LO-förbunden vill i årets avtalsrörelse begränsa möjligheterna till visstidsanställning. Idag kan olika former av visstidsanställningar staplas på varandra och pågå upp till fem år. Detta vill vi begränsa till maximalt två år, skriver LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin. ... Mest vanligt är visstidsanställningar bland ungdomar. Av alla anställda i åldrarna 16–24 år är mer än varannan, eller 53 procent, tidsbegränsat anställd. Många av de unga har varit på arbetsmarknaden ett par år och har ändå svårt att få en trygg anställning. ... Arbetsgivarnas syn har dock ett svagt stöd hos allmänheten. Enligt en opinionsundersökning LO låtit Novus genomföra anser 53 procent att antalet tillfälliga anställningar bör begränsas till förmån för fasta anställningar.
Försvarsmakten är en statlig myndighet och borde som sådan sätta en praxis på hur Sveriges arbetsgivare skall tolka de lagar och regelverk som omgärdar arbetsrätten. Än så länge så har Försvarsmakten som arbetsgivare valt att köra över facket gång på gång. Tyvärr så har fackförbunden visat sig mycket svaga och inte tagit till stridsåtgärder.
Tyvärr så finns det alldeles för många tyckare i debaten som tror att Försvarsmaktsanställda inte har rätt till samma typ av anställningsskydd som övriga arbetstagare. Helt fel! T.o.m. strejkrätten finns möjlig att ta till. Det är endast samhällskritiska funktioner där staten kan gå in och begränsa strejkrätten.
Under insats så gäller av naturliga skäl andra förutsättningar. Där finns det ibland behov av att bryta mot dygnsvila, arbetstidsavtal m.m. Med det gamla anställningsavtalet där man separerade mellan vanlig anställning i Försvarsmakten och anställning i Utlandsstyrkan så medgav det möjlighet till just dessa avsteg. Det är en av de anledningar som gör at jag är kritisk mot det nya anställningsavtalet. Det är inte bara utlandstjänst som det resulterar i, utan också möjlighet att bryta mot alla regelverk som finns avseende arbetstid. Under en insats så är man i tjänst i stort sett dygnet runt.
Det har redan varit ett antal tillfällen där Försvarsmakten som arbetsgivare hänvisat till arbetstidsavtalen som gäller under insats för att slippa betala övertid m.m. Detta inträffade bl.a. under Transportflygets inledande insats på Malta där man hämtade upp flyktingar från Libyen. Besättningarna blev mycket förvånade när de inte som tidigare fick rätt till kompensationsledighet efter insatsen. Nu var det helt plötsligt krig och inte som tidigare en del av deras vanliga tjänst.
I krig skulle möjligtvis andra villkor gälla (exakt vilka är dock oklart). Men Sverige befinner sig inte i Krig! Detta är tydligt uttalat av alla svenska politiker. Insatserna i Afghanistan och Libyen är enbart deltagande med trupp i av FN beslutade missioner. I och för sig under ledning av NATO, men likväl en insats på FN-mandat och styrt av FN-resolutioner.
Som 18-20 åring så är det ingen som tänker på sin framtid. Det är de åren då unga tar anställning som Au-Pair eller skidlärare till vidriga villkor och usel lön bara för att få se världen. Men vad händer vid 25 när man kanske vill börja skaffa familj? Jo, då är det dags för våra soldater att växla karriär. Skaffa sig en utbildning. Leva i studentrum och få studielån för att någon gång efter 30 ta stegen ut i den civila karriären. Visserligen så har man en massa erfarenheter i bagaget, men knappast några sparade pengar, lägenhet eller ens egna möbler.
Min syster har berättat att en hel del av hennes mans kollegor i RAF fick problem då de gick över i det civila livet efter sin första kontrakt. De hade helt enkelt levt ungkarlsliv. Stuckit ut på krogen varje helg och spenderat de pengar de fick över på öl. Då de hade fri bostad (till skillnad från svenska soldater) så hade de heller inte investerat i möbler eller lagt undan pengar till en insats på en lägenhet när de kom ut i det civila livet.
Ännu värre är det i Storbritannien för en NCO som får gå i militär pension efter 30 år med ett avgångsvederlag. De har dock inte rätt till civil pension förrän de uppnått samma ålder som alla andra britter. Med andra ord så blir det ett hål mellan deras militära tjänst och deras möjlighet att sluta arbeta som måste täppas till. Det är förklaringen till varför det finns många f.d. underofficerare som tjänstgör som vaktmästare på hotell och liknande.
Nu har dock RAF ett utbildningprogram där en anställd de två sista åren får på upp till halvtid gå och utbilda sig civilt på statens bekostnad (kommer något liknande att komma i Sverige?). För min systers man har detta resulterat i ett mycket bra civilt jobb där han tjänar betydligt mer än under sin tid i RAF. Men en stor faktor till hans lyckade omställning till det civila livet är hans egna personliga egenskaper. För många andra har det gått betydligt värre i arbetslöshetens Storbritannien.
