Samma misstag igen

Polisen har en vana att ge sig på samma typer av projekt som Försvarsmakten redan gått in i väggen på.

- Ledningssystemet NBF för Försvarsmakten blev en bunt papper på någons skrivbord. Polisen gick inte lika långt, men skaffade Rakel som skulle ersätta alla polisens kommunikationssystem, som initialt fungerade lika bra som två burkar med ett snöre emellan.

- Nu ändrar man på sitt utbildningssystem på samma sätt som Försvarsmakten. Polisen ska bli mer akademiserad. Varför kan man fråga sig, ska poliserna tråka ihjäl buset med att citera Strindberg? Enda fördelen är kanske att i framtiden kan polischeferna tas ur det vanliga ledet i stället för att som idag vara jurister, med en ofta allt för dålig känsla för polisens vardagliga arbete.

Vad blir nästa steg för Polisen? PRIO? Man lär sig av sina misstag heter det. Tyvärr så lär man sig alldeles för sällan av andras.

Polisens "NBG" läggs ned?

Det är dyrt att ha personal i beredskap. Det har i varje fall Polisen börjat inse och vill därför lägga ner den s.k. beredskapspolisen.

Beredskapspolisen bildades 1986 för att kunna rycka in vid större polisiära händelser och när den vanliga polisen behöver höjd beredskap.

Styrkan är utbildad för att reglera trafik, utrymma och bevaka avspärrade områden, leta efter försvunna personer samt gripa misstänkta gärningsmän.

Sedan 1991 har beredskapspolisen kostat minst 200 miljoner kronor. Bara i år beräknas kostnaden för utbildning och utrustning för styrkan uppgå till drygt 20 miljoner kronor.

Trots de höga kostnaderna för att hålla styrkan har den bara kallats in två gånger på 19 år. Dels vid en ambassadbevakning 1991, dels i arbetet efter stormen Gudrun 2005.

Det finns många likheter mellan beredskapspolisen , NBG och andra militära beredskapsförband. Framför allt den politiska tveksamheten att använda det som man investerat stora pengar i. Polisen har dock börjat ta förnuftet till fånga. När ska FM börja tänka själva? NBG 11 blir ett slutgiltigt bevis för om detta verkligen är FM framtid. Om det dyker upp situationer liknande Georgien eller Haiti under vår beredskapsperiod och vi inte använder oss av de resurser som vi trots allt utbildat och betalar beredskapslön för så måste vi tänka om.

Det är bra att vi har insatsförband i beredskap, men frågan är om vi verkligen behöver de stående förbanden eller om det inte är bättre med att sätta upp förband vid behov? Ofta tar ändå de politiska besluten så pass lång tid att det i kombination med den tid det tar att förbereda även ett insatsförband för ett visst operationsområde inte innebär någon större skillnad jämfört med att sätta upp ett nytt förband. Se i stället till att de ordinarie förbanden är så pass välutbildade och välmotiverade att det är lätt att rekrytera ett förband snabbt! Dessutom så är det sällan att det vi utbildat våra beredskapsförband för verkligen är det som efterfrågas när det kommer till kritan. Amfibiekåren fick åka till Tchad och åka omkring i stridsfordon i öknen, vilket är långt ifrån den skärgårdsmiljö som dom egentligen stod i beredskap för.

De pengar som idag används för ersättning till beredskapsförbanden borde i stället användas till att säkerställa att fler förband är välutbildade och kan snabbt åka ut vid behov. NBG 08 innebar att en stor del av utbildningsverksamheten i övriga Försvarsmakten lades ner under 2008. Jag hoppas att detta inte kommer att återupprepas under 2011...

Rakel, polisens NBF

Rakel har stora problem under uppstarten i Stockholm. Liknelserna mellan Försvarsmaktens NBF satsningar och nu på senare tid GLC/NOC är slående. Bägge systemen är endast till för att stödja, men har fått ett eget liv.

"Poliser i nödläge som inte kan kalla på hjälp, dålig hörbarhet och dålig täckning - bara sedan i somras har det gjorts 100 anmälningar till polismyndigheten i Stockholm om att polisens nya räddningssystem, Rakel, inte fungerat som det ska. Nu kräver skyddsombuden att arbetsgivaren kommer till rätta med problemen"

Jämför verkligheten med reklambroschyrens text:

"Kristallklart ljud, hemligt för utomstående. Och därmed rena döden för mediernas bevakning av brott, olyckor och polisens beteende. Polisen tar nu åter det digitala radiosystemet Rakel i drift. Trots att ett datorfel stoppade provdriften anses inte systemet sårbart."

Numera omstrukturerade Krisberedskapsmyndigheten var nöjda redan 2006, hur kan det då komma sig att användarna är missnöjda 2009? På nuvarande Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap hänvisar man tillbaka till KBM:s gamla sidor om Rakel. Där verkar man aldrig ha hört talas om några problem.

"Vi har inte hört talas om dessa problem tidigare, och vi tar uppgifterna om användarnas problem på stort allvar, säger Stefan Kvarnerås, verksamhetschef för Rakelsystemet hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)."

Tyvärr så har polisen hamnat i samma fälla som Försvarsmakten. Man tror att ny teknik ska lösa alla brott. Helt fel! Ny teknik leder oftast till att pengarna tar slut innan produkten blivit färdig. Resultatet blir frustererade användare som fått en produkt dom inte vill ha samt mindre pengar över för att anställa mer personal. Antagligen hade man gjort det klassiska misstaget att skriva en kravspecifikation som ville för mycket, i stället för att köpa en bunt 3G mobiltelefoner med "Push-to-talk" funktion. Jämför Försvarsmaktens HKP-14/NH-90 affär. För hårda krav gav en produkt som tar mycket lång tid att levereras. SEP har alla möjligheter att bli något liknande, men där lyckades man sansa sig och köpa en produkt som var verifierad i strid.

Det är poliser som löser brott. Rakel är bara till för att se till att poliserna får reda på var brottet begåtts. Analogt så är det soldater som sköter striden, GLC/NOC ska bara tala om var fienden är och var våra soldater ska bege sig.