Kustbevakningen har skaffat tre nya flygplan av typ Dash 8 Q-300. Sensorutrustningen som dessa flygplan har ombord får det att vattnas i munnen på en gammal spaningsflygare:- Radar med ISAR (möjlighet till målidentifiering i dåligt väder), SAR (generera kartbilder i dåligt väder) och MTI (kartbild med överlagrade rörliga mål).
- Wescam MX15 Elektro Optisk sensor för att visuellt identifiera mål under natt och dag.
- Swedish Space Corporation SLAR radar som används för att bl.a. detektera oljeutsläpp.
- IR/UV scanner för att mäta in oljeutsläpps storlek och densitet.
- Möjlighet att släppa bojar med instrumentering för att analysera oljeutsläpp som sedan kan kopplas till specifika fartyg för identifiering.
För att hantera alla dessa sensorer finns tre operatörsplatser ombord. Dom har tillgång till VHF, UHF, HF och SATCOM radio.
Varför tar jag då upp detta kustbevakningsflygplan i ett forum för försvarsfrågor? Jo, därför frågan är bara varför vi i Sverige inte vid behov använder dessa flygplan mer kopplat mot även militära insatser? Dessa flygplans sensorsystem överstiger med hästlängder allt som Försvarsmakten kan plocka fram (med något få undantag). Flygplanen har dessutom mycket lång räckvidd och uthållighet.
Jag kan tänka mig en hoper alternativa användningsområden:
- Anmäla till internationella styrkeregistret. I t.ex. EUNAVFOR i Adenviken utanför Somalia för övervakning och skydd av sjöfart skulle dessa flygplan kunna fungera som ledningsflygplan och leda fartyg för insats mot potentiella pirater. Dom skulle även kunna dokumentera piratfartygen för att dessa senare skulle kunna omhändertas.
- Det tänkta nordiska samarbetet för att stötta Island med övervakning av fiskevatten.
- Använda i den svenska incidentberedskapen. Tidigare fanns en specifik svensk spaningsberedskap med AJS37 Viggen. Då spaningsfunktionen i Gripen fortfarande håller mycket låg nivå skulle dessa flygplan kunna användas fram tills att en bra spaningskapsel finns integrerad på Gripen. Denna militära beredskap kan göras samtidigt som normal tullverksamhet bedrivs. Det handlar mest om att tala om vilka objekt som önskas studeras samt att informationen sprids till rätt mottagare.
USA har i många år använt sin kustbevakning vid militära insatser (bl.a. Vietnam), varför kan inte Sverige göra det samma? Ska vi inte använda de resurser som vi skaffat in till statliga myndigheter på ett totalt så effektivt sätt som möjligt?
Inlägg
Den svenska kustbevakningen är liksom Finlands gränsbevakning i själva verket gendarmerier. Det vill säga fullt ut professionella rättsvårdande statliga instrument organiserade i förbandsenheter och med resurser som vanligtvis återfinns inom det militära.
SvaraRaderaDet är kustbevakningens fredstida rättsliga befogenheter att använda tvångsmedel, beslagta gods och fordon, gripa och i vissa fall även att på samma sätt som polisen leda förundersökning under ledning av en åklagare, som särskiljer kustbevakningen från örlogsflottan.
I djupaste fred, men även i ett skymningsläge, så är Försvarsmaktens möjligheter att ingripa mot hot som inte är väpnat våld från statlig aktör författningsmässigt begränsade.
Säkerhetspolitiska hot som terrorism, trafficking och tuberkulos hanteras lämpligen av gendarmeri på land, till sjöss och i luften, på ett sådant sätt att hotet kan lagföras som ett brott vid svensk domstol.
Hela beredskapsbiten avseende befogenheter är en gammal surdeg från många tidigare socialdemokratiska regeringar. Det är mer än hög tid att göra något vettigt av det hela. Fortfarande 8 år efter 11:e september har vi inte justerat beredskapen för att kunna möta liknande hot. Det är tydligen en för obehaglig fråga för att ta tag i.
SvaraRaderaDen nya Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har man heller inte sett så mycket av i pressen. Den borde ha varit inblandad i arbetet med att förbättra beredskapsresurserna.
SvaraRaderaAnvändning av tullverket för internationell tjänst tycker jag annars borde kunna fungera precis på samma sätt som det gör idag för poliser som tjänstgör inom ramen för FN och EU.
Men jag har hopp: Staten har tillsatt inte bara en utan två utrednigar som tittar in på hur MSB ska agera. (svagt ironisk).
OBS: Sök inte på msb.se utan msbmyndigheten.se Det blir lite kul om man fyller i hela namnet... :-)
Svaret på frågan är lika tragisk som enkel:
SvaraRadera"ÅDALEN-31", som fortfarande knappt 80 år efteråt genomsyrar våra lagar, regler, traditioner och inställningar gentemot Försvaret.
Försvaret har fått utökade möjligheter att användas även inom polisiära insatser i Sverige. Framför allt gäller det vid terrorangrepp samt när polisen behöver få tillgäng till särskilda resurser som dom inte har själva, t.ex. transportflyg m.m.
SvaraRaderaJag misstänker dock att denna möjlighet kommer att användas mycket restriktivt, dels på grund av Ådalen 31 argumentationen, men framför allt beroende på revirpinkeri. Svenska polisen vill nog inte allt för ofta erkänna att dom saknar resurser. Undantaget givetvis när det behövs gott om folk vid skogsbrand, översvämningar och eftersök av försvunna personer då ofta hemvärn och tidigare värnpliktiga kunde utnyttjas. Frågan är hur lätt det kommer att vara i framtiden med det nya personalsystemet? När Försvarsmakten betalar lön i stället för värnpliktsersättning kanske dom inte längre är lika villiga att låna ut personal? Neddragningen på antalet regementen och flottiljer innebär också att det kan vara långt mellan resurserna och behovet.
Min högst personliga uppfattning är att Polisen nog är den myndighet som har minst "svårt" att samverka med FM. Tyvärr är "revirpinkeriet" bland de övriga et klart problem (för dem).
SvaraRaderaFlygplantypens korrekta benämning är Bombardier DHC8-Q300. Dash är bara ett smeknamn (om nu flygplan kan ha sådana) även om det tyvärr även används av Bombardier. DHC står för De Havilland Canada, som knoppades av från det brittiska moderbolaget 1947. DHC övertogs av Bombardier Aerospace 1997.
SvaraRaderaOm det nu kan anses vara effektivare att använda konventionella flygplan, jämfört med helikoptrar, måste de förra ändå vara landbaserade.
Hoppas bara att kustbevakningen har bättre tur med sina Bombardier-plan är SAS!
Synd att motsvarande resurs inte finns inom Försvarsmakten. De flesta andra länder med en kust som vår har marina patrullflygplan (MPA). Sverige hade också det men blev av med det då Marinflyget lades ned och gick upp i Helikopterflottiljen. Flygvapnet verkar måttligt intresserade av marinoperativa uppgifter både vad gäller flyg och helikoptrar. Fördelen med att ha ett motsvarande system som KBVs inom FM är att man kan samträna ubåtsjakt, ytövervakning, ytstrid OCH lösa rena sjötrafikkontrollsuppgifter. Force multiplier var ordet.
SvaraRaderaAngående användningsområdet för att bevaka utökade områden för ex. fiskekontroll så har det varit ett av argumenten i kravspecificerandet inför uppköpet och apropå Ådalen 1931 - är det någonstans det lever så är det inom Försvarsmakten - kan det månne vara att en hel del av de ledande militärerna är födda på 40-talet och att slutet av 60-talet och de tongångar som då fanns i samhället präglat deras sinnevärld?
SvaraRaderaDen intresserade kan ju försöka ta reda på hur många förfrågningar om hjälp som Försvarsmakten veckovis avböjer..
anställd//
SvaraRaderaKustbevakningen har i dag fler fartyg än marinen och är i min bok en självklar spelare på arenan,,,,,,,,,,,, men det samarbete som finns mellan FM - KBV ger jag personligen inte ett svatt för . FM levererar en sk Sjölägesbild till KBV och tex ringer när utländska fiskare fiskar på Sv vatten som ett exempel utan att intresse finns för åtgärd.
Ett samarbete mellan myndigheter torde vara bättre än i dag och Östersjöfrågan är ju en hjärte sak för vår Försvarsminister.
Vi inom myndigheterna borde kunna svälja presigen och jobba tilsammans och med samma mål och sluta pinka in revir i egen pool/region eller är man bara hoppfull??
@Anställd. Med tanke på vår allt mer risiga ekonomi måste vi förr eller senare svälja vår stolthet och börja samarbeta.
SvaraRaderaNu ser jag fram emot Adenmissionen och vilka erfarenheter det kommer att ge!