Gästinlägg: Super?

Super, detta förstärkande prefix som vi återfinner i ordet supermakt, ett ord som hördes ofta under det kalla kriget. Efter Sovjetunionens fall fanns inte längre någon användning för ordets pluralform. Kvar fanns bara supermakten USA i ensamt majestät. Hur har man då förvaltat sitt pund och var står landet idag?

Den avgående försvarsministern Robert Gates tillkännagav i veckan att ny chef för den amerikanska marinen, Chief of Naval Operations (CNO) blir amiralen och ubåtsofficeren Jonathan W Greenert. Han beskrivs som expert på att hantera flottans budget och finansiering. Det kan behövas.

“He has extensive experience in the money world, which is now facing all of us,” said Adm. Mike Mullen, chairman of the Joint Chiefs of Staff, referring to spending cuts that are confronting the Pentagon.”

“U.S. Defense Secretary Robert Gates said that the $400 billion cut to the national security budget being sought by the White House by 2023 is not minor”. Tidsmässigt handlar det om en 10-årsperiod (2013-2023) så det är väl bara att hålla med.

Gates talade även om de strykningar i vapenprogram som han själv beordrade 2009 och om de 78 miljarder dollar som Pentagon redan planerar att lämna tillbaka de närmaste fem åren genom att effektivisera försvaret. På något sätt tycker jag att jag känner igen detta resonemang. Själva har vi effektiviserat oss bortom vägs ände, med exempelvis centralförvarad materiel och PRIO, som för oss som verkar på förbandsnivån inte bidragit speciellt till någon effektivisering av vårt dagliga värv.

Vidare framhöll Gates att Kongressen redan strukit 20 miljarder dollar från Försvarsdepartementets budgetäskande för 2011.

Nu har Obama beordrat fram en omfattande ”Missions and Capabilities Rewiew” som skall behandla de nedskärningar som skall till för nå målet 400 miljarderna dollar. Den beräknas vara klar senare i sommar. Det blir intressant läsning, för den som är intresserad av den militärt sett enda stormakten och utvecklingen framöver på detta område. Hade jag haft fallenhet för att spetsa till saker och ting, hade jag kunnat säga att de 400 miljarderna skall gå till amortering på Kinalånen, så att Kina kan rusta upp i motsvarande grad som USA rustar ner.

Det är vårt ansvar att presentera konsekvenserna för presidenten och för Kongressen, i olika ekonomiska nivåer och hur dessa olika nivåer kommer att påverka den strategiska nivån och hur USA:s nuvarande förmågor kommer att påverkas, säger Gates. Vi ser med spänning fram mot den Rewiew som är i antågande.

Vad får då detta för konsekvenser för övriga världen. Givetvis så kommer en så pass stor neddragning att slå mot alla delar av det amerikanska försvaret, men mest avgörande för att upprätthålla USA:s möjligheter att agera globalt är nog vad som blir kvar av sjöstridskrafterna. USN har hittills med sin blotta existens stått som garant för fria Sea Lines of Communications (SLOC) på världshaven. För oss och de flesta andra länder är detta givetvis av avgörande betydelse för utveckling och välstånd.

Svårigheterna att återstarta SAAB Automobil är ett bra exempel på hur det går när alla komponenter inte finns tillgängliga i en någorlunda komplex industri och de förluster som uppstår för företag som är beroende av lasten just-in-time när grejorna inte kommer fram. Värdet av att t.ex. energitransporterna flyter fram fritt över haven kan inte nog överskattas.

Det är mot den här bakgrunden vi skall bedöma de neddragningar som väntar USN, när vi gör riskbedömningar för vår egen framtid. Fria SLOC är av högsta betydelse för ett land som Sverige, som är helt beroende av både export och import. Europas framtida marina förmågor bidrar till, tja ja vadå? Vem kan och vill i framtiden stå som en garant för fri handel och sjöfart på världshaven? Möjligen kommer Kina att bidra, export- och importberoende som landet ju blivit och dessutom med stora intressen i bl.a. Afrika. Det är nog ingen tillfällighet att kinesiska sjöstridskrafter verkar aktivt i Adenviken.

/Sumatra

Not: Fakta från Defense News.