onsdag 28 december 2011

Dåliga förebilder

Vår Försvarsminister Tolgfors brukar i många försvarstal avseende omställningen från värnplikt till yrkesarmé lyfta fram det faktum att Tyskland genomgår samma omdaning och att kan de så kan vi.

Frivillighet ses i Tyskland som nödvändigt för att klara försvarets rekryteringsbehov. I Tyskland har försvaret hittills haft ca tre sökande per plats på den nya frivilliga utbildningen, vilket ses som en framgång. I Sverige har försvaret hittills haft 22 000 ansökningar till 2 400 platser på den frivilliga grundutbildningen (GMU).

Men hur bra går det egentligen för tyskarna? Rekrytering är en sak, det är en helt annan sak att behålla sina soldater när de väl förstår villkoren kring arbete, karriär, lön och boende. Avhoppen har än så länge varit mycket stora i Tyskland.

Germany's first wave of volunteer military recruits has already suffered a major slump. Over a quarter of the Bundeswehr soldiers who joined the service on July 1 have quit, according to German Defense Minister Thomas de Maiziere.

"The figures are high," de Maiziere told daily newspaper Berliner Zeitung in an interview published Wednesday, putting the number at 27.7 percent of July's 3,459 recruits.

Most of those leaving the Bundeswehr had exercised their right to quit within the first six months without providing a reason. De Maiziere said, however, that the most common motivation was "another job offer."

He added that many recruits who had recently graduated from high school ended their service to accept late-arriving university admissions. Others cited "personal reasons."


Det är nog inte svårt att locka unga människor att pröva på tillvaron i det militära. Att få pröva sina gränser är en utmaning. Det svåra är att få dem att stanna kvar. Vad händer när det spännande blir vardag? En mission till Afghanistan är spännande, men den andra kan bli jobbig då man inser vad det är man ger sig in på. Livet som soldat är efter den utmanande grundutbildningen 99,9% tristess och 0,1% ren skär skräck.

Sverige saknar två förutsättningar för yrkessoldater som bl.a. finns i USA:

- En social struktur med en underklass som har svårt att slå sig fram. Att ta arbete i amerikanska försvarsmakten är ekonomiskt bättre än många av alternativen. I Sverige saknar vi en underklass. 17.000 kr/månad för att vara beredd att åka till Afghanistan vart 2:a år jämfört med en väktartjänst på Securitas med 22.160 kr/månad efter utbildningen och inga risker för vägbomber.

- Morötter i form av fri utbildning. Att jobba ett antal år i amerikanska försvarsmakten är ett sätt att slå sig fram i livet och ge den grund som krävs för att kunna komma in på en vidareutbildning. I Sverige är utbildning gratis och alla får lån till boende, mat och litteratur.

Spänningssökarna kommer Försvarsmakten alltid att locka. Frågan är om de är de som man vill ha?

Det är först om några år som vi får se hur det gick med omställningen av Försvarsmakten från ett invasionsförsvar baserat på värnplikt till ett insatsförsvar baserat på yrkessoldater. Det vi måste ta höjd för är att det kan komma att krävas väsentliga satsningar på att bibehålla den personal som utbildas. Alternativet att backa tillbaka till värnplikt finns då inte längre kvar och det skulle vara politiskt självmord att ens försöka. För att inte tala om praktiskt omöjligt då hela infrastrukturen monterats ned.

Wiseman skrev i ett inlägg på Newsmill att "rekrytering är den största utmaningen". Jag skulle vilja hävda att det är den näst största. Den största är att behålla de man rekryterat tillräckligt länge för att få stabilitet i förbanden.

Se även Försvar och Säkerhet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar