För att uppfostra nästa generations piloter så måste det finnas infrastruktur för utbildningsverksamheten. Både flygfält att operera från och frivilliga som ställer upp som instruktörer m.m.
Problemet är att ingen verkar vara särskilt intresserad av att betala för detta.
Försvarsmakten har drastiskt skurit ner på antal flygflottiljer och krigsbaser. Från att ha haft ett 50-tal baser runt omkring i landet med ca 100 landningsbanor så är man nere på fyra fredsbaser (F 7 Såtenäs, F 17 Kallinge, F 21 Kallax och LSS på Malmen (gamla F 3). Dessutom finns detachementen i Uppsala (gamla F 16) och Visby samt UAV-verksamhet i Karlsborg (gamla F 6). På Vidselbasen finns det möjlighet att öva lågflygning och skarpskjutning, men utan utländska förbands träningsbehov så hade säker den basen också lagts ner. Av krigsbaserna finns det bara två kvar.
Tanken är att man i framtiden ska kunna nyttja civila baser vid behov. Försvarsmakten förlitar sig då på att någon annan ställer upp. Frågan är bara vem denna "någon annan" är? Luftfartsverket drar in olönsamma flygplatser. I vissa fall tar kommunerna över, men även de har problem att driva runt verksamheten. Ta exemplet med gamla F 15 i Söderhamn. Försvarsmakten lade ner verksamheten och kommunen tog över. Nu har även kommunen lagt ner verksamheten. Enda anledningen till att fältet fortfarande finns kvar är att det finns ett avtal mellan Försvarsmakten och Söderhamns kommun att fältet skall hållas i befintligt skick. Detta avtal går dock ut 2015 och efter det lär ogräset vinna kampen. Tyvärr så kan denna kortsiktiga ekonomi bli ödestiger för Söderhamn. Det finns planer på att bygga stora vindkraftsparker utanför kusten runt Söderhamn. Men vilket bolag vill bygga upp en verksamhet utan en fungerande infrastruktur?
Frågan är vem det är som ska ställa upp med den infrastruktur som behövs för att utbilda nästa generation piloter? Hur ska vi kunna attrahera kommande generationer piloter utan flygverksamhet i närområdet? När jag var ung så var jag med i F 15 Flygpojksverksamhet samt FVRF ungdomsverksamhet. Men utan ett lokalt förband så är det svårt att nå ut till intresserade ungdomar. Stockholm var en gång i tiden Sveriges flyghuvudstad. Den tiden är sedan länge förbi. Alla militära flygförband är nedlagda. Gamla F 18 i Tullinge och F 8 i Barkarby levde ett antal år som civila flygplatser med en bred flygverksamhet, men deras saga är nu avslutad. I stället byggs det lägenheter och köpcentrum. På Bromma så fokuserar man på den kommersiella verksamheten och privatflyget är inte särskilt välkommen. Tyvärr så är detta resultatet av ett för stort kommersiellt fokus. Man fokuserar på de kortsiktiga ekonomiska resultaten och glömmer bort att flygverksamheten kommer att behöva nästa generation piloter som måste utbildas någonstans.
Det är inte bara Sverige som har dessa problem.
I USA så läggs det ena flygfältet efter det andra ner. LAE tog i ett inlägg upp filmen "One Six Right - The Romance of Flying" (efter ett visst tips från undertecknad). Det är en utmärkt film som jag rekommenderar alla att se. Den beskriver dels glädjen med att flyga, men även behovet av flygfält för att ge möjlighet till utbildning och att locka till sig framtida piloter. Vem vet, barnen som hänger vid stängslen på fälten kan komma att bli framtida chefsingenjörer. :-)
I Linköping finns det planer på att bredda den civila verksamheten. Jag tycker detta är mycket bra. Men man får se upp så att man inte kommersialiserar flygklubben. Precis som många andra klubbverksamheter i Sverige så bygger den på idealt deltagande för att sitta beredskap, städa lokaler m.m. Om detta skall göras helt kommersiellt så måste det anställas personal, vilket verksamheten kommer att få mycket svårt att hålla igång. Resultatet riskerar att bli en konkurs och då dör verksamheten ut.
Även myndigheterna måste dra sitt strå till stacken. Idag är det dyrt att ta ett flygcertifikat och det är inte bara flygtiden som kostar. Certifikaten och utbildningsmaterielen är en stor del av kostnaden för att bli pilot. Samma sak gäller om du ska skaffa ett flygplan. Var finns den billiga maskinen som du kan underhålla på egen hand (givetvis efter att ha genomgått lämplig utbildning)? Tyvärr så leder de stela regelverken till att vissa helt enkelt struntar i alla regler. Tyvärr också med dödlig utgång. Här har staten en hel del att ta tag i. Visst ska det finnas regelverk för att säkerställa flygsäkerheten, men regelverken får inte ta död på glädjen att flyga.
Även i det militära så finns flygglädjen fortfarande kvar (även om PRIO gör sitt bästa för att helt ställa flygplanen på backen). Men svårigheten att rekrytera finns också där. När jag en gång i tiden sökte som pilot så var det bland 3000 sökande. Nu är det bara ett par hundra som söker varje år. "Tätorter" som Kallinge och Tun är inte så attraktiva bland Stockholmare och Göteborgare. Luleå är i och för sig en trevlig stad, men man måste vara mycket intresserad av skoter för att överleva vintrarna. Drastiska lösningar krävs för att fylla leden! I Kanada så försöker man lösa problemen med brist på militära piloter genom att rekrytera gamla RAF-piloter som fått sparken p.g.a. de ekonomomiska nedskärningarna i Storbritannien. I Australien gör man samma sak. T.ex. har man tagit över en hel del piloter från Sydafrika. Både lönen, karriärsutvecklingen och säkerheten för familjen är bättre. En kortsiktigt bra lösning, men om några år finns det alternativet heller inte kvar. Det gäller därför att ha en bra rekryteringsbas inom landet i stället för att vara beroende av att "någon annan" gör grovjobbet!
Mer filmer liknande nedanstående skulle alltså behövas tas fram i Sverige. Tyvärr så sätter säkerhetstänket stopp för liknande initiativ. Kameror får inte monteras hur som helst i flygplanen och radiotrafiken får inte spelas in. Det är tur att det finns en och annan som bryter mot regelverken...
2012 Raytheon Award Video from Jersey on Vimeo.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar