
Mitt första val är en person som man mycket väl skulle kunna tro har anknytning till vårt hemland, nämligen Stanley "Swede" Vejtasa. Tyvärr så är det nog bara ett smeknamn han har fått någon gång under sitt liv, för han har inga direkta kopplingar till Sverige. Hans föräldrar var från Trebic i Tjeckien.
Vejtasa blev den enda pilot under VK2 som belönades med den näst högsta amerikanska utmärkelsen Navy Cross för insatser både i rollen som störtbombspilot under attacker på japanska fartyg och jaktpilot för att ha skjutit ner japanska flygplan.
Vejtasa startade sin karriär 1937 som reservpilot och flög Curtiss SBC-3 Helldiver ombord USS Yorktown (CV-5). Han skolade sedan om till Douglas SBD Dauntless och hamnade på Scouting Squadron 5 (VS-5) fortfarande ombord Yorktown. När attacken på Pearl Harbour skedde så förflyttades Yorktown till Stilla Havet.

The President of the United States of America takes pleasure in presenting the Navy Cross to Lieutenant, Junior Grade Stanley Winfield Vejtasa, United States Navy, for extraordinary heroism in operations against the enemy while serving as Pilot of a carrier-based Navy Scouting Plane in Scouting Squadron FIVE (VS-5), attached to the U.S.S. YORKTOWN (CV-5), in action against enemy Japanese forces near Salamaua and Lae, New Guinea, on 10 March 1942. In the face of heavy anti-aircraft fire, Lieutenant, Junior Grade, Vejtasa dived and skillfully attacked one of three Japanese aircraft tenders or transports and obtained a direct hit on one of the hostile vessels. By his superb airmanship and outstanding courage he contributed to the destruction of the three enemy ships and upheld the highest traditions of the United States Naval Service.
Vejtasa fortsatte sin karriär i samma självuppoffrande stil och blev bara två månader senare under slaget om Korallhavet tilldelad ytterligare ett Navy Cross för insatser den 4 och 7-8 maj 1942. Han var med och sänkte hangarfartyget Shōhō och sköt dessutom ner fyra flygplan.
The President of the United States of America takes pleasure in presenting a Gold Star in lieu of a Second Award of the Navy Cross to Lieutenant, Junior Grade Stanley Winfield Vejtasa, United States Navy, for extraordinary heroism in operations against the enemy while serving as Pilot of a carrier-based Navy Scouting Plane in Scouting Squadron FIVE (VS-5), attached to the U.S.S. YORKTOWN (CV-5), in action against enemy Japanese forces at Tulagi Harbor on 4 May 1942, and in the Battle of the Coral Sea on 7 and 8 May 1942. On 4 May, Lieutenant, Junior Grade, Vejtasa participated in dive bombing attacks on the enemy in Tulagi Harbor which resulted in the sinking or damaging of at least eight enemy vessels. On 7 May, he took part in a dive bombing attack on an enemy carrier in the Coral Sea which resulted in the sinking of that vessel. On 8 May, while on anti-Torpedo Plane patrol, he engaged enemy bombing and Torpedo Planes heavily supported by fighters which attacked our forces. The attacks on 4 and 7 May were pressed home in the face of heavy anti-aircraft fire with no regard for personal safety. Lieutenant, Junior Grade, Vejtasa's conscientious devotion to duty and gallant self-command against formidable odds were in keeping with the highest traditions of the United States Naval Service.
Att ha skjutit ner tre stycken japanska Zero (se filmen nedan) i en Douglas Dauntless var en bedrift som gav honom stor berömmelse och innebar att Vejtasa omedelbart blev omskolad till jaktpilot och influgen på Grumman F4F Wildcat och placerad hos "The Grim Reapers" Fighting Squadron 10 (VF-101) ombord på hangarfartyget USS Enterprise (CV-6). Hans tidigare fartyg Yorktown skadades under slaget vid Midway den 4 juni och sjönk den 7 juni 1942. Då Yorktown inte gick att landa på så spreds flygplanen ut och VS-5 fortsatte operera under benämningen Bombing Squadron 5 baserad på Enterprise.

The President of the United States of America takes pleasure in presenting a Second Gold Star in lieu of a Third Award of the Navy Cross to Lieutenant Stanley Winfield Vejtasa, United States Navy, for extraordinary heroism in operations against the enemy while serving as Pilot of a carrier-based Navy Fighter Plane and leader of a Combat Air patrol of four fighters of Fighting Squadron TEN (VF-10), attached to the U.S.S. ENTERPRISE (CV-6), during the engagement with enemy Japanese naval and air forces near the Santa Cruz Islands on 26 October 1942. As great numbers of enemy dive bombers and Torpedo Planes launched a vicious attack upon his carrier, Lieutenant Vejtasa unhesitatingly challenged and shot down two Japanese dive bombers and then gallantly led his patrol in an attack on a group of enemy Torpedo Planes with such daring aggressiveness that the formation was completely broken and three of the hostile bombers jettisoned their torpedoes as they fled. Lieutenant Vejtasa then personally shot down five of the remaining Japanese planes, making a total of seven enemy aircraft destroyed in a single flight. His superb airmanship and indomitable fighting spirit were in keeping with the highest traditions of the United States Naval Service.
I maj 1943 så befordrades han till Commander VF-97 i Naval Air Station, Atlantic City, New Jersey. Hans nya uppgift blev att utbilda nya piloter till US Navy. Därmed så blev det inga fler strider under VK2 för Vejtasa. En av anledningarna att det var ont om amerikanska äss med många segrar under VK2 var att de inte tjänstgjorde lika lång tid i strid som deras tyska, japanska och engelska kollegor.
11 flygplan och ett hangarfartyg är en något unik "tally" att måla på sidan av sitt flygplan. Tre stycken Navy Cross kunde ha blivit snäppet högre. Sex månader efter att Vejtasa sköt ner sju flygplan i samma luftstrid så blev James Swett tilldelad Medal of Honour för att ha upprepat denna bedrift.
Efter kriget tjänstgjorde Vejtasa 16 år i US Navy och var bl.a. Commanding Officer USS Constellation (CV-64) och Commander Fleet Air, Miramar.
Vejtasa har efter kriget fått många hedersutmärkelser. Han är hedersmedlem i Golden Eagles Chronolog. 1987 blev Vejtasa upptagen i Carrier Aviation Hall of Fame. 1996 och 2004 blev han utsedd till att bli en av "Gathering of Elites" vid US Air Force Air University.
Det andra hangarfartyget som bar namnet Yorktown (CV-10) fortsatte striden under VK2 och ligger numera som ett flytande museum i Patriots Point i South Carolina. Symboliskt nog så finns Carrier Aviation Hall of Fame ombord Yorktown. Enterprise skadades svårt i slutet av kriget och man försökte länge skapa ett museum av henne, men 1958 så blev det för dyrt och hon såldes som skrot. Hennes ersättare, den nuvarande USS Enterprise (CVN-65) är det största krigsfartyget och det äldsta hangarfartyget i operativ tjänst.