Vad har Sverige att dölja? (uppdaterad)

För ett halvår sedan skrev jag ett inlägg där jag kritiserade faktagranskningen i en artikel i FIB om misstänkta transporter till och från "Lekeberga flygplats"/Örebro Airport utanför Örebro. Majoriteten av de oreguljära flygningar som genomförs till Örebro är inom ramen för Försvarsmaktens verksamhet. Att som FIB misstänka att det skulle ha och göra med smuggling av DU - Depleted Uranium är att dra lite väl långtgående slutsatser av ganska så vaga data.

Dock så fanns det helt tydligt tecken på konstiga flygningar som misstänktes vara inom ramen för CIA:s fångtransporter.

Nu är Sverige ett av de länder som vägrar offentliggöra data kring dessa misstänkta transporter. Varför kan man fråga sig?

Danmark, Finland, Norge och USA är bland sju länder som informerat - Sverige, Kanada och Portugal vägrar. Andra länder säger de inte har information, ytterligare andra svarar inte, enligt Access Info Europe, en av organisationerna.

...

Amerikanska luftfartsmyndigheter har släppt 27 128 dokument om flygningarna till de två organisationerna, Reprieve och Access Info Europe.

Förutom Sverige, Kanada och Portugal har också den europeiska luftfartsmyndigheten Eurocontrol vägrat lämna ut information.

Fem länder, däribland Storbritannien, säger sig inte ha den efterfrågade informationen, medan 13 länder mött begäran från organisationerna med tystnad.

Vilka är då organisationerna Reprieve och Access Info Europe?

Reprieve som har sitt huvudkontor i Storbritannien driver frågor om lagliga aspekter av humanitära rättigheter för fångar. Man har fokuserat sina insatser på bl.a. dödsstraff och fångarna som sitter i det amerikanska militärfängelset på Guantánamo Bay på Kuba.

We were among the first lawyers into Guantánamo Bay and in total have acted for 83 prisoners there, 66 of whom have now been freed. We are also representing over 70 people facing execution abroad, and our death penalty team has worked in 16 different countries.

Access info Europe är en humanitär organisation som arbetar för att till att offentliggöra information i Europa för att på så sätt kunna driva olika kampanjer om medborgarrätt.

Två mycket officiella organisationer med en god tanke bakom sitt agerande. De samarbetar med en hel del andra organisationer, bl.a. Amnesty. Här är en länk till deras gemensamma rapport.

Visst så är denna kampanj kanske en medial cirkus. Men det är också ett sätt att visa hur europeiska länder döljer dåligt agerande under en täckmantel av att information skulle vara känslig att sprida. Information om flygplans rutter är känslig före och under en flygning då det finns risk för attentat, smuggling m.m. Men när flygningen är genomförd så borde denna allmänna hemligstämpel i de flesta fall kunna lyftas. Om inte så borde man åtminstone kunna förklara varför man inte lyfter den från fall till fall.

As the findings show, we encountered systemic problems, including administrative silence, lost requests, incomplete responses, a failure by governments to safeguard potentially important data, and various excuses designed to prevent the release of information. On the other hand, we also found that, when public bodies processed our requests in the framework of national access to information laws, the majority found that the material requested was not confidential.

Har det då förekommit illegala transporter av fångar i Europa? Ja, det har redan bevisats i en EU-rapport. Bromma tas upp som en flygplats där enstaka flygningar genomförts.

Tyvärr så har USA i kampen om att stoppa den globala terrorismen utnyttjat en del mindre länders önskan att komma närmare NATO och USA. Länder som Rumänien och Litauen gör nog både det ena och det andra för att få amerikanskt stöd. Frågan är vilka påtryckningar som USA använt mot Sverige för att vi skall vara så lojala och hålla tyst? Visst så är kanske Sverige ärligare än de flesta andra som antingen nekar att de har data, eller skyller på administrativa rutiner.

Det intressanta är att organisationernas frågor syftar till att testa europeiska länders villighet att ge ut öppen information. Sverige har alltid skrutit om vår offentlighetsprincip. Men nu visar det sig att USA m.fl. är mer öppna än oss (eller i varje fall väljer att släppa den information de anser vara öppen). Om inga misstänkta flygningar har skett så borde det inte vara allt för svårt för Sverige att säga så? Om så inte är fallet så borde det också vara enkelt att sortera ut den misstänkta informationen. Då flygning genom Sverige bör vara mer eller mindre omöjligt utan OK från trafikledningen (eller ingripande från incidentflyget) så bör dessa hemliga flygningar finnas med bland lagrade färdtillstånd och inspelade plottar från övervakningsradar.

Men den svenska tveksamheten kan också bero på att vi inte vill avslöja vår låga beredskap? Tyvärr så finns det luckor i de civila radarsystemens övervakning då de bygger på att flygplanen har sin transponder på, s.k. sekundärradar. De militära radarsystemen är inte beroende av transpondersvar utan läser s.k. primärradar. Men frågan är vilken beredskap och täckning våra militära system har idag? Incidenten med Arctic Sea för två år sedan sedan pekar på dålig täckning när det gäller sjöbevakningen.

Vad är egentligen mest jobbigt för svenska politiker, att erkänna att vi stöttat USA i tveksamma operationer eller att erkänna att vi inte har full koll på vårt luftrum?



DN1, DN2

Uppdaterad 11-12-20, 18:36
FIB har en ny artikel om Reprieve och Access info Europes rapport. Man länkar i artikeln till en dokumentär på Youtube om de misstänkta CIA-flygningarna. Det är ett avsnitt kallat "CIA Mystery Flights" från CBC dokumentärserien "The Passionate Eye".

Hmm. FIB:s reportage har även med detta inlägg som referens, så nu kan det bli en intressant rundgång på Internet där jag helt plötsligt indirekt länkar till mig själv.