så finns ett långt reportage om Angelica Hull som står som en av grundarna till företaget Swedish Biofuels. Wiseman hade ett inlägg om henne och Swedish Biofuels efter det att den amerikanske attachén Michael Wood hade intresserat sig för deras teknik. Innan det amerikanska intresset hade det varit mycket ljumt intresse från svenska bolag, men nu fick även Tolgfors upp ögonen och begärde att FMV skulle studera möjligheterna för att använda miljöbränsle i F414 motorn som används i nästa generation Gripen E/F.

Det svenska försvaret vill nu samarbeta med det amerikanska försvaret om nästa steg – att certifiera bränslet för användning i militära flygmotorer.

Det krävs då att Swedish Biofuels kan tillverka så mycket som 60 000 liter av SB JP-8 för att kunna genomföra experimenten med den nya, starkare Gripenmotorn GE 414 från General Electric.

Förutsättningen för att projektet ska kunna ros i hamn är att man får med sig det amerikanska flygvapnet på 50/50-basis.

- US Air Force tycker att det är en bra idé. Huvudtanken är att det ska gå att flyga på biobränslen och traditionella bränslen utan några modifieringar i flygmotorer, säger Rickard Nordenberg, strategisk rådgivare på FMV.

Intresset är kanske stort i FoT - Forskning och Teknik området på FMV, men från Gripenprojektet och Försvarsmakten har det varit ganska så ljumt. Det är nämligen inte helt lätt att certifiera en motor för nytt bränsle, vilket man insåg i förra försöket att ta fram ett försvarsmaktsgemensamt bränsle. Först måste man garantera att så enkla saker som packningar, bränsleledningar och tankar håller för en annan typ av kemisk blandning. I en vanlig bilmotor fräter Etanol betydligt mer än bensin. Risken är stor att SB JP-8 har liknande egenskaper. Därefter måste man garantera att motorn fortfarande fungerar lika bra i alla lägen. Gripen har bara en motor, så driftsäkerheten måste vara 100%. Detta måste dessutom fungera i allt från subarktisk till tropisk miljö. Det får inte bildas isproppar eller att bränslet kokar och därmed kaveterar vid fel temperatur eller tryck. Datorernas bränsleberäkningar måste omprogrammeras. Sedan gäller det att få samma uthållighet i luften. För bilar som går på etanol så krävs det mer bränsle per kilometer, vilket inte ett flygplan har råd med då räckvidden och uthålligheten påverkas.

Skulle vi få det att fungera i flygplanet så gäller det samtidigt att vara bakåtkompatibel då vi vid basering utomlands åtminstone initialt skulle få nöja oss med vanligt bränsle.

Vad som kanske är ännu viktigare är att få ner bränsleförbrukningen i flygplanen. I t.ex. Afghanistan och Irak är bränsletransporterna som för det mesta går på marken mycket utsatta för attentat av IED. Ju mindre bränsle som går åt för att bedriva flygoperationer, desto mindre transportbehov. Om detta är möjligt med biobränsle är det givetvis en kraftig bonus. Om samma bränsle sedan kan användas i alla typer av markfordon så underlättas den logistiska kedjan.

Trots alla utmaningar så gäller det nu att våga. Det är inte en slump att USA är intresserad av denna teknik. Det land som först lyckas få ett alternativ till bensin eller diesel att praktiskt fungera har ett stort strategiskt överläge den dag vi når Peak Oil.

Uppdaterad 10-02-25, 21:03
VK1 och VK2 innebar kraftiga framsteg på teknikområdet. Ett lands överlevnad och oändligt med finansiering leder till att teknikutvecklingen gör stora språng. Den dag säkerhetspolitiken kraftigt påverkas av bristen på olja så kommer både bränslesnåla fordon och alternativa bränslen att finnas framme omedelbart.

Förutom ren säkerhetspolitik så handlar det om ekonomi. Den som först har en användbar produkt kommer att tjäna en massa pengar. En Gripen som går på alternativt bränsle kommer att vara mycket attraktiv på den internationella marknaden.

I dagens DI finns en artikel kallad "Krigets pris". Där redovisas att USA:s krig i Afghanistan och Irak kostar 10 800 000 miljoner. Angelica Hull behöver 50 miljoner för att starat en eperimentell storskalig produktion av sitt bränsle. Pengarna finns alltså, det är bara frågan om vad dom används till. Eftesom DARPA visar intresse så innebär det nog att Angelica kommer att få sina pengar om inte USA själva hittar ett bättre alternativ.