Carlskrona redo för Adenviken (uppdaterad)

Det börjar närma sig den andra insatsen för Sverige i Adenviken. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om Försvarsmaktens träning av bl.a. helikopterbesättningarna som ska användas under insatsen. FMV meddelar nu på sin hemsida att Carlskrona är färdig efter modifieringsarbetet för att klara av att användas som ledningsfartyg.

I sin nya roll som stöd- och ledningsfartyg krävs utökad kommunikationsförmåga samt förmåga att leda andra fartyg.

Under en del av sin tid i operationsområdet kommer HMS Carlskrona att härbärgera det lokala högkvarteret för insatsen, som leds från London. Som en följd av detta har fartyget försetts med flera lösningar för satellitkommunikation samt nationell och internationell ledning. Fartyget har även fått ny brygglayout och ett modernt navigationssystem.

Det har säkert byggts in ledningssystem som medger datakommunikation mellan Carlskrona och HKP 15 samt de övriga fartygen i flottstyrkan. Frågan är bara om man han få till en möjlighet att tanka ner data från Kustbevakningens flygplan? Med tanke på att beslutet om deras insats kom ganska så sent så är det nog inte så sannolikt. Men till nästa gång? En sådan kommunikationslösning skulle vara utmärkt att integrera i marinens fartyg även för att underlätta samarbetet i Östersjön. Nu när vi öppnat på Pandoras ask så måste vi fortsätta detta samarbete över det som tidigare var helt slutna skott.

Jag tycker att detta är en bra insats för Marinen, men att den långsiktiga lösningen inte ligger till havs. Vi måste skapa stabilitet i Somalia för att undvika att piraterna växer till sig. Sedan kommer det givetvis finnas en hel del som fått smak för den inkomstbringande verksamheten. Där gäller enbart en sak och det är att ta i med hårdhandskarna. Den dag vi får möjlighet att dra oss ur Afghanistan så vore Somalia en välbehövd insats.

Uppdaterad 10-02-23, 07:40
Jag funderade en smula på M&C inlägg nedan och kom fram till att en stor skillnad mellan flyg och sjötrafiken och de hot som de behöver leva med just nu är att för flyget drabbar det när var som helst, medan för sjöfarten är det koncentrerat till ett par områden där infrastrukturen passar piraterna.

Det finns möjligheter för den civila sjöfarten att kontra dessa hot. Men här väger kostnadsökningarna mot riskerna.

- Man skulle kunna gå längre ut från land. I och för sig har piraterna med hjälp av s.k. moderskepp slagit till långt ute på Indiska oceanen. Men dessa moderskepp är lättare att hålla koll på än alla små piratbåtar.
- Man skulle även kunna gå i konvojtrafik där de militära fartygen lättare skulle kunna skydda. Problemet är att det skulle uppstå samma problem som för konvojerna under VK2 att de snabbaste fartygen skulle få anpassa sig efter de långsammaste med fördyrningar som följd.
- Man skulle även kunna undvika rutten helt och hållet. Då kan t.ex. den norra rutten över nordostpassagen få ökad betydelse.

De civila bolagen tar medvetet risker för att tjäna pengar på samma sätt som man gjort i alla tider med ibland undermåliga fartyg och otränade filipinska besättningar. Vi kanske ska ta betalt för våra militära insatser i form av en "konvojskatt"? De som inte följer regelverket lämnas utan skydd?

Sista förberedelserna inför Adenviken

Runt omkring i Sverige pågår just nu de sista förberedelserna inför den andra insatsen i Adenviken.

Den 14 april tar Sverige över ledningen i området. Flottiljamiral Jan Thörnqvist blir styrkechef och kommer att leda fartygen i Eunavfor från HMS Carlskrona med hjälp av en internationellt sammansatt stab.

I Karlskrona pågår de sista förberedelserna för HMS Carlskrona. HKP 15 besättningarna har tränat att operera från fartyget och besättningsmännen i hur man hanterar en helikopter ombord. Jag är fortfarande en smula tveksam till HKP 15 och det ska bli mycket intressant att se hur helikoptern mår efter perioden till havs. Saltvatten och helikoptrar är något som inte brukar gå bra ihop. HKP 15 saknar dessutom harpun som är ett måste för landning i hårdare väder. HMS Carlskrona är dock en bra plattform för denna typ av operation och om bara de nya sambandssystemen fungerar bra så kommer det att bli en lyckad insats.

Kustbevakningens KBV 503 förbereder också sin del av insatsen. Detta är ett utmärkt komplement till Carlskrona. Med flygplanets sensorer kan stora sjöområden övervakas. Vid behov kan fartyg fotas och analyseras. På så sätt kan insatser med fartyg från den marina enheten som Carlskrona leder effektiviseras. Jag är lite nyfiken på hur data över olika objekt är tänkt att skickas mellan fartygen och flygplanet. Optimalt hade varit om en datalänk motsvarande Link 16/22 installerats.

Kombinationen fartyg, helikoptrar och flyg ger en möjlighet att effektivisera övervakning av havsområdet. I stället för att leta efter en nål i en höstack blir problemet nu att sprida fartygsstyrkan på ett optimalt sätt så att så stor yta som möjligt täcks. Jag kan tänka mig en kombination av konvojtaktik där man koncentrerar en del av skyddsfartygen längs sjölederna och att placera ut ett par av de snabbare fartygen på väl valda punkter där dom kan gå mot potentiella piratfartyg som identifierats från luften.

Få se nu om Wiseman lyckas övertala prins Carl Philip att deltaga ombord på Carlskrona. Det vore en mycket bra signal både för operationen i sig själv och för Försvarsmaktens framtida rekrytering. Just nu ligger lite för mycket av svenska folkets fokus på Afghanistan. Carl Philip kan nog tänkas få permission i samband med sin systers bröllop den 19 juni.

Inför Folk och Försvar

Igår hade Folk och Försvar en frukostkonferens med vår försvarsminister Tolgfors. Det har inte nämnts särskilt mycket om den vare sig i tidningar eller på Tolgfors egen blogg.

Därför så får jag själv försöka sammanfatta vad som sades. Tolgfors inledde med att prata om vad som hänt under Sveriges tid som EU ordförandeland avseende säkerhetspolitik. Syftet var att redovisa målen och resultatet med ordförandeskapet.

Omvärldens förväntningar om att EU ska kunna hantera kriser ökar hela tiden. EU är den organisation som har det bredaste utbudet av politiska, ekonomiska och militära resurser. Samtidigt har EU svårt att i tid generera resurser till insatser.

Sverige valde att under sin tid som EU ordförande prioritera fyra frågor:

- Stärka flexibiliteten och användbarheten hos EU stridsgrupper. Här talar Tolgfors om stridsgrupperna som drivmotor i försvarsreformer. Det kostade Sverige mer än 1 miljard att ta fram NBG 08. Samtidigt har ännu inget stridsgrupp använts. Sverige var rädd för att detta skulle minska intresset från europeiska länder att ställa upp i detta samarbete i fortsättningen. Sveriges åsikt är att stridsgrupper ska kunna användas för att fylla upp glapp i ordinarie insatser och utgöra en strategisk reserv. Exemplet är Tchad där det tog sex månader att få EU länder att samsas om en insats samtidigt som NBG 08 stod i beredskap! Om en av två stridsgrupper används i en insats måste detta ses som en styrka för ESDP och inte bara som en nedgång i snabbinsatsförmågan. Flexibiliteten hos stridsgrupperna måste därför ökas. De nya riktlinjerna säger att stridsgrupperna i "exceptionella" fall ska kunna användas till annat än snabbinsats. Spanien kommer att som nytt ordförandeland driva samma fråga vidare. Dessutom fårgade sig Tolgfors om vi i Sverige har den politiska samsyn för att inom 10 dagar kunna skicka iväg en stridsgrupp? Soldaterna är insatsberedda, men inte politikerna.

- Öka samarbetet och interoperabiliteten inom sjöbevakning. Inga nya stora lägescentraler ska byggas, utan i stället kunna koppla ihop existerande system. (jämför med GLC/NOC debatten). Många myndigheter blir inblandade i allt från miljöaspekter till smuggling och militära kriser. Detta innebär att det är främst en juridisk fråga och inte teknik. Kustbevakningen och Försvarsmakten testade detta i Göteborg i Eriksdalshallen och bjöd in olika länder som deltagande. 8 länder delar nu sjölägesinformation genom SUCBAS samarbetet. Sverige, Danmark och Finland delar redan information elektroniskt. EU kommissionen har fått i uppdrag att ta fram en gemensam lösning för EU under 2010.

- Främja samarbetet i utveckling av civila-militära resurser. Alla dagens insatser kräver samordning inom mer än bara militära områden. I t.ex. Afghanistan står NATO för den militära insatsen, EU för polisiära frågor och FN för den humanitära insatsen. Viktiga punkter är kommunikation under insats, strategisk transport till insats, taktisk transport i insats m.m. Under första halvan av 2010 kommer nya slutsatser att tas. Här trycker Tolgfors på SAC som ett bra samarbetsexempel. Sverige har näst störst tillgång till dessa flygplan.

- Skapa mer likvärdiga konkurrensvillkor för den europeiska försvarsindustrimarknaden. Annars kommer våra små försvarsindustrier att slåss mot varandra och konkurreras ut av USA. Detta är särskilt viktigt i kristider. EDA har tagit ett beslut i november om lika konkurrensvillkor. Svensk försvarsindustri är numera utlandsägd och exporten består av 85% av deras produktion. Därför är den svenska försvarsindustrin mycket känslig för hinder i exporten av sina produkter.

Enligt Tolgfors så anser Sverige att dessa mål nåddes till 100%

Tolgfors diskurerade därefter aktuella insatser:
- Sjöbevakningsoperationen Atalanta. Där belystes Kustbevakningens insats och utmaningarna med att samarbeta mellan olika myndigheter.
- Somalia. För att stoppa sjöröveriet behövs en insats på land.

Sedan avslutade Tolgfors med att prata om Lissabonfördraget och Solidaritetsförklaringarna. Detta kommer dock att belysas mer i Sälen!

jag tycker att det mesta lät bra, men jag är fortfarande en smula tveksam till om stridsgrupperna någonsin kommer att kunna användas.

Varför t.ex. inte skicka en stridsgrupp till Haiti? Det är ett instabilt land och en katastrof som den aktuella jordbävningen lär med stor sannolikhet riskera framkalla plundringar och övergrepp mot civila. FN styrkorna på Haiti har tagit stora förluster och behöver ersättas med nya soldater. De svenska FN anställda erbjuds nu att åka hem, men skulle antagligen kunna göra mycket stor nytta de närmaste dagarna om EU ställer upp med resurser. Om vi dessutom kan nytta SAC C-17 för en snabbtransport så vore detta en mycket tydlig signal att vi snabbt kan ställa upp vid behov.

Enligt läkare utan gränser är det de första timmarna som är kritiska. Jämför med Turkiet för ett par år sedan där vi fick ner Räddningsverkets sökhunder först då alla som låg begravda i ruinerna redan var döda. Det mobila sjukhus som togs fram till NBG 08 borde kunna användas (om det nu är färdiglevererat). Upp till bevis EU!

Nästa vecka är det Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen. Vi får se om Tolgfors har utvecklat sin presentation till dess...

Uppdaterad 10-01-14, 07:33
Folkpartiet värmer upp inför Folk och Försvar genom att kräva att fokuset för försvarsmakten återgår till Östersjöregionen och att möjligheten att verka i närområdet förstärks.

Att sänka garden i det svenska invasionsförsvaret under 90- talet var rätt tänkt utifrån den utveckling som då kunde ses. Men den analys vi gör av utvecklingen i Ryssland leder oss till slutsatsen att vi befinner oss vid en vändpunkt. Under den kommande mandatperioden skall riksdagen fatta ett nytt försvarsbeslut. Vår bedömning är att den svenska nationella försvarsförmågan återigen måste stärkas. Sverige kommer att behöva rusta upp sitt försvar.

Jag har tidigare skrivit bl.a. om att NATO förstärker i Östersjöregionen. Det är inte en slump att Norge köper JSF utan man vill tack vare det ökade intresset för Norra Ishavsområdet försäkra sig om att man har stöd från USA. Finland har trots Tolgfors försäkran om motsatsen inte dragit samma slutsatser som Sverige av Lissabonfördraget utan bibehållt sin värnplikt och fokuserat på försvaret av landet. Hur kommer det sig att just Sverige fortfarande drar signaler om att det strategiska läget inte har ändrats? Hmm. Folk och Försvar kan bli en intressant holmgång inom alliansen.

Sedan är det skönt att se att SIDA reagerar snabbt på katastrofen på Haiti och avsätter pengar. Men pengar tar tid att omsätta i resurser. Det mesta av dessa pengar kommer att gå till återuppbyggnad och hjälp till hemlösa. Att få snabb hjälp till Haiti verkar ännu inte ingå i planerna. Vi har C-17 och vi har stridsgrupperna. vad finns det att tveka över?

Toyotaprincipen inom säkerhetspolitik (uppdaterad)

Sverige deltog 2009 i Adenviken för att försöka stoppa somaliska pirater från att attackera och kapa civila fartyg. Bevisligen så fortsätter piraterna sina aktiviteter, så Sverige kommer att under våren skicka en ny styrka med HMS Carlskrona i spetsen tillsammans med ett av Kustbevakningens sjöbevakningsflygplan.

Men är detta verkligen rätt sätt att lösa problemet? Ger vi oss inte bara på symptomen på ett underliggande problem?

Toyotaprincipen säger att när man stöter på ett problem så ska man försöka hitta de underliggande orsakerna genom att fråga 5 stycken "Varför?".

I detta fall så blir frågeställningen och svaren något i stil med:
- F:Varför finns det så gott om pirater just runt Somalias kust?
- S:Därför att dom är fattiga och behöver tjäna pengar. Ingen normal människa ger sig ut till havs i skruttiga småbåtar och riskerar livet.
- F: Varför är dom fattiga?
- S: De flesta av dem är fiskare och deras inkomster från fisket har minskat.
- F: Varför har inkomsterna från fisket minskat?
- S: Därför att dom med sin gamla utrustning får konkurrera med stora fiskebåtar från omvärlden.
- F: Varför fiskar de stora fiskebåtarna där?
- S: Därför att Somalia är en för svag stat för att skydda sina medborgares intressen.
- F: Varför är Somalia en svag stat?
- S: Därför att det pågått krig och svält i snart 20 år.

Hmm. Beroende på vilket av svaren vi ger oss på så blir det olika lösningar. Tyvärr så har Sverige i detta fall valt att ge sig på symtomet och ingen av de underliggande orsakerna.

Om vi i stället skulle ge oss på de länder som bedriver rovfiske kring Somalia så skulle det troligtvis göra betydligt större effekt. Troligtvis så skulle vi parallellt under en tid få bedriva ett visst skydd av sjöfarten eftersom det finns en och annan pirat som fått smak för verksamheten. Liknande rovfiske och därmed konflikter pågår på andra håll i världen. I Guineabukten, utanför Island m.m. vimlar det av fiskefartyg från nationer i helt andra delar av världen. Det har i många fall lett till konflikter där beväpnade fartyg från inblandade nationer har bevakat sina fiskefartyg.

Det man får fråga sig är; Är vinsten från detta rovfiske verkligen så stort att det överväger kostaderna för befolkningen i de länder som drabbas?

Att piratverksamheten nu drabbar oss i västvärlden tycker jag egentligen är mycket bra, då det helt plötsligt börjar kosta oss en massa pengar i bevakning av fartygstransporter, försäkringar för rederier och besättningarnas riskpremier för att färdas i dessa farvatten.

Lösningen är kanske att göra det ekonomiskt ofördelaktigt för fiskebolagen samt i stället för att övervaka transportlederna övervaka fiskevattnen. Låt kostnaderna för att bedriva bevakningen mot piraterna hamna på försäkringsbolagen som t.ex. brittiska Lloyd's. Sedan kan försäkringsbolagen kraftigt höja sina försäkringspremier på fiskebåtar som fiskar i dessa vatten.

En lämplig FN resolution som förbjuder rovfiske är en förutsättning för att bedriva en liknande verksamhet. Tyvärr så finns det många nationer som kommer att protestera mot en liknande resolution. Men om dessa nationer helt plötsligt ser att det kostar landet att bedriva rovfiske så kanske dom ändrar sin ståndpunkt. Straffskatt vid export av fisk från dessa länder kanske vore en lösning? Här har EU stora möjligheter att göra något effektivt.

Frågan är om Sverige ska fortsätta att ställa upp i operation Atalanta? I förlängningen är det inte sjötransporterna vi skyddar utan rovfiskarnas fortsatta möjlighet att verka i området. Vi kanske i stället ska fokusera på den 5:e frågan och svaret och säkerställa att Somalia som stat börjar fungera igen.

Uppdaterad 10-01-04, 09:29
En del kommentarer nedan anser att det är naivt att tro att rovfiske är den enda orsaken till sjöröveriet. Då har man misstolkat budskapet i inlägget.

Svaret på fråga 1 är endast ett av möjliga svar som sedan ger upphov till en annan nedbrytning. Det skulle kunna liknas med Fault Tree Analysis. Ett annat potentiellt svar är S: Dom är skurkar som har hittat ett effektivt sätt att tjäna pengar. Det skulle i nedbrytningen leda till S: Somalia är en svag stat som inte kan stoppa dessa skurkar.

Som jag skriver i en av mina kommentarer nedan så finns det olika kategorier av pirater, likväl som det finns olika kategorier av motståndsgrupperingar i Afghanistan. Var och en av dessa kategorier bör hanteras på ett särskilt sätt. Att klumpa ihop dom i en gemensam lösning är inte optimalt och löser med stor sannolikhet inte problemet långsiktigt. Dock så finns det ett gemensamt grundläggande problem och det är Somalia inte är ett fungerande land.

Se även mitt tidigare inlägg om Eritrea och Dawit Isaak samt MSB bakgrundsinformation om Somalia.

Tjat lönar sig!

Ibland så blir man positivt överraskad av utvecklingen. Inte för att jag vill ta åt mig äran, men nu tänker regeringen skicka kustbevakningens utmärkta flygplan till Somalia för att övervaka sjöfarten tillsammans med Carlskrona.

"Med ett av Kustbevakningens sjöövervakningsflygplan, som är bland de mest avancerade i världen, kommer EU:s insats att få en betydande förstärkning. Det råder en stor brist på kapacitet att kunna övervaka havet över mycket stora ytor", skriver försvarsminister Sten Tolgfors i en kommentar.

Kustbevakningen ska delta med ett av sina tre plan. De är av typen Dash 8 Q-300 och levererades 2008. Med två besättningar och en markbaserad medarbetare omfattar operationen förmodligen nio personer och får enligt regeringen kosta högst 60 miljoner kronor.

- Preliminärt pratar vi om mars—juni. Var vi ska vara baserade är ännu inte fastställt, men det övervakningsområde som EU önskar av oss är vattnet öster om Somalia till Seychellerna, säger Lars Franzén, chef för Kustbevakningsflyget.
- Så ett tänkbart ställe som bas är Seychellernas huvudstad Victoria. Ett alternativt ställe, som skulle kunna bli aktuellt, är Mombasa i Kenya.

Som sagt var, tjat lönar sig! Hoppas bara att dom slopar idén med HKP 15...

Kustbevakningen till Somalia? (uppdaterad)

Försvarsmakten funderar nu på att förlänga insatsen utanför Somalia och eventuellt skicka iväg HKP-15 som förstärkning. Övning har redan genomförts i att landa med HKP-15 på en Visbykorvett. Detta är i mitt tycke inte en optimal lösning. HKP-15 är en skolhelikopter och har ett för underdimensionerat landningsställ för att vara lämpad för fartygsoperationer.

Nej, ta en titt i stället på Kustbevakningens tre nya flygplan av typ Dash 8 Q-300. Dessa flygplan är designade med havsövervakning som specialitet. Uthålligheten och räckvidden är överlägsen en HKP-15. För att inte tala om deras sensorpaket! Skulle vi dessutom utrusta dom med Link 11/16/22 för att skicka ner övervakningsinformationen i realtid till fartygen så skulle det ge mycket stor effekt på omvärldsuppfattningen. Framför allt då små piratfartyg utan AIS transponder och radarreflektorer som kan vara svåra att detektera med fartygsradar då antennhöjden är för låg. Deras visuella och IR-sensorer kan dessutom användas för att dokumentera eventuella brott innan fartygen hinner komma fram för att stoppa piraterna.

Sverige måste titta på ett bredare förmågeutbud när det gäller internationella insatser. Poliser, kustbevakning och civila hjälporgan har alla sin roll. Att skicka iväg militärer för att jaga pirater får mig att minnas svenska marinens och USA:s jakt på pirater utanför Barbareskstaten Tripoli 1801-02. Förhandlingskonsten låg på den tiden på en annan nivå...

"Bland annat förevisades den svenska konsuln i Tripoli i ett avgörande förhandlingsskede en svavelindränkt skjorta, med försäkran att Paschan skulle låta trä på svensken denna skjorta och sedan tända eld och bränna ihjäl honom om de svenska fartygen började beskjuta Tripoli", ur Lars Ericssons "Svenska Frivilliga", sid 208.

Uppdaterad 09-09-29, 21:52
På EU försvarsministermöte i Göteborg så diskuteras operation Atalanta. Enligt försvarsminister Tolgfors så utreds nu möjligheterna att skicka ner kustbevakningens flygplan. Det ska bli mycket intressant att se resultatet av denna utvärdering. Jag hoppas då på ett Joint förband med Försvarsmaktpersonal och Kustbevakningspersonal. Detta samarbete skulle vi kunna ha nytta av inför framtiden även i Sverige. Särskilt om det tas fram kommunikationslösningar som gör att vi blir mer interoperabla.

Även Carlskrona lär behöva en uppfräschning på kommunikationsfronten om hon ska agera ledningsfartyg för för operationen.

Varför används inte Kustbevakningen i beredskapen?

Kustbevakningen har skaffat tre nya flygplan av typ Dash 8 Q-300. Sensorutrustningen som dessa flygplan har ombord får det att vattnas i munnen på en gammal spaningsflygare:

- Radar med ISAR (möjlighet till målidentifiering i dåligt väder), SAR (generera kartbilder i dåligt väder) och MTI (kartbild med överlagrade rörliga mål).

- Wescam MX15 Elektro Optisk sensor för att visuellt identifiera mål under natt och dag.

- Swedish Space Corporation SLAR radar som används för att bl.a. detektera oljeutsläpp.

- IR/UV scanner för att mäta in oljeutsläpps storlek och densitet.

- Möjlighet att släppa bojar med instrumentering för att analysera oljeutsläpp som sedan kan kopplas till specifika fartyg för identifiering.

För att hantera alla dessa sensorer finns tre operatörsplatser ombord. Dom har tillgång till VHF, UHF, HF och SATCOM radio.

Varför tar jag då upp detta kustbevakningsflygplan i ett forum för försvarsfrågor? Jo, därför frågan är bara varför vi i Sverige inte vid behov använder dessa flygplan mer kopplat mot även militära insatser? Dessa flygplans sensorsystem överstiger med hästlängder allt som Försvarsmakten kan plocka fram (med något få undantag). Flygplanen har dessutom mycket lång räckvidd och uthållighet.

Jag kan tänka mig en hoper alternativa användningsområden:

- Anmäla till internationella styrkeregistret. I t.ex. EUNAVFOR i Adenviken utanför Somalia för övervakning och skydd av sjöfart skulle dessa flygplan kunna fungera som ledningsflygplan och leda fartyg för insats mot potentiella pirater. Dom skulle även kunna dokumentera piratfartygen för att dessa senare skulle kunna omhändertas.

- Det tänkta nordiska samarbetet för att stötta Island med övervakning av fiskevatten.

- Använda i den svenska incidentberedskapen. Tidigare fanns en specifik svensk spaningsberedskap med AJS37 Viggen. Då spaningsfunktionen i Gripen fortfarande håller mycket låg nivå skulle dessa flygplan kunna användas fram tills att en bra spaningskapsel finns integrerad på Gripen. Denna militära beredskap kan göras samtidigt som normal tullverksamhet bedrivs. Det handlar mest om att tala om vilka objekt som önskas studeras samt att informationen sprids till rätt mottagare.

USA har i många år använt sin kustbevakning vid militära insatser (bl.a. Vietnam), varför kan inte Sverige göra det samma? Ska vi inte använda de resurser som vi skaffat in till statliga myndigheter på ett totalt så effektivt sätt som möjligt?