Vilka intressanta saker kan man läsa om i Propositionen?
Det första jag hoppade till för var underutnyttjandet av anslag för internationella verksamheter samt Förbandsverksamhet och beredskap. Nu beror det delvis på att insatserna blev billigare an vad som var tänkt, men det innebär i slutändan att reserverade pengar i Försvarsbudgeten inte kan användas. Vem får överskottet? I klartext har Försvarsmakten under 2012 använts mindre för det det är tänkt att användas till och de har övat mindre för att bli duktiga på det. Frågan är hur det blir 2013 och 2014 när insatserna i Afghanistan och Kosovo dras ner. Vilken insats är det som står på tur? Våra fast anställda soldater måste trots allt ha något att göra.
Regeringens avsikt är också att Sverige ska bidra till den av Storbritannien ledda stridsgruppen 2013 samt ansvara för en nordisk stridsgrupp 2015. Regeringens inriktning är vidare att Sverige på nytt ska delta i operation Atalanta under 2013.
...
Möjligheter till nya insatser, inklusive insatser inom ramen för FN, väntas öka i takt med att det svenska militära bidraget till ISAF reduceras.
I enlighet med vad regeringen anförde i den försvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2008/09:140) kan den föreslagna utvecklingen mot ett mer tillgängligt försvar bara ske i den takt som ekonomin medger. Den högre ambition avseende insatsorganisationens tillgänglighet och användbarhet som den försvarspolitiska inriktningen innebär, kommer att leda till ökade kostnader inom främst förbandsverksamheten, framförallt i fråga om löner för anställd militär personal och övningsverksamhet. Därtill förutses under perioden bl.a. ökade kostnader i fråga om vidmakthållande av materiel m.m. till följd av att materielen i ökad utsträckning kommer att vara i bruk vid förbanden. Samtidigt minskar kostnaderna för anskaffning av materiel som en konsekvens av materielförsörjningsstrategin.
Här erkänner Regeringen det ÖB tidigare framfört, d.v.s. att ett insatsförsvar kommer att kosta mer pengar än tidigare och att dessa pengar ännu inte finns i fysisk form.
Regeringen föreslår i föreliggande budgetproposition en utveckling av JAS 39 E och ombyggnad av 40–60 JAS 39 C/D till JAS 39 E. För att skapa utrymme för detta föreslår regeringen en ökning av anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar med 300 miljoner kronor 2013 respektive 2014. För åren därefter föreslås en årlig anslagsökning om 200 miljoner kronor. Regeringens bedömning är att försvarsomställningen i övrigt kan ske inom oförändrade ekonomiska ramar för området Försvar, såväl för 2013 som under resten av mandatperioden. Dock förutsätter den nya inriktningen att resurser frigörs inom försvarsområdet genom förändringar och rationaliseringar i fråga om personal, materiel samt logistikförsörjning och övrig stödverksamhet.
Här hämtar man hem kostnadsökningarna genom rationaliseringar vi ännu inte sett effekt av. Dock så kan man tolka det som att införande av specialistofficerare och fast anställda soldater är en del av kostnadsbesparingarna. Med andra ord inget utrymme för framtida löneförhandlingar.
Regeringen utesluter inte att ytterligare resurser kan behöva frigöras inom försvarsområdet för att möjliggöra finansieringen av reformen efter 2014. Detta kan t.ex. innebära att det är nödvändigt med fortsatta reformer inom personalförsörjningen, ytterligare reduceringar inom stödverksamheten eller andra effektiviseringsåtgärder.
Skulle tro det...
Försvarsmakten inför stegvis det integrerade resurs- och ekonomiledningssystemet (PRIO) som ett led i en förbättrad ekonomistyrning. De delar av systemet som hittills tagits i bruk har i stort fungerat väl och är i produktion men vissa problem med införandet har förekommit vilket bl.a. skapat störningar i reservmaterielförsörjningen med osäkerheter i prognoserna som följd.
Årets understatement. Som tidigare redogjorts på en hel del av Försvarsbloggarna så har PRIO:s brister kraftigt påverkat uppdragsproduktionen i bl.a. Flygvapnet. Detta i sin tur påverkar möjligheten att träna, vilket i förlängningen påverkar kunskapen och insatsberedskapen på förbanden.
Intressant är att se förhållandet i anslaget mellan internationella insatser och nationella insatser. 2838:75! Nu är det i och för sig betydligt dyrare per insatt soldat utomlands, men en grov uppskattning brukar säga att en årsarbetskraft kostar sisådär 1 miljon. Det innebär att i grova drag 75 personer på heltidsbasis kommer att stötta de nationella insatserna. Hemvärnet har 1740 miljoner i budget. Mycket läggs givetvis på utbildning, men det kanske finns några kronor över för att stötta vid behov.
Övningsverksamheten för krigsförbanden har påbörjats. Försvarsmakten rapporterar bristande måluppfyllelse för ett antal krigsförband. Anledningen anges bl.a. vara reduceringar av övningsverksamhet som vidtogs under 2011 för att inte riskera ett överskridande av anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap. Försvarsmakten har också rapporterat att en stor del av den nyanställda personalens tid har gått till skydd och bevakning m.m. Detta har medfört att förbandsutbildning inte kunnat genomföras i avsedd omfattning.
Fast anställda soldater är inte lösningen på insatsberedskapen. Träning är det. Blir omsättningen av personal dessutom högre än tänkt kommer det att krävas ytterligare träning för att utbilda ersättarna. Försvarsmaktens överlevnad ligger inte i att rekrytera, utan i att behålla utbildad personal.
Målen för flygtidsproduktion i stridsflygdivisionerna har underskridits, bl.a. eftersom resurser bundits upp i och med deltagandet i OUP samt på grund av brist på flygtekniker. Ett långsiktigt arbete för att åtgärda denna brist pågår.
Hmm...samtidigt som det är brist på flygtekniker för Gripen så anser man sig ha råd att tvångsutbilda Gripentekniker till UAV- och helikoptertekniker? Försvarsmakten tappade en hel del helikoptertekniker i samband med det obligatoriska utlandsavtalet.
Genomsnittsåldern för yrkesofficerare ligger kvar på 42 år. Många är i ett åldersläge där antalet lämpliga befattningar i insatsorganisationen är begränsat. För civilanställd personal ligger genomsnittsåldern kvar på 46 år.
...
Försvarsmaktens personalstruktur är inte i balans med de antals-, ålders- och kompetensmässiga behoven, och det råder stor obalans mellan andelen kvinnor och män i organisationen. Minskningen av yrkesofficerare och civilanställda har enligt Försvarsmaktens underlag inte skett i den takt som myndigheten tidigare planerat, vilket medfört högre personalkostnader än planerat.
...
Under 2011 har endast 13 officerare lämnat Försvarsmakten med hjälp av myndighetens karriärväxlingsverktyg. Regeringen anser att nuvarande volym av karriärväxlande officerare är otillräcklig.
Hanteringen av övertaliga officerare kommer att vara intressant att följa den närmaste tiden. Budgeten redovisar att 2482 officerare är placerade på tjänster för specialistofficerare.
Regeringen beslutade den 7 april 2011 om inriktning för Försvarsmaktens fortsatta arbete avseende gemensam lägesinformation (GLI) m.m. Försvarsmakten avser att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga funktioner, såsom sjö- och luftläge, med befintlig teknik för att fastställa lägesinformation. Vidare kommer stridslednings- och luftbevakningsbataljonens verksamhet fortsatt att genomföras vid bl.a. nu nyttjade fortifikatoriskt skyddade anläggningar.
Läs, det blir i varje fall på kort sikt ingen ytterligare reducering av fortifikatoriskt skyddade anläggningar till förmån för containrar i Enköping.
Parallellt med fortgående ominriktning mot lättare och mer rörliga fordon finns behovet att vidmakthålla tyngre fordon med hög skyddsnivå och stor eldkraft.
Läs, förrådsställningen av Strv 122 är kanske över? Utländska erfarenheter från bl.a. Irak pekar på att rörlighet är bra, men i slutändan är det pansar som gäller om man ska skydda sig vid strid i bebyggelse där motmedelssystem inte hinner reagera på ett