Soldatens lön utgör ett viktigt och konkret bevis på uppskattning för soldatens insats. I nuläget är soldatlönen emellertid så låg att den skulle kunna kallas respektlös. Den är betydligt lägre än i de övriga nordiska länderna och signalerar inget annat än att den individuella soldaten är oviktig, något som bärgar för försämrat självförtroende hos yrkeskåren som helhet och individuella ifrågasättanden. Att behöva oroa sig över ekonomiska svårigheter i samband med hemkomst från en utlandsmission minskar inte heller direkt risken för psykiska besvär. Social och ekonomisk trygghet har stor betydelse för soldatens möjlighet till god återhämtning.
När jag hälsar på min syster i Lincoln så brukar jag ofta få tillfälle att se en av mina favorituppvisningsgrupper, RAF Red Arrows. Detta då de baseras på RAF Scrampton som ligger bara några meter från min systers hus.
Men frågan är om det blir några flyguppvisningar på ett tag? Just nu har Red Arrows en mycket dyster statistik.
The team was displaying at the Bournemouth Air Festival when the incident occurred on 20 August.
Nine Hawks are normally used during the Red Arrows display. The UK Ministry of Defence subsequently confirmed the death of Flt Lt Jon Egging, the pilot of aircraft Red 4. On his first year with the team, Egging had previously flown the BAE Harrier GR9 for the RAF's 4 Sqn, including in Afghanistan.
Video footage purporting to have been taken of the accident shows the formation splitting with three aircraft peeling to the right, one of which then appears to lose altitude.
Medical services were called to RAF Scampton in Lincolnshire after the incident involving one of the display team's Hawk T1 aircraft, the Ministry of Defence said. The Royal Air Force said the pilot had been ejected from his jet while it was on the ground.
Förra året så "groundades" hela Hawk T1 flotan i RAF efter problem med katapultstolen. Troligtvis så har detta problem inget med gårdagens händelse att höra.
Liknande olyckor har genom åren även inträffat i Sverige. Haveriet i Vidsel 2007 inträffade på grund av ett felkonstruerat utskjutningshandtag. Detta utskjutningshandtag är numera omdesignat i Gripen. Katapultstolen i Gripen är av samma typ som i Hawk T1, d.v.s. Martin Baker Mk10. Jag har för mig att en Draken-tekniker dog för ett antal år sedan då han blev utskjuten inuti en hangar. En annan Draken-tekniker har skadats efter att ha träffats av en pistong som ska skjuta loss huven. Även Eurofighter har haft problem med sina Martin Baker Mk16.
Katapultstolen är ett räddningsverktyg, men också en orsak till tillbud. Men genom åren så har betydligt fler räddats från att dö än som omkommit genom olyckor med felaktiga katapultstolar.
COTS - "Commercial Of The Shelf" har blivit ett slagord i den svenska politiska debatten avseende anskaffning av material till Försvarsmakten. Genom att köpa något som finns färdigt och klart på marknaden så ska det bli billigare och leveransen ska ske snabbare.
Men ibland så slår teorin bakut. HKP14 skulle vara COTS, men eftersom vi ställde unika svenska krav så blev det en specialutvecklad variant och därmed knappast att anse som COTS längre. Ska man köpa COTS så skall man köpa den som den är med alla för- och nackdelar.
Sedan kan man alltid fråga sig hur bra prylen man beställt egentligen är? Att köpa det billigaste på marknaden brukar straffa sig. Å andra sidan straffar det sig också att köpa det bästa och dyraste på marknaden, då det alltid dyker upp en dubbelt så bra och hälften så dyr modell året efter. Jag har själv gått i den fällan när jag köpt datorer och platt-TV genom åren.
Fake electronic parts often are produced in China by burning raw material off old circuit boards, washing the components in sometimes-polluted rivers and drying them on city sidewalks, Senate investigators said. They said the resulting parts are unreliable over the long term, even if they pass initial factory testing by manufacturers.
“We can’t tolerate the risk of a ballistic missile interceptor failing to hit its target, a helicopter pilot unable to fire his missiles or any other mission failure because of a counterfeit part,” said Sen. John McCain (Ariz.), the ranking Republican on the Armed Services Committee. ... Counterfeit electronics parts are a well-known scourge of the military supply chain, and China a well-known source. A 2010 study by the Commerce Department said that China was nearly five times more likely than any other country to be identified as the source of suspected counterfeit goods by manufacturers, distributors and others involved in the supply of weaponry to the Defense Department.
Går man på Patpong marknaden i Bangkok och köper en Pradaväska för 50 kr eller en Breitling för 100 kr så kan man misstänka att det är en billig kopia. Men köper man ett nytt luftvärnssystem för ett par miljarder så tror nog de flesta att det är "The good Stuff" man fått för sina surt förvärvade skattepengar. Men om man inte tänker använda vapnen man köpt så är det kanske lika bra att köpa billigt. Ryktet säger att en viss despot i ett land i Mellanöstern köpte en mobil radarstation för ett antal år sedan utan radarutrustning! Han ville bara ha fordonet med antennen som snurrade på taket för att ha i sina årliga parader på "frihetsdagen".
Vem vet, kanske det t.o.m är en medveten strategi av Kina? Genom att sälja billig och usel teknik till USA så kan det resultera i att försvarssystem blir extra känsliga för t.ex. EMP - Elektromagnetisk Puls.
Sensmoral: Att köpa billigt är oftast inte i längden det billigaste alternativet.
...är betydligt överdriven", sägs Mark Twain en gång i tiden ha sagt. Det samma kan sägas om det bemannade stridsflyget. Många förståsigpåare tror att man genom att bara titta på den senaste tidens konflikter kan dra slutsatsen att det bemannade stridsflyget är en kuriosa som vi snart kan lägga till historien på samma sätt som tjock-TV och Raketost. Framtiden heter UAV - Unmanned Aerial Vehicle, UAS - Unmanned Aerial System, UCAV - Unmanned Combat Aircraft eller RPA - Remotely Piloted Aircraft (som nog är den bästa benämningen eftersom den visar på att det fortfarande finns en människa med i loppen om än på avstånd med de begränsningar det medför med tidsfördröjningar och försämrad omvärldsuppfattning.)
Tyvärr så bygger många av dessa antaganden på rena felaktigheter och andra på missförstånd baserat på dålig förståelse för den taktiska situationen.
Om vi börjar med felaktigheterna.
Denna utveckling, liksom den dyrbara pilotutbildningen, har främst i Israel och USA lett till konstruktion av så kallade drönare, förarlösa plan som nu använts mycket i Afghanistan och Pakistan. De är mycket mindre, avsevärt billigare och synbarligen ofta effektiva, även om de är beroende av datastyrning och ett avancerat underrättelsesystem, som i sin tur förutsätter satellitkapacitet.
En UAV är varken billig eller särskilt liten. Framför allt inte de som kan bära vapen och som därmed kan ersätta ett stridsflygplan. En MQ-9 "Reaper" har en vingbredd på ca 22 meter, att jämföra med en Gripens ca 10! Den har en maxhastighet på 260 knop jämfört med Gripens ca 700 knop. Den kostar ca 200 miljoner/st, vilket är ganska exakt vad en Gripen kostar! Reaper opereras för närvarande enbart av USA, Storbritannien och Italien.
En UAV division är heller ingen liten enhet att organisera. I Libyen så opererade det svenska förbandet med ca 140 personer för att hantera 5-8 stycken Gripen. Men faktum är att de flesta var stabspersonal och stödfunktioner. Piloter, tekniker och underrättelsepersonal utgjorde mindre än hälften av styrkan. Dessutom hade förbandet kunnat ökas till en full division på ca 15-20 flygplan bara genom att tillsätta ett antal piloter och tekniker. Motsvarande UAV-division består av ca 250 man. D.v.s. ca 3 gånger så stor enhet som en Gripendivision/kompani. Anledningen är bl.a. de komplicerade kommunikationsutrustningar som krävs för att leda UAV på långa håll via satellit.
Att utbilda en UAV-operatör är något billigare än en pilot, men inte så mycket billigare som man skulle kunna tro. För större UAV-system så kräver många länder att operatören har genomgått pilotutbildning. Detta för att han ska ha en förståelse för hur man opererar en UAV i ett luftrum där det även flyger omkring helikoptrar och stridsflyg. USAF roterar även piloter som flyger t.ex. F-16 till UAV-divisioner som operatörer. US Army som flyger mindre spanings-UAV:er (jämförbara med vår senaste UAV 03 Shadow 200 "Örnen") har inte detta krav. Där räcker det med en ren UAV-inskolningskurs som dock innehåller mycket av den teori som piloter får läsa. I Sverige krävde man erfarenhet av modellflyg för SUAV "Falken". Kostnaden för flygutbildning beror på timpriset på det system man skall operera. Jag tvivlar på att en Reaper är så mycket billigare än en Gripen per flygtimme om man inte bara fokuserar på flygbränslet där UAV:er har en stor fördel.
Ett modernt UAV-system är tekniskt avancerat och drabbas därför av minst lika många problem som ett bemannat flygplan. Dock så finns det ingen pilot ombord som kan lösa dessa problem. I Afghanistan så läser man ofta om havererade UAV:er (vi har råkat ut för detta även med vår svenska UAV). Frekvensen havererade stridsflygplan är betydligt lägre. Inte för att de undvikit tekniska problem, men för att piloten ombord har lyckats ta sig hem.
Tittar man sedan på den mest extrema UAV:n som finns på marknaden, d.v.s. RQ-4 "Global Hawk" (som även Tyskland köpt under namnet "Euro Hawk"). Vingspannet på denna är nästan 40 meter. Anskaffningspriset på en bra bit över en miljard per st! Vad driftskostnaden per flygtimme ligger på vågar jag inte ens gissa.
UAV med stridsförmåga kan därför knappast klassas som vare sig små, billiga eller enkla att operera.
Varför använder man sig då av UAV? De har två stora fördelar.
- Uthållighet. En pilot behöver äta, dricka (lätta på trycket) och framför allt sova. En UAV kan styras på håll och besättningen bytas av för att kunna ta fikapauser. Under ett uppdrag kan det vara flera besättningar som byts av i skift.
- Fara. Om det är ett uppdrag där man inte vill riskera en pilots liv eller råka ut för den politiska katastrofen att få en pilot uppvisad i TV som krigsfånge så är en UAV ett bra alternativ. Observera om det är ett mycket viktigt uppdrag där man vill garantera att målet nås så kan det vara mer rätt ett sätta in ett bemannat flygplan då piloten kan genomföra uppdraget även om något går fel.
Som man säger i USA. UAV är bra på uppdrag som är "Dull, Dirty and Dangerous".
Blir det bättre i framtiden? Nja, snarare så går det åt andra hållet. Framtidens UAV kommer att ha jetmotor (ökar hastighet, men minskar uthållighet), stealth (ökar kostnad) och mer sensorer (ökar kostnad).
Hur är det då med den taktiska analysen?
Vad som hände i Kosovokriget 1999 och vad som hänt i Libyen i år är relevant för de slutsatser som den framstående israeliske militärhistorikern Martin van Creveld, drar i sin bok The age of air power. ... Utvecklingen av motmedlen – luftvärn och framför allt så kallade surface-to-air-robotar – gör även de moderna flygplanen sårbara. Ett hypermodernt bombplan som skulle vara osynligt på fiendens radar sköts likafullt ner av serbiskt luftvärn 1999. ... Men det är lika klart att Nato knappast utan rebellernas insatser hade kunnat driva bort diktatorn från Tripoli, om man inte genom än mera intensiva bombningar i de stora städerna velat riskera internationella fördömanden. Även om alliansen kan beteckna Libyenoperationen som en framgång har motståndaren varit en tredje rangens krigsmakt.
Är de internationella insatserna som skett efter Gulfkriget 1991 verkligen relevanta att ta med som hotbild för hur krigen ser ut i framtiden? Framför allt hur ett eventuellt angrepp mot Sverige eller ett krig i närområdet skulle se ut?
Det man glömmer är att i Gulfkriget 1991, Irakkriget 2003 och Libyeninsatsen 2011 (inte ett krig enligt svenska politiker) så föregicks flyginsatserna av massiva anfall med kryssningsmissiler och enstaka anfall med Stealthflyg (F-117 och B2). När väl jaktförsvaret, det avancerade luftvärnet, radarstationer och ledningsystem var utslagna så övergick det till en mer "enkel" fas där man opererar på medelhög höjd (ca 6000m) och fäller precisionsbomber där man är utanför verkan av handburna IR-robotar och eldrörsluftvärn.
I Afghanistan så finns det knappt något luftvärn att bekymra sig om. Därför så kan UAV:er flyga omkring mer eller mindre obehindrat. Det förekommer dock obekräftade uppgifter om att talibanerna lyckats skjuta ner UAV med eldrörsluftvärn (de har tillgång till ryska 20 mm system).
Kosovo 1999 är ett intressant krig. Serberna visade bl.a. med mycket god maskeringsteknik att underrättelseinhämtning via satellit och UAV inte fungerade särskilt väl. Nedskjutningen av den amerikanska F-117 gjordes med ett SA-3 batteri som har möjlighet till ledning av robot via optisk sökare. Det finns inte någon stealthteknik i dagsläget som kan förhindra detta. Det är en av anledningarna att man fortfarande opererar Stealthflygplan till största delen på natten.
Försöker man sätta in UAV:er mot en mer kvalificerad motståndare så är de en enkel match att skjuta ner. Georgien fick bl.a. UAV:er nedskjutna av ryskt jaktflyg 2008, se nedanstående video.
Själv så brukar jag säga att "man kanske inte vinner ett krig med enbart luftstridskrafter, men utan dem så förlorar man det garanterat".
Någon kanske ställer sig frågan varför ISAF inte kan besegra talibanerna i Afghanistan trots att de saknar allt vad stridflyg heter.
Det finns två förklaringar.
-För det första så saknar talibanerna allt vad strategiska mål heter. Att slå ut enskilda krypskyttar med laserstyrda bomber är inte bara bildligt talat som att skjuta myggor med kanon.
- För det andra så har de tiden på sin sida och behöver bara undvika större strider. De kan nöja sig med att störa ISAF med små nålstick under tjugo års tid. Sedan när ISAF förr eller senare drar hemåt så kan de gå till attack igen. Militärt sett slogs talibanerna ut redan 2001, men sedan så har ISAF inte lyckats vinna freden genom att få igång en fungerande regim. Samma sak kan hända i Libyen om man inte lyckas få koll på de vapen som finns i omlopp.
Vad ska man då använda UAV till?
Jag tror på en framtida kombination av bemannat och obemannat/fjärrstyrt flyg. En uppgift som UAV är lysande för är s.k. "Over the hill" spaning. D.v.s. att stödja en skyttegrupps framryckning. Detta löses med hjälp av micro-uav liknande vår svenska "Falken". En annan uppgift är att ligga framför en fordonskolonn och spana av vägar efter IED. Detta skulle mycket väl kunna lösas av system liknande vår nya UAV "Örnen". Jag tror också på att skicka in små UAV:er över ett väl försvarat mål där de kan spana av med sensorer och skicka måldata i form av video och GPS-koordinater till flygplan som gör insatser på håll. Dessa vapen skulle också kunna styras i slutfasen med hjälp av laserutpekare.
Jag tror också att gränsen mellan UAV och avancerade missiler kommer att suddas ut. Vad finns det som förhindrar att ett stridsflygplan bär en "UAV" under vingen som man sedan skjuter in över ett mål för att identifiera ett mål och sedan anfalla det? Visst går deta att göra även från backen, men då måste man ta hänsyn till att det går snabbare att flyga till målet med ett stridsflygplan än för dagens UAV och att man slipper bygga upp koplexa kommunikationssystem via satellit då kommunikation mellan ett flygplan och en UAV inte är lika begränsad av mellanliggande terräng och avstånd.
Men trots allt så tror jag att det för mer komplexa uppdrag kommer att vara bemannat stridsflyg som gäller under många år framöver. Det som skulle kunna ändra på denna framtidsvision är om utvecklingen av AI - Artificiella Intelligenser tar ett mycket stort kliv framåt. Men hur mycket eget tänkande vill vi egentligen ge ett vapensystem? Inte för att jag tror på Terminatorscenariot, men det finns trots allt risk för att en nolla av misstag blir en etta i en beräkning med potentiellt katastrofalt resultat. Visst gör piloter också fel, men då kan man skylla på mänsklig misstag. Om en AI-styrd UAV gör misstag så måste någon som beslutat om användning av dessa system eller byggt dessa system ta ansvaret. Den dagen civila passagerarflyget ersätter sina piloter med AI så har vi kommit en bit på vägen. De civila regelverken är trots allt betydligt lättar att beskriva och designa regler för ett AI än ett komplext stridsscenario.
Jag vill dessutom med tanke på 100-årsjubileet av stridsflyget påminna om ett par tidigare inlägg som pekar på de historiska kopplingarna för insatsen i Libyen, här och här.
Planet heter Wasp III hos tillverkaren och går under beteckningen mav – micro air vehicle.
Den svenska försvarsmakten köpte förra året in tre stycken Wasp-system. Man döpte det till Svalan – men där tar det stopp. Någon information om var och hur planet används finns inte.
Hemlighetsmakeriet kan bero på att Svalan används av det svenska specialförbandet SOG, Särskilda Operationsgruppen i Karlsborg. ... Svalan har fått beteckningen Uav04, där uav står för unmanned aerial vehicle. Men utanför Försvarsmakten är det ingen som känner till Uav04 och det blir inga träffar på försvarets hemsida. ... Nu har Försvarsmakten lagt ut anbudsförfrågan på en efterträdare till Falken.
Det nya taktiska uav-system som Försvarsmakten vill köpa har fått beteckningen Uav05 och beskrivs i klartext i anbudsförfrågan.
Ett Uav05-system ska bestå av två olika små farkoster – två mikroflyg på mindre än ett kilo och ett något större, motsvarande dagens Falken.
Experter som tittat på Försvarsmakten anbudsinfordran om nya små obemannade spaningsplan säger till Ny Teknik att det är uppenbart att Försvarsmakten siktar på att köpa in fler Svalan/Wasp och komplettera med det lite större Puma-planet från samma leverantör.
LEGO har länge varit en leksak som varit på väg att dö ut. Dagens barn är helt enkelt inte lika intresserade av praktiska tekniska leksaker utan spelar hellre spel på sina datorer. Men för några år sedan så vände LEGO på trenden med röda siffror i årsbudgeten.
Jag ser två anledningar (för stora barn):
- LEGO Mindstorms. Datorstyrt LEGO som går att använda till de mesta. Används av många högskolor för att lära elever att skriva program för processtyrning.
- LEGO Creator. Ladda ner mjukvara på din dator (funkar dåligt med Windows 7!). Bygg din egen design i 3D-CAD program. Beställ sedan den pryl som du just tillverkat i en färdig kartong med de bitar du behöver. Lysande! Jag blir en smula sugen på att bygga en Gripen. Kanske en E/F?
På så sätt så säljer man in LEGO som en bra produkt till föräldrarna. Men hur är det med de små barnen? Det ska ju trots allt böjas i tid det som böjt ska bli.
Ja, här så finns de de klassiska DUPLO-bitarna för att träna upp barn i teknisk förståelse redan från de att de kan krypa. Jag gav själv nyligen bort en burk till min guddotter fast hon egentligen var för liten. När de blir lite större så är det aggressiv marknadsföring där man kopplar ihop LEGO med populära företeelser i samhället. Star Wars har länge varit stort och Harry Potter har hängt på i den trenden.
Det enda jag kan tycka är lite trist med de moderna varianterna av LEGO är alla specialbitar. Det gör att man minskar möjligheten för fantasin att hitta på egna lösningar en smula.
Tips för de som har eget flygcerifikat. Billund flygplats ligger bara ett stenkast från LEGOLAND. På bara någon timme så kan man ta sitt privatflygplan, fru och några barn och vara på plats där man kan parkera flygplanet (betala mindre i parkeringsavgift än för en bil) och sedan gå in till LEGOLAND.
Jag kommer säkert att få skäll för detta inlägg. Att analysera problem i Mellanöstern tas av många för att man antingen är en krigshetsare eller en antisemit. Men man kan inte blunda utan måste se verkligheten i denna region för vad den är.
Vad är sant och vad är falskt avseende den munhuggning som just nu pågår mellan Israel och Iran? Vad är riktiga hot om anfall om vad är bara politisk retorik? Helt klart känner sig Israel hotad av Irans kärnkraftsprogram. Shimon Perez går nu ut och kräver att omvärlden ingriper för att stoppa Irans potentiella planer på kärnvapen.
Calling the recent media buzz surrounding Iran's nuclear program unnecessary, the president said it is "a mistake to speak about the operational aspect" of an Israeli strike on Iran. According to Peres, the focus should be on the "political-international aspect" instead. ... In an interview with Channel 2 on Friday, Peres said that he believes Israel is closer to utilizing the military option in dealing with Iran's nuclear program than it is to finding a diplomatic solution to the threat.
The president suggested that the media speculation about a potential attack on Iran may have some basis in truth. "Intelligence services in many countries are looking at the clock and warning their leaders that not much time remains. I do not know if these world leaders will act on this advice."
World leaders "believe absolutely" that Israel may decide to take military action against Iran to prevent the latter from acquiring nuclear weapons, Italian Prime Minister Silvio Berlusconi said Saturday.
“Iran is not guaranteeing a peaceful production of nuclear power [so] the members of the G-8 are worried and believe absolutely that Israel will probably react preemptively,” Berlusconi told reporters following talks with other Group of Eight leaders north of Toronto.
A longtime CIA officer who spent 21 years in the Middle East is predicting that Israel will bomb Iran in the fall, dragging the United States into another major war and endangering US military and civilian personnel (and other interests) throughout the Middle East and beyond. ... Baer was especially impressed by the unprecedented warning about Netanyahu's plans by former Mossad chief Meir Dagan. Dagan left the Israeli intelligence agency in September 2010. Two months ago, he predicted that Israel would attack and said that doing so would be "the stupidest thing" he could imagine.
Vad har Israel att vara rädd för? Iran stödjer aktivt båda Hamas och Hizhollah. De är dessutom mycket aktiva i stödet till Gaza. Den iranske presidenten Ahmadinejad har också vid ett flertal tillfällen uttryckt att staten Israel inte bör fortsätta existera. Men ett direkt anfall mot Israel från Irans sida är mycket osannolikt. Fortsatt iranskt stöd till terrorism är dock inte osannolikt.
Vad har Iran att vara rädd för? Ett storskaligt anfall från Israel är mycket osannolikt. Det ligger för många länder mellan Iran och Israel för att göra detta praktiskt möjligt. Israel har inte resurser och USA är knappast villig att ge sig in i ett nytt Irak. En precisionsattack för att slå ut kärnreaktorer är dock ett sannolikt scenario. Det har gjorts förr mot Irak och Syrien. Stuxnet-viruset var med största sannolikhet ett "mjukt" försök att stoppa Irans kärnreaktor. Men i bästa fall så har det bara resulterat i fördröjningar. Den politiska argumentationen som pågår just nu kan vara ett försök från Israel att motivera en liknande attack, att tvinga USA att stötta Israel för att mildra konsekvenserna av attacken så att Iran ska tänka sig för både en och två gånger att slå tillbaka. På så sätt kan man genomföra en precisionsattack med mindre politiska konsekvenser. Märk väl att även USA nyttjade Preemtive Strike doktrinen vid sitt anfall mot Irak 2003.
Men ett anfall på kärnanläggningen i t.ex. Bushehr har ett stort praktiskt problem. Avståndet från Israel är oerhört långt. I anfallet mot Irak 1981 så opererade israeliska F-15 och F-16 på sina maxräckvidder. De fick fälla sina extratankar när de var tomma för att minska luftmotstånd och vikt och därmed också öka räckvidden. F-15 och F-16 tar i och för sig en massa last, men om man bär tre fälltankar så blir det inte plats för så många vapen. Med tanke på att en kärnanläggning är ett stort mål och en reaktorbyggnad är designad för att stå emot jordbävningar så krävs det en hel del flygplan för att vara säker på att göra tillräcklig skada. Lufttankning är svårt, då Israel knappast kan lägga lufttankningsflygplan över Saudiarabien, eller?
Anfallet på Osirak-reaktorn utanför Bagdad 1981
Det finns ett par potentiella lösningar på det taktiska problemet.
- Saudiarabien (som heller inte är särskilt förtjusta i Iran) blundar och tillåter lufttankning över sitt territorium. Dock ganska så osannolikt. Kommer detta ut så kommer det att leda till stora politiska problem för den saudiska regimen.
- Israel utnyttrar Buddy-Buddy lufttankning på samma sätt som Storbritannien gjorde vid anfallet mot Falklandsöarna 1982. Där använde britterna ett antal Vulcan/Victorflygplan som tankade upp varandra för att nå ända fram. Nackdelen med denna lösning är att det blir en mycket komplex operation för att få fram ett fåtal flygplan. Britterna hade också fördelen av att kunna genomföra lufttankningarna över internationellt vatten. Men liksom britternas insats 1982 så kan en liknande operation ge effekten att visa att Israel har förmågan till anfall. Det är dock oklart om Israal har Buddy-Buddy förmåga på sina F-16 eller F-15. Problemet är att de israeliska F-15/F-16 är designade för tankning med bom. Men den israeliska flygindustrin har definitivt kapacitet för att ta fram en liknande förmåga på egen hand.
Existerande lufttankningsgränssnitt på F-15 mot bom.
Möjlig lösning för att kunna tanka mot korg.
- USA stöttar med lufttankningsflygplan över Persiska viken. Med stor sannolikhet så har USA fortfarande tillräckliga resurser på plats för att stötta operationerna i Irak. På vägen in mot Iran så kan detta maskeras, men hur gör man på vägen ut när det israeliska anfallet med stor sannolikhet väckt upp det iranska luftförsvaret? Man vill i detta läge knappast lägga sig bakom ett lufttankningsflygplan. Då gäller det att ha kvar alla tre yttre fälltankar och hoppas på att det räcker tillbaka till Israel.
- För att skapa en mer direkt rutt till Iran så kan man med falska transponderkoder maskera flygplanen som ett eller ett par civila flygplan tillhörande det statliga flygbolaget El Al. Flyger man i tillräckligt tät formering så kommer det bara att synas ett radareko från det flygplan som har sin transponder aktiverad. Men även detta är svårt, då El Al inte har några rutter som går över arabiskt luftrum annat än till Egypten. Att maskera sig som ett annat flygbolag kan ge allvarliga politiska problem för Israel.
- Man undviker att gå ända fram till Bushehr och avfyrar långräckviddiga attackvapen från sina F-15 när de når räckviddsmaximum för vapnen. nackdelen med detta är att man inte har möjlighet till samma precision. Dock så skulle man med en UAV över anläggningen, alternativt med kommandosoldater på backen ha möjlighet till slutfasstyrning av attackrobotar för att få upp precisionen. det är oklart vilka typer av långräckviddiga vapen som finns tillgängliga i Israel. Många länder har de senaste åren koncentrerat sin förmågeutveckling på korträckviddiga precisionsvapen (även Sverige). Men jag tvivlar på att Israel har utelämnat denna förmåga i sin arsenal.
- Man skippar flyganfall helt och hållet och koncentrerar sig på en kommandoräd. Israeliska soldater är bra på detta, men ett uppdrag inne i Iran är rena självmordsuppdraget. För att få tag på frivilliga soldater så måste dessa verkligen se Irans känvapenförmåga som ett reellt hot. Så den politiska retoriken kan mycket väl även vara ett sätt att bygga upp stridsviljan inom den israeliska armén? Även här skulle USA kunna stötta genom att tillåta israeliska UAV att starta från amerikanska baser eller t.o.m. hangarfartyg. UAV:erna skulle kunna användas för att leda insatsen, ge taktiskt stöd till soldaterna på marken och även leda insatser med laserstyrda robotar. Svårigheten ligger i att få dessa soldater att komma fram till basen. Stöd från USA krävs med t.ex. ubåt för att landsätta små förband så nära kärnanläggningen i Bushehr som möjligt.
Det som definitivt är ett faktum är att Israel inte kan göra något på egen hand. Det krävs stöd från USA samt att omgivande arabiska stater ger sitt tysta medgivande. Det minsta som krävs är stöd från USA med underrättelser från deras spionsatelliter i området. Det enda sättet att få till detta är genom att bygga upp en hotbild från Iran. Israel har haft ett ont öga till Irans kärnkraftsprogram under många år. Dagens politiska argumentation skall därför ses som en fortsättning och eskalering snarare än något nytt.
Nedmonteringen av det gamla invasionsförsvaret och uppbyggnaden av det nya insatsförsvaret pågår för fullt. Det är inte bara de fasta anläggningarna och flygbassystemen som faller för åldersstrecket. Även gammal personal får sparken för att ersättas av yngre förmågor.
De gruppbefäl, soldater och sjömän som anställs i Försvarsmakten från och med 2010-05-20 kommer att bland annat ha månadslön, olika tillägg, semester, möjlighet till föräldraledighet, en uppsägningstid och så vidare enligt normal statlig anställning.
Det som skiljer anställningen är att den är tidsbegränsad som längst upp till tolv år.
Intressant. Jag som hade fått för mig att fackförbunden gått med på 6-8 års tidsbegränsad anställning. Nu vill FM helt plötsligt ha 12 år. En nybliven tjugoårig soldat är alltså 32 när det är dags att skaffa nytta jobb. Under den tiden ska han ha delat studentlägenhet med sina soldatkollegor. Mycket liten chans för att skaffa familj, vilket måste komma senare. Samma sak med civil utbildning om den inte erbjuds under arbetstid som t.ex. i Storbritannien. Undrar hur attraktiv han är för andra arbetsgivare i den åldern med de förutsättningarna?
Frågan är då vilken kompetens de äldre officerarna saknar? Jo, de är helt enkelt för gamla och Försvarsmakten har under många år gett dem en vidareutbildning som inte är relevant för det nya insatsförsvaret.
De flesta arbetsgivare i Sverige är förbjudna att sparka personal för att de blivit för gamla. Sist in först ut heter det (denna regel användes även i Försvarsmakten för ett antal år sedan när ett antal kadettomgångar fick lämna då man var tvungen att reducera i personal). Dessa regler finns inte bara för nöjes skull, utan för att trygga tillvaron för anställda som gett sina ungdoms år i yrket. Om inte denna regel fanns så skulle många arbetsgivare säkert vilja göra likadant. En 20-årig frisk ung man/kvinna som man kan utnyttja hårt i ett antal år och sedan slänga åt sidan. Mumma! Dessutom är det bra för ekonomin att anställa yngre med löner <20.000 per månad i stället för sega gamla gubbar med 35.000 i månaden.
Åldersdiskriminerar Försvarsmakten?
Kenneth Forsberg stämde Försvarsmakten för diskriminering då han inte blev kallad till intervju när han ansökte om att bli soldat på grund av att han var för gammal. Försvarsmakten backade och erbjöd Kenneth förlikning i stället för att riskera en dom.
Av de anställda inom Försvarsmakten är det 13 procent som har känt sig diskriminerade på grund av sin ålder. Det är mer än 1 100 personer av 8 500 anställda.
Trots detta har bara fem anmälningar kommit in till Diskrimineringsombudsmannen sedan 2009.
– Ser man på någon annan som gör det är ålder relativt okej att diskriminera för, det är ingen som bryr sig så mycket om det. Här står omgivningen mer och säger att det är väl okej, medan man själv tar väldigt illa vid sig, säger Ulla Eriksson-Zetterquist.
Försvarsmaktens värdegrunden kanske borde utökas med ålder och inte bara kön, sexuell läggning och ras?
Eftersom alla Försvarsmaktsanställda ska jobba utomlands så krävs det alerta ungdomar! Vad blir nästa steg? Jag skulle gärna se att alla som inte klarar av sin årliga fystest får sparken. Att ha rätt kondition måste räknas som en förmåga som krävs för utlandstjänst? Hmm...tur att C INS bytt jobb. Han hade nog ingen vidare tid på fältprovet...
Men å andra sidan så kan kondition tränas upp, så det räcker nog inte för att få sparken. Ålder å andra sidan är något som alla vet inte går att ändra på. Enligt kausalitetsteorin och Einstens relativitetsteori så går det inte att åka tillbaka i tiden. Men vissa forskare hävdar att Einstein har fel, så det kanske finns hopp även för oss gamlingar?