Första inlägget i debatten

Jag har länge varit tveksam till att börja blogga. Många bloggar speglar inga egna tankar eller åsikter, utan är bara länkar till nyheter, artiklar m.m. som andra skrivit. I bästa fall finns det en kommentar, men oftast inte. Jag vill inte säga att jag kommer att göra det bättre än andra, men jag vill åtminstonde sprida mina kunskaper och åsikter för att bredda den allmänna debatten.

Jag är officer och kommer att försöka fokusera på det jag kan bäst, d.v.s. Försvarsmakten (tidigare även känd som Krigsmakten). Eftersom jag nått min s.k. "inkompetensnivå" = ej befordringsbar, så har jag inte mycket att förlora på att basunera ut mina ibland kanske obekväma åsikter. Det utesluter dock inte att jag ibland kommer att tycka till om andra saker som jag för tillfället tycker är intressanta.

Försvarsmakten är för tillfället under upplösning. Det saknas en övergripande vilja från framför allt politisk sida om hur försvaret ska användas. Från politiskt håll verkar man följa alla intenationella trender, utan att ha belyst vad Sverige egentligen behöver. Detta tycker jag återspeglas när man besöker många förband. Dom som inte är direkt utpekade för insatser är mycket håglösa och många anställda arbetar kvar mest för att det i dagsläget inte är enkelt att byta jobb. Tidningen Fokus hade för ett par nummer sedan en artikel som belyser den grå vardagen på många flottiljer och regementen.

Hur ska vi komma ur denna svacka? Till och börja med så måste vi få spårbarhet i det vi gör. Det ska inte vara ekonomin som styr vår verksamhet. Det måste vara den politiska viljan med försvaret som styr verksamheten och som i sin tur ställer ett krav på ekonomin.

Personalen måste återigen bli stolta över vad dom gör. Under det kalla kriget så var svenska Försvarsmakten utav hög kvalitet. Vi kanske inte alltid gjorde rätta saker, men det vi gjorde var vi bra på!