Den militära insatsen leds av Bangladesh. Den är underställd SRSG Choi Young-Jin från Syd-Korea. Frankrike som har koloniala intrssen och många medborgare i landet leder den polisiära insatsen.
Så frågan är vilka som kommer att räcka upp handen när generalsekreterare Ban Ki-moon ställer frågan om några dagar? Syd-Korea borde känna en viss press, AU likaså. Men vad händer om frågan går till EU? Bollar de den raskt vidare till Frankrike, eller ställer man kanske upp med delar av en stridsgrupp? Sverige står i beredskap, men är vi beredda att åka?
Snart är julhelgen över och därmed så kommer processen för min överklagan av uppsägningen att ta fart. Det kommer att bli en intressant studie i ämnet arbetsrätt.
Frågan är på vilket sätt som en arbetsgivare kan göra sig av med sina medarbetare? Är det rätt att sparka medarbetare beroende på "arbetsbrist" när man samtidigt är i stort behov av att anställa nya soldater och specialister?
Turordningen för de arbetstagare som inte undantagits bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. ... Företrädesrätten gäller från den tidpunkt då uppsägning skedde eller besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § första stycket och därefter till dess nio månader har förflutit från den dag då anställningen upphörde.
Det skulle i t.ex. mitt fall innebära att Flygvapnet inte kan anställa några nya piloter de närmaste 24+9 månaderna!
Frågan är också om en arbetsgivare kan omförhandla ett anställningsavtal hur som helst? I ett aktuellt fall där anställda (enligt deras uppgifter) tvingats skriva om sitt anställningsavtal så analyseras det på följande vis:
Anders Elmer, advokat och expert på arbetsmarknadsrätt, menar att om man har ett visstidsavtal så kan det inte sägas upp av någon part utan gäller till slutdatumet. Däremot kan man skriva ett nytt avtal som båda parter får godkänna. Men ingen av parterna har en skyldighet att skriva på det nya avtalet.
De anställda i Försvarsmakten har inte personligen varit med och förhandlat om det nya anställningsavtalet. Våra representanter i förhandlingarna har varit fackförbunden som ännu inte gett samråd till avtalet. Kan då arbetsgivaren säga upp det gamla avtalet och under hot om uppsägning tvinga de anställda att skriva på ett nytt?
Redan anställda yrkesofficerare omfattades inte av utredningens förslag. Utredningen avvisade tanken att låta redan anställda yrkesofficerare omfattas av den utvidgade tjänstgöringsskyldigheten med hänsyn till att anställningsavtalet är ett civilrättsligt avtal och att retroaktiv lagstiftning bör undvikas.
På sid 14 i propositionen så jämför man de anställningsavtal som gällde före 1966 och som nu kommer att gälla efter 2011 för alla officerare.
Såsom redovisades i propositionen var alla statliga tjänstemäns anställningsvillkor offentligrättsligt reglerade före år 1966. Villkoren fanns i lagar, förordningar och reglementen. Även anställningsavtalet betraktades som offentligrättsligt och inte civilrättsligt. Det statliga anställningsavtalet liknar numera i allt väsentligt sin privata motsvarighet och är ett civilrättsligt avtal. Att lagreglera en arbetsskyldighet är att återgå till en modell som tidigare använts för statliga tjänstemän. Dessutom blir sanktionen för arbetsvägran densamma, ytterst avskedande, oavsett om tjänstgöringsskyldigheten är reglerad i lag eller följer av anställningsavtalet.
Ja, arbetsrätt är en lurig sak och bevisligen kan samma ärende tolkas på olika sätt från gång till gång. Därför så ska det bli intressant att se hur mitt ärende kommer att hanteras i rätten.
Det har varit ganska tyst om utvecklingen i FX2-affären i Brasilien. D.v.s. om brassarna ska köpa Gripen, Rafale eller F-18.
Men nu är det en ny chef vid rodret i Brasilien. Eller är det verkligen det? Den nya presidenten Dilma är handplockad av Lula. Misstankar finns om att Lula kommer att komma tillbaka i nästa val för att på så sätt kringgå begränsningen om att max kunna sitta som president i två perioder på raken. Frågan är då vilka ingångsvärden Dilma har fått av Lula?
Tyvärr så kan det även bli ett en helt annan upplösning på affären. Den globala världsekonomin påverkar även Brasilien.
A number of analysts expect his successor, former Marxist guerilla Dilma Roussef, to cancel the program altogether. With inflation beginning to rear its head in Brazil, Brazil’s Finance Minister Guido Mantega is promising a program of government spending cuts, in order to help deal with it. Unfortunately, the used Mirage 2000s that Brazil bought are unlikely to last much beyond 2014, and French officials remain confident – in public, at least.
Detta vore katastrof för Dassault som ännu inte har någon exportkund för Rafale. Det närmar sig i och för sig målsnöret även i affären med Förenade Arab Emiraten. Skulle den bli av så handlar det om 60 maskiner i stället för Brasiliens 36. Men Franrike måste garantera att man deltar i den fortsatta utvecklingen av Rafale. UAE önskar en utvecklad Rafale F4. USA har dessutom börjat bli mer aktiva även i denna affär. Rafale är för dyr och tekniken når inte prisnivån. Dessutom har UAE satt en del extra krav som fransmännen kan få svårt att ge efter på.
The new condition will be familiar to Canadians – the UAE wants to double the number of reserved slots for Emirates Airlines and Etihad Airways at Roissy airport, France main passenger hub near Paris. France had rejected this request when it was made recently, as its national airline Air France objected.
Air Vice-Marshal Bagwell said that one way around the shortages was to collaborate more with the French.
“It looks like we are going to twin 3 Squadron [a Typhoon squadron] with one of the [French] Rafale [fighter-bomber] squadrons. I’ll make a prediction we will have British officers flying Rafale from a carrier within a few years. I’m quite sure of it.”
Dassault verkar ha vissa problem med sina Rafale just nu. Den Rafale som kraschade i havet i höstas verkar ha gjort det för att bränslet tog slut. Fel på mätaren, fel på lufttankningssystemet eller ett bränsleregleringsfel? Hur som helst är det mycket allvarliga fel för ett hangarfartygsbaserat flygplan som inte har några alternativa landningsplatser.
I slutändan så är det nog vare sig ekonomin, flygvapnets önskemål eller ens den brasilianska flygindustrins önskemål som styr. Det är precis som i den norska affären realpolitik. Frankrike är ett stort land och har betydligt mer politiska muskler än lilla Sverige. Brasilien är en växande ekonomi och vill gärna se sig som den största nationen i Sydamerika med aspirationer på att bl.a. få en plats bland de permanenta länderna i FN-säkerhetsråd.
Men, väljer Brasilien att vänta ett par år så kan alternativen se helt annorlunda ut. Boeing lär ha slutat tillverka sina F-18, Gripen NG finns kanske i en svensk E/F eller C/D+ variant och Rafale har kanske slutat tillverkas.
Om det nu blir en affär med Brasilien så kommer det givetvis även att påverka Sveriges framtida E/F. Regeringen verkar vilja skjuta på sitt beslut tills man vet vart det barkar med Brasilien. Det vore oklokt att inte skaffa samma version som Brasilien, då det skulle tvinga Saab att ta fram två parallella lösningar. Jag tror därför att vi inte kommer att få något svenskt beslut innan Brasilien antingen säger Ja eller Nej eller beslutar sig för att vänta några år ytterligare.
Avslutningsvis lite av Saabs reklam riktat mot Brasilien där man citerar brasiliansk press...
Kanske har en av de stora svenska personligheterna gått ur tiden, nämligen den egensinnige skådespelaren Per Oskarsson. En annan personlighet jag minns med stor saknad är Ernst Hugo Järegård och båda dessa gick alltid in i sina roller med totalt engagemang och inlevelse.
Själv kommer jag alltid att minnas Ernst Hugo för scenen när han stod på taket av Rigshospitalet i Köpenhamn och ropade ”danskdjävlar!”. I Danmark blev han hjälte, för danskarna är ju inte så lite Goa Gubbar.
Nu tror jag att skådespelaryrket är av den karaktären att nya och i positiv mening udda figurer kommer att dyka upp, för vi har behov av dem, på film, i teatersalongerna och inte minst i vardagen.
Däremot oroas jag av att Försvarsmakten tappat bort eller tystat alla med avvikande personligheter i den politiska korrekthetens namn. Kanske får man ge sig ut på något bygge för att fortfarande hitta denna personlighetstyp i full frihet utanför teaterns tiljor.
Tack alla udda figurer, levande och döda, som förgyllt mitt liv.
I jämförelse med vädrets makter så står vi människor fortfarande slätt. Om så alla tillverkade atombomber smällde av i en stor explosion så skulle det inte motsvara energin i en tropisk storm. I De senaste åren verkar världens klimat fått spel eller kanske börjat visa oss människor att det inte är vi som bestämmer. I t.ex. Australien så kämpar man just nu mot stora översvämningar. Förra året var det i Pakistan och innan dess i Europa.
Ett av de fenomen som länge fascinerat mig är blixtar. När jag gick i gymnasiet i Söderhamn hade jag en halvgalen matematiklärare som hade det som sin stora hobby. Till skillnad mot Benjamin Franklin så nöjde han sig med att fotografera blixtarna för att vid lämpliga tillfällen släcka ner ljuset i vår lektionssal och med en smula klasisk musik i bakgrunden visa vad han fångat på film.
Jag har själv haft ”nöjet” att få närkontakt med en blixt.
Under min GFSU så skulle vi upp och genomföra ett pass havsövervakning. Det var dåligt väder, så vi startade i ansluten formering med mig som tvåa i en SF37. Molnen var täta, så jag kröp in lite närmare för att bibehålla kontakten med min roteetta. Plötsligt kände jag att något inte var riktig som det borde vara. Vi kom in i ett mycket kraftigt moln och radion började spraka. Jag kände statisk elektricitet över hela kroppen.
Sedan så hände allting i ultrarapid. Min kabin lystes upp av ett blått sken. Jag såg Sankt Elmseld spraka över kabinen och fick ett kort överslag inuti kabinen till handen som höll om styrspaken. Alla varningslampor lyste upp. Trots att detta måste ha tagit millisekunder så kan jag redogöra för hela skeendet. Faktum är att det gick så snabbt att jag aldrig hann tappa min plats i formationen, utan låg kvar på ett par meters avstånd från min roteetta hela tiden.
Sprakandet i radion fortsatte, men till slut så kom vi ut ur molnet och fick radiokontakt med varandra. Ingen av oss kunde konstatera några skador på flygplanet, men eftersom vi inte visste vilka elektriska fel som vi kunde ha så beslöt vi oss för att bibehålla formationen så att vi kunde hjälpa varandra om något system inte längre fungerade. Vi valde att göra en TILS (Taktisk Instrument Landnings System) och min rotetta lyckades få låsning. Jag låste också på för att ha en backup utifall hans system skulle gå sönder. Därefter landade vi i ansluten rote.
Efter landningen så inspekterade vi våra flygplan. Det var skrämmande att se vilken kraft en blixt har. Som tur väl är så sitter man som pilot och passagerare i en Faradays bur, så det mesta av effekten följer skrovets yta.
Det visade sig att blixten slagit ner i min rotetta strax bakom hans huv. Det var en djup grop i plåten ovanför hans tank 1. Därefter var det som om någon dragit en svetselektrod längs med flygplanskroppen med små gropar hela vägen över till vänster vingspets. Där hade blixten hoppat från hans flygplan in i mitt. Den vänstra vingspetsen hade smultit och det hängde en liten metalldroppe längst ut. Mitt pitotrör var alldeles svartbränt och sedan var det samma typ av svetsmärken i mitt skrov fram till vänster vingspets där blixten gått vidare ner i backen. Även min vingspets hade en liten metalldroppe längst ut.
Det enda haveriet som jag känner till i Flygvapnet som orsakats av en blixt var då en plåt slogs loss på en 32:a och gick in i luftintaget med följd att motorn stannade.
Våra tekniker såg inte så nöjda ut när de såg flygplanen. Checklistan efter blixtnedslag är massiv. Alla kruteffekter måste bytas ut (katapultstol och vapenbalkar). All elektronik måste testas och allt kablage undersökas. Även om det fungerar kan det vara kablagehöljen som smultit och som innebär framtida risk för kortslutning. Bägge maskinerna stod därför i ca tre månader innan de var genomsökta. Plåtskadorna var dock inte så allvarliga, men mitt pitotrör fick bytas ut.
Lite ironi i sammanhanget är att Viggen ursprungligen symboliserades med Tors hammare och de åskviggar som han kunde åstadkomma när han for med sin vagn över himlen och slog med sin hammare Mjölner på molnen. Om hammaren även symboliserar ÖB:s klubba vete gudarna, men det är ju ganska så passande…
Uppdaterad 11-05-19, 06:46 På SvD Reseblogg finns idag en filmsnutt på en Airbus A380som träffas av blixtar. Då piloten och passagerare sitter i en Faradays bur så innebär det ingen större risk att de skadas, då strömmen följer ytan på flygplanet.
När Olof Palme, i en gemensam kommuniké tillsammans med Kubas ledare Fidel Castro i Havanna, 30 juni 1975, uttalade sig om Röda khmerernas maktövertagande i Kambodja nådde svensk utrikespolitik ett rejält lågvattenmärke. Det som stod att läsa i kommunikén var följande: ”En stor seger för folkens rätt att bestämma över sitt eget öde”.
Felfokuseringar av vårt svenska bistånd möjliggjorde för Yasir Arafat att dö som en förmögen man, genom överföringar av svenska skattebetalares pengar. På samma sätt har vi hållit diktatorer världen över under armarna med vårt bistånd. Nu har det dessbättre skett en omsvängning i vår syn på biståndets syfte och verkan.
Sverige som nation lämnar sitt militära bidrag till det internationella samfundets insatser, nu senast i Afghanistan. På senare tid har mer och mer fokus hamnat på behovet av att koordinera civila och militära resurser i ett insatsområde för maximal effekt. Det är bra.
Som vanligt får vi se till USA för att få en förebild. Med jämna mellanrum genomförs en Quadrennial Defense Review (QDR) för framtida inriktning av de väpnade styrkornas utnyttjande och materiella behov. Detta sker på stor bredd och styr de åtgärder som vidtas, inte minst på materielsidan.
Det ökande fokus på militär-civil samverkan, som även återfinns i NATO:s nya strategiska koncept, har fått US State Department och USAID att kopiera Quadrennial-konceptet även för områdena Diplomati och Bistånd, för att säkerställa att bästa möjliga effekt uppnås. Leading Through Civilian Power är det talande namnet på dokumentet eller mer formellt Quadrennial Diplomacy and Development Review (QDDR).
Nya begrepp är “development diplomacy” och Smart Power. ”Smart power requires smart people. The success of America’s diplomacy and development depends on our ability to recruit, train, deploy, and motivate the very best people with the right expertise.”
Som vanligt, och som alla har lärt oss, faller det tillbaka på en bra personalpolitik.
Det gäller att fånga upp de stater som riskerar att falla samman innan det har gått över styr och detta är främst en civil uppgift.
”Successfully responding to the dangers presented by fragile states begins with a clear civilian mission: prevent conflict, save lives, and build sustainable peace by resolving underlying grievances fairly and helping to build government institutions that can provide basic but effective security and justice systems. Over the longer term, our mission is to build a government’s ability to address challenges, promote development, protect human rights, and provide for its people on its own."
Själv saknar jag såväl en svensk QDR som en QDDR. Det talas om en ny luftförsvarsutredning, som skall ersätta en föråldrad och sedan länge föråldrad utredning. Det behovet förstår nog alla, men någon form av helhetsgepp saknas. Vad skall vi uträtta med våra väpnade styrkor och vår diplomati och vårt bistånd? Floskler av typen Både-Och löser inte uppgiften och våra strategidokument är mest en samling staplade ord som beskriver vad man kan (kunde ha?) gjort med våra stridskrafter på de olika arenorna.
Luftförsvarsutredningen får fungera som ett exempel på hur ett stelnat tänk halkar efter i en dynamisk utveckling. Den stora stötestenen just nu är nog vägningen mellan nationellt försvar och expeditionell förmåga och någon avdömning, eller för den delen en bedömning, av de framtida behoven saknas. Vad har vi hängt upp materielplanen på för underlag, när den samlade och styrande bedömningen saknas. En annan faktor är periodiciteten mellan översynerna. Det duger inte att låta gjorda bedömningar dö sotdöden och förfalla till historiska dokument.
Svensk diplomati är ett väl förborgat ämnesområde för mig. Vad jag vet är att vår utrikesminister åker runt på olika internationella begivenheter, men utfallet känner nog ingen till. Tyst diplomati för David Isaac men skattebetalarnas pengar till att köpa loss terrorister, varav en blivit torsk för tredje gången. Hur mycket kostar det att få honom på fri fot igen?
FN förbereder att förstärka sina trupper i Elfenbenskusten med ca 1000 man. Man kommer att gå ut med en förfrågan bland sina medlemsnationer inom några dagar. Man har redan ca 9.000 soldater på plats i den internationella styrkan UNOCI.
Inlägg
