Marinens gamla ubåtsräddningsfarkost, URF:en, kommer att genomgå en rejäl uppfräschning i Skottland. Detta står att läsa i gårdagens BLT (tyvärr inte på nätet). Ett varv i Skottland har fått uppdraget att livstidsförlänga marinens ubåtsräddningsfarkost, URF. Kockums valde att inte slåss om ordern som är värd 110 miljoner kronor.
- Vi har tittat på projektet för att göra en affärsmässig bedömning. Det var en väldigt omfattande kravspecifikation och vi bedömde att det inte var någon bra affär, säger Samuel Danofsky, informatör på Kockums i Karlskrona.
Farkosten, vars uppgift är att rädda ubåtsbesättningar från en sjunken ubåt, är byggd och levererad av Kockums 1978.
Nu blir det James Fisher Defence i Glasgow i Skottland som fått uppdraget.
- Varvet var det enda som var med i budgivningen, säger Ulf Lindström, informationschef på Försvarets materielverk.
Uppdraget är värt omkring 110 miljoner kronor.
Urfen blir som ny efter renoveringen.
- I princip ska allt bytas ut. Framdrivningssystem, barlast, el och trimsystem som innehåller kvicksilver.
- När allt är klart ska hon kunna vara i tjänst fram till 2024.
Under tiden som farkosten är på varv kommer svenska marinen att använda sig av de ubåtsräddningsavtal som finns med Norge, Polen, Storbritannien och USA.
- Om det sker någon olycka med en ubåt kommer vi att få hjälp av något av de länder vi har avtal med. Verksamheten kommer att fortgå precis som vanligt när urfen renoveras, säger Fredrik Norrby, kommendör och chef för Första ubåtsflottiljen i Karlskrona.
Precis som tillgång på räddningshelikoptrar är ett krav för att bedriva flygtjänst, så är tillgång på ubåtsräddning ett krav för att operera med ubåtar. Det internationella samarbetet avseende ubåtsräddning är givetvis till hjälp, men en egen resurs är att föredra. Frågan är också hur lång tid det tar att transportera en räddningsubåt till Sverige. URF:en har transporterats i AN-124, men dessa finns inte alltid tillgängliga. Frågan är om den går in i en C-17? Vilken typ av transport kräver de utländska modellerna?
Försvarsmakten brukar öva ubåtsräddning i Landsortsdjupet där det finns en hel del speciella utmaningar.
Miniubåten URF har kapacitet att operera på 460 meters djup om en ubåt, som ligger i djupet, behöver räddas, berättar Mats Larsen.
– Vi prövar farkosten ett par gånger om året för att se om den klarar det djupet, säger han.
...
Landsortsdjupets djuphålor har tidigare nyttjats som dumpningsplats. Svenskt radioaktivt avfall dumpades där under 1950- och 1960-talen, och Förvarsmakten har där sänkt uttjänt ammunition. Också avfall, lack- och färgrester och skrotbilar har sänkts i djupet.
Läs mer om ubåtsräddning här och här.
Inlägg
Helt OT, men tänkte jag skulle fråga ändå, ifall du vet svaret på min fråga :). Jag funderar på att söka till pilotutbildningen i år eller nästa år. Men jag har 0.9 i syn på höger öga, 1.0 på vänster och 1.0 när jag får använda båda. Är det kört för min del? Förvisso måste man väl klara massa andra tester innan man ens får göra syndundersökningen, men om mitt 'synfel' sätter stopp är det väl ingen idé att söka alls.. / Li
SvaraRaderaTitta på Försvarsmaktens hemsida så får du svar. Du måste ha perfekt syn, men med rätt metod så accepteras laseroperation.
SvaraRadera@Li: Korrigerande operationer godkänns inte för att bli stridspilot.
SvaraRaderahttp://www.forsvarsmakten.se/sv/Jobba-har/Bli-officer/Pilotutbildning/Ogonoperation2/
Se där, ja. Men accepterades inte LASEK under en period? Jag tycker den texten ser relativt ny ut, men kan förstås ha fel.
SvaraRadera@Anonym 17.22: Jag har förmig att man ett tag såg en smula olika på stridsflygutbildningen och helikopter. Nu verkar det som bägge utbildningasalternativen har samma krav.
SvaraRaderaÄr du redan pilot, så tillåts glasögon. Även linser om glasögonen finns med i reserv. Dock så är det forfarande inte OK med ögonoperation.
Detta kan innebära att det för grundläggande helikopterutbildning (där det finns aspiranter och äldre Gripenpiloter) så finns det olika kravbilder.
Med tanke på hur många skattemiljarder vi pumpar in i Kockums för att hålla kompetens och verksamhet flytande, tycker jag det känns märkligt att de inte ens deltar i upphandlingen av affärsmässiga skäl! Enkelriktad "lojalitet"?
SvaraRaderaSå kan det ha varit, CI. Jag erkänner att minnet inte räcker till, men hade för mig att det under en period var ok att operera ögonen, men bara om allt var klart innan man sökte. Och att man kanske börjat tumma på regeln i och med att söktrycket försvann. Men det kan alltså varit helikopterpilot det handlade om. Fast det är förstås ointressant nu.
SvaraRaderaRe 00:26. Hur många tiotals miljarder pumpar vi inte in i Försvars SAAB. i jm. är Kockums stöd gratispengar.
SvaraRadera@Anonym 18.41
SvaraRaderaSkillnaden är väl att SAAB faktiskt ger något för pengarna i form av nya och uppgraderade flygplan. Till skillnad från Kockums i detta fall...
Nu är det inte bara URF som skall bli som ny, även moralen hos de individer som har hand om upphandlingarna inom informationsstaben.
SvaraRadera"Min förhoppning är att internrevisionens rapport leder till rutiner inom Försvarsmakten som möjliggör ett arbete med högt tempo och resultat utöver det normala samtidigt som regelverket följs" skriver GD Ulf Bengtsson i ett inlägg på fm.se.
http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Forsvarsmakten-kommenterar/Upphandlingskritik/
Själv förstod jag omedelbart att reklamfilmerna var inspelade på södra halvklotet när jag såg ett radarsvep som svepte moturs.
Om informationsstaben gör affärer som de informerar, så förstår jag att internrevisionen klagar.
.
@anonym 18:41
SvaraRaderaJag skulle inte precis kalla det "gratispengar" de miljarder som rullat in i Kockums genom åren, även om det säkert är mindre än Saab fått för att utveckla Gripen m.m.
"Snart som ny" är rubriken på inlägget. Själv ser jag fram mot rubriken "Snart en ny". Jag tänker då på Försvarsministern.
SvaraRaderaSenaste blogginlägget hos denne har den för sjömannen spännande rubriken "Korvetten Cheonan var 88 meter lång". Vad kan en Försvarsminister få ut av detta enkla faktum? Vilka slutser innehåller inlägget, mot bakgrund av rubriken?
Man skall aldrig syfta på rubriken när man skriver uppsats, fick jag intrummat i mig av min gamle svensklärare, som dessutom var lektor i ämnet. Så kunde det vara förr. Däremot fick man bannor om inte det som rubriken lockade med berördes i själva uppsatsen. Som i Tolgfors inlägg, som inte vidare avhandlar några slutsatser av den sydkoreanska korvetten Cheonan:s sänkning den 26 mars 2010, kopplat till fartygets längd.
Kanske tänkte Försvarsministern att om fartyget varit kortare, så hade kanske den nordkoreanska torpeden missat, fast han glömde att skriva det.
88 meter, vad vill karln att jag skall göra med den uppgiften?
I ett tidigare inlägg om sitt besök i Korea, förklarade han att Sydkoreas ekonomiska framgångar berodde på landets demokratiska historia. Själv trodde jag att ministrarna blev "briefade", åtminstone avseende elementa och grundfakta om de länder de står i begrepp att besöka.