Gammal är äldst

Våra gamla trotjänare Tp 84 Herkules börjar sakta men säker att falla för åldersstrecket. Faktum är att veteranflygavdelning på andra sidan fältet på F7 mycket väl skulle kunna ta över en av Tp 84:orna, då de tillhör de äldsta flygande exemplaren i världen.

Men när ett av dessa svenska plan nyligen var insatt i Afghanistan från 15 maj till 15 september så blev det problem. Planet flög visserligen 228 uppdrag med 3 300 passagerare och lastade 400 ton. Insatsen blev ändå en besvikelse eftersom planet endast kunde vara i luften 216 timmar. Det är 100 timmar mindre än vid motsvarande insats 2009. En rad flygningar måste nu ställas in.

– Vi har stått i dagar på marken på grund av ett antal nya fel som inte har inträffat tidigare, säger flygvapeninspektören Micael Bydén till SvD.

Det har under lång tid pågått diskussioner om en s.k. AMP - Avionik Moderniserings Program där man bl.a. skulle uppgradera kabinen med en s.k. glascockpit. Men det har gång på gång lagts på is av diverse olika skäl.

I Danmark och Norge opererar med den betydligt modernare versionen C-130J-30. Danskarna har fyra stycken baserade på Aalborg tillhörande 721 Eskadrille och norrmännen har tre (en ytterligare är under leverans som ersättning för den som havererade på Kebnekaise) baserade på Gardemoen och tillhörande 335 skvadron.

The stretched C-130J-30 adds 15 feet of fuselage length over its C-130J counterpart, most of which is placed forward of the wing as the plane stretches from 97’9” (29.3 m) to 112’9” (34.69 m). The extra cargo space allows it to add adds 2 standard pallets (to 8), 23 litters (to 97), 8 CDS bundles (to 24), 36 combat troops (to 128), or 28 paratroopers (to 92) over C-130H/J models, and the aircraft’s maximum cargo weight increases by 9,000 pounds (to 164,000 pounds/ 74,393 kg), while maximum allowable cargo payload rises by a ton (to 44,000 pounds/ 19,958 kg).

In practice, maximum normal payload is 2,000 pounds higher than the C-130J, but 500 pounds lower than the C-130H’s 36,500 pounds. Even so, the stretched C-130J-30 shares the C-130J’s ability to use much more of its theoretical cargo capacity in hot or high altitude environments than previous C-130 versions; US experience in places like Afghanistan and Iraq indicates that as many as 3 C-130H models may be required to do the job of 1 C-130J in these “hot and high” conditions.

Frågan är vad Sverige ska hitta på. Vi deltar redan tillsammans med en massa andra länder i C-17 samarbetet HAW/SAC. Där har vi möjlighet att flyga långräckviddiga strategiska transporter, vilket utnyttjas framför allt för transporter av materiel och personal till och från insatsområden (läs Afghanistan), men även för humanitära insatser som t.ex. vid jordbävningen på Haiti.

C-130 är mer av en taktisk transportmaskin. Under Kalla Kriget var den tänkt att tillsammans med inlånade flygplan från Linjeflyg transportera mängder av personal till krigsflygbaserna i händelse av en mobilisering. Någon tänkte dock inte helt klart, så flygplanen utrustades inte med motmedelsutrustning. Det var först i samband med FN-transporterna till Sarajevo som det blev klart för alla inblandade att långsamgående transportflyg är feta och enkla mål för handburet luftvärn. Efter det har de VMS - Varnings och Motmedels System utrustade Tp 84 varit flitigt insatta i bl.a. Afghanistan.

Men nu är det dags för att byta upp sig. Mitt förslag är att hänga på danskarna och norrmännen och köpa in ett par stycken C-130J-30. Vi delar sedan på logistik och reservdelar och poolar teknisk personal och piloter på samma sätt som för HAW/SAC. Frågan är var flygplanen ska baseras? Att ha dem i Sverige är kanske inte så självklart. Är de baserade i t.ex. Aalborg så kan vi nyttja den basens infrastruktur. Dessutom är planen redan utgångsbaserade ett antal mil närmare kontinenten och insatserna. Ett transportflygplan ska trots allt större delen av tiden befinna sig i luften och liksom piloter i SAS bor i Stockholm, men flyger från Göteborg så skulle samma system kunna användas för svenska militära besättningar. Alternativet är att basera svensk personal i Danmark på samma sätt som vi redan idag gör i Ungern.

Detta förslag är dessutom helt i linje med våra politikers önskan om utökat nordiskt militärt samarbete. Abret är givetvis att vi går ytterligare ett steg på den inslagna krokiga vägen mot fullvärdigt NATO-medlemsskap.







Men enligt den svenska modellen så kan vi ju inte köpa en standardutrustad C-130J. varför inte satsa på alla de fräckaste tillbehören?

Läs mer om operation "Credible Sport".