I de mörkaste vatten... (uppdaterad)

Som Forsno kommenterade på ett av mina tidigare tillägg var Bush Jr regimen i USA naivt öppna med sina smutsiga affärer. Händelser som t.ex. Abu Graib cirkulerade på Internet. Under kalla kriget sköttes dessa typer av operationer av CIA och mer eller mindra hemliga militära enheter som t.ex. Delta och Gröna Baskrarna.

Nu har dock civila bolag börjat få upp näsan för att det finns stora pengar att tjäna i detta "affärsområde". Xe/Blackwater och Halliburton/KBR är dom mest kända eller "ökända" som erbjuder skydd för civila bolag och diplomater i bl.a. Irak.

Ett problem med dessa bolag är att dom spelar utanför de normala krigslagarna. Dom är inte militärer och kan därför inte dömas för brott mot ROE - Rules of Engagement. Dom är inte irakiska medborgare och kan inte dömas i landet och USA lämnar inte ut dom till en lokal domstol. Därför används Blackwater när länder som USA behöver komma runt de hindrande lagarna. Ett dagsaktuellt exempel är operationer i Pakistan där dom officiellt agerar livvakter åt diplomater, men där det bland pakistanier går rykten om att dom även är inblandad i bortförandet av personer som anses som en fara för USA:s operationer i Afghanistan.

Vad hände egentligen den 16 september 2007? Blackwater hade fått uppdrag att skydda en amerikansk konvoj bestående av 4 bilar genom Baghdad. Dom körde fel i en korsning och hamnade på en enkelriktad väg och mötte en bil. Genast började Blackwaters skyttar att beskjuta bilen trots att den stannat. Resultatet blev femton sönderskjutna bilar och sexton döda. Blackwater hävdade efteråt att dom själva blev beskjutna av terrorister, men när området undersöktes fanns bara tomhylsor från 7.62 mm ammunition till amerikanska vapen.

Nu frias Blackwater i en amerikansk domstol på grund av tekniska felaktigheter som begåtts under rättegången. Vad ger detta för signal till de civila som dödades? Om vi rättfärdigar ett sådant betéende från vår sida så gör vi det även från Al Qaida och talibanernas. USA har vägrat att skriva på avtalet om utlämning av krigsbrottslingar till Haag-tribunalen. I stället skriver USA på bilaterala icke-utlämningsavtal med bl.a. Indien. Anledningen är enligt USA att dom inte vill lämna ut amerikansk personal till utländska domstolar där dom inte döms rättvist. Men kan man påstå att den amerikanska federala domstolen dömer rättvist? Är detta den rättvisa vi vill införa i Irak och Afghanistan? Sedan måste man ju också misstänkas för krigsbrott för att riskera att lämnas ut. USA medger implicit att dom riskerar att misstänkas för det.

Slutligen kan man också fråga sig om risken finns att svenska bolag blandar sig i liknande verksamhet? Svenska f.d. soldater har i varje fall tjänstgjort i bl.a. Irak som skyddsvakter åt amerikanska och sydafrikanska bolag. Jag tror dock inte att svenska bolag skulle göra detta till en kärnverksamhet. Men det finns många svenska bolag vars verksamhet ligger helt klart i gränslandet och som säkert kan tänka siog hyra in bolag som Blackwater. Lundin Oil är ett av dessa bolag.

Jag rekommenderar att alla som är intresserad av vad dessa företag har för sig läser boken "Blackwater, The Rise of the World´s most Powerful Mercenary Army" av Jeremy Scahill.

Uppdaterad 10-01-02, 16:56
USA hade tänkt sig att döma Guantanamofångar i en s.k. militärtribunal, d.v.s. en av amerikanska försvarets egna domstolar. 2006 så underkände dock den amerikanska högsta domstolen denna möjlighet.

Frågan är bara om utslagen i en sådan domstol hade accepterats av omvärlden?

Some European countries have made it clear that they will not extradite suspects to the US unless they have a guarantee the defendants will not face a military tribunal.

One Spanish prosecutor was categorical in his opposition: "No country in Europe could extradite detainees to the United States if there were any chance they could be put before these military tribunals."

The US has itself condemned military tribunals of its citizens in other countries, such as that of Lori Berenson, who was convicted of aiding terrorists in Peru.

För dom som vill läsa mer om amerikanska militärtribunaler så finns det gott om dokumentation här.

Ett problem för USA är att dom formellt sett inte är i krig utan i stället deltar i ett "War on Terror". Därmed så fungerar militärtribunaler lika bra som t.ex. under VK2.

Tellingly, and perhaps because we did not know at the time precisely who had planned the 9/11 attacks, Congress did not declare war. But the use of the word "war" persisted nonetheless. Even after he learned what countries had sponsored terrorism against us and our allies with governmental assistance, Bush did not seek a declaration of war against them. Since 9/11, American agents have captured and seized nearly 800 people from all over the globe in connection with the attacks, and now five have been charged with planning them.

Det finns enbart en väst-anknyten medborgare som sitter fängslad i USA och det är Omar Kardr som är kanadensisk medborgare.

Vi kan tycka vad vi vill om metoderna för att kriga som används av befolkningen i Afghanistan och Irak. Men om det är krig så är det inte olagligt att försvara sig. Dock så ska Haag-konventionen följas och kombattanter ska vara tydligt utmarkerade så att dom går att skilja från civila. Detta är också anledningen till att reaktionerna blev kraftiga på avslöjandet om att danska specialstyrkor opererat i Afghanistan i civila afghanska kläder.

Uppdaterad 10-01-05, 00:50
Iraks regering stämmer nu Blackwater. Det här blir mycket intressant då USA hamnar i en knipa. Vill man skydda Blackwaters anställda som bevisligen begått ett brott, eller vill man stötta den nya irakiska regimen? USA har här ett supertillfälle att visa att man står för rättvisa i världen.

Uppdaterad 10-01-23, 18:37
USA:s regering har nu överklagat domen mot Blackwater. Vicepresident Joe Biden gav det budskapet vid ett besök i Bagdad i veckan.

I dag kungör jag att USA:s regering kommer att överklaga beslutet. Justitiedepartementet överklagar beslutet nästa vecka, sade Biden.

- USA är fast beslutet att ställa var och en som begår brott mot det irakiska folket till svars, sade vicepresidenten

Biden lade till att regeringen respekterar det amerikanska juridiska systemets oberoende och integritet.

- Men vi var besvikna på domarens beslut att lägga ned fallet på grund av det sätt som bevisen hade samlats in på, sade Biden.

Detta är ett mycket stort steg framåt för USA och ett steg närmare att skriva på avtalet avseende utlämnoing av krigsförbrytare till krigsförbrytartribunalen i Haag.