Grattis och beklagar sorgen

Försvarsmakten uppmärksammar Luftvärnet som i år fyller 70.

– Det luftvärn vi ser idag är modernt, väl utrustat, och en vital och efterfrågad del i luftförsvaret och därmed i det insatsförsvar som vi håller på att bygga upp, sade ÖB Sverker Göranson i sitt tal under ceremonin. Luftförsvarsförmågan kommer alltid vara avgörande och helt nödvändig för ett svenskt försvar.

Men är detta verkligen med sanningen överensstämmande?

Luftvärnet ska komplettera jaktflyget med att försvara Sverige. Till skillnad mot jaktflyg så kan luftvärn hålla en kontinuerlig högsta beredskap och skydda viktiga centrum. Men viken förmåga har Sverige nu för tiden?

Tyvärr så har luftvärnsförmågan genom åren utholkats allt mer och mer. Bristande budget tillsammans med ett för stort fokus på "Långtbortistandoktrinen" (talibanerna har inget flygvapen) har medfört att Försvarsmakten idag har ett (1) Luftvärnsregemente! I Agendas granskning av tillståndet i det svenska försvaret pekas bl.a. på bristen på förmåga att ens försvara våra militära anläggningar och med andra ord ännu mindre förmåga att försvara civil infrastruktur och svenska medborgare.

Listan kan göras lång. En av de allvarligaste bristerna är bland annat att det saknas luftvärn vid de millitära baserna.

Inte ens marinens prestigeprojekt, de nya kustkorvetterna i mångmiljardklassen, har ett tillräckligt luftskydd, menar Karlis Neretnieks.

Vad finns då kvar?

- Ett demonstratorsystem med den moderna Rb 23 Bamse. Ett mycket bra system med framför allt en bra omvärldsuppfattning i form av radarsystemet UndE 23. Tanken var att Bamse skulle koma in på bredden i Försvarsmakten och bl.a. användas på VIsbykorvetterna. Men budgeten tillät inte detta. I stället finns det på prov för att det ska finnas några officerare som får träna på moderna system i avvaktan på framtida utveckling.

- Ett antal Rb 97 "Improved Hawk". Detta är den gamla Rb 66/77 som moderniserats i ett antal omgångar. I grund och botten ett 60-talssystem. Även om vissa komponenter är utbytta och moderniserade så är den generationer äldre än moderna system som ryska S-400 och amerikanska Patriot. Glöm inte att en Volvo Amazon från 1960-talet fortfarande är en Volvo Amazon även om man utrustat den med fina navkapslar och en Wunderbaum i backspegeln.

- Ett antal Rb70. I stället för att bibehålla den mer avancerade Rb90 med mörkerförmåga valde Försvarsmakten att i stället bibehålla det äldre Rb70 systemet.

Knappast tillräckligt för att säga att Sverige har en förmåga. Möjligtvis så övervintrar en kaderförmåga till en framtid då försvarsbudgeten ger utrymme att skaffa mer moderna system.

Mitt förslag vore att man tittade på synergieffekter med flygvapnet. Gripen har en korthållsrobot i form av Rb98 IRIS-T som också finns i en markbaserad luftvärnsversion. Man skulle också kunna ta fram en markbaserad version av den kommande radarjaktroboten METEOR på samma sätt som föregångaren Rb71 Skyflash fanns i amerikanska marinen i form av Sparrow.

Tyvärr så finns det fler i den högsta militära/politiska ledningen som tänjer på sanningen. Faktakollen i SvD har granskat försvarsminister Karin Enströms uttalande om att "länderna i Sveriges närhet rustar ner". Hon fick gult kort för det uttalandet.

Enström verkar ha stöd för påståendet i det att en övergripande trend för staterna i Västeuropa för år 2011 – och, såvitt SvD kunnat utröna, även för 2012 - är minskade militära utgifter. Ser man till Sveriges direkta geografiska närhet har exempelvis Danmark, Tyskland, och Finland flaggat för nedskärningar.

Samtidigt är inte bilden entydig. När det gäller de baltiska länderna, med förhållandevis små försvarsbudgetar, har pendeln svängt fram och tillbaka under 2000-talet. Som i Estlands fall har flera års kraftiga nedskärningar nu följts av en ökning av anslagen.

Men även stater med klart större försvarsanslag, som Ryssland och Polen, ökar eller väntas öka sina militärutgifter, enligt Sipri. Norge är ett annat land som ligger stabilt med nivån på försvarsbudgeten enligt både Sipri och försvarsdepartementets uppgifter.

Sammantaget får Karin Enström gult ljus – hon har delvis rätt men ger samtidigt intrycket att bilden är mer entydig än det finns stöd för att påstå. Flera stater i Sveriges närhet – med Ryssland som utropstecken – skär inte ner på sina försvarsbudgetar.

Det vår försvarsminister missar i sin analys är orsaken till att länder som USA, Tyskland och Storbritannien drar ner på sin försvarsbudget. Framför allt så har det med ekonomi att göra. Krigen i Irak och Afghanistan har slitit hårt på plånböckerna och den globala ekonomiska krisen ger inte längre utrymme för en försvarsbudget som rättar sig efter behoven. Konsekvensen blir också att vi drar oss ur Afghanistan innan jobbet är helt avklarat.

Jag tycker att det är helt riktigt att försvarsmakter världen över anpassar sig till rådande hotbild. Frågan är bara om man anpassar sig till tänkt nyttjande. Eller är det bara så att nyttjandet får anpassa sig till den rådande ekonomin och att hotbilden anpassas till vad man har råd att möta? Hur omvärlden ser ut om tio år är det ingen som kan säga något om. Om man skulle våga uttrycka en viss skepsis baserad på historiska utvecklingar så kallas man bara för krigshetsare och därmed så är debatten avslutad.

Vår nya försvarsminister får akta sig för att inte hamna i samma fack som sin föregångare, som mest uttalade sig positivt för att ge ett sken av att det är Försvarsdepartementet och inte Finansdepartementet som driver den militära utvecklingen i Sverige. Tyvärr så kan man nog tolka hennes analyserade uttalande som att Försvarsmakten kan se sig i månen efter större budget i framtiden. Man ska nog vara nöjd med bibehållen budget då det är ett faktum att "länderna i Sveriges närhet rustar ned". Luftvärnet får därmed troligtvis nöja sig med dagens "förmåga" ett bra tag framöver. Avslutningsvis, grattis Luftvärnet på 70-årsdagen! Beklagar sorgen, för framtiden ser inte särskilt ljus ut.

P.S: Apropå hur även den bästa tekniken åldras så hade ett av mina favoritprogram Top Gear ett roande avsnitt där man jämförde gamla fina superbilar från 70-talet med en modern standardbil. Testen utföll inte till Ferarri modell 1970:s fördel.

Se även Wiseman och Cynisk inlägg om Agenda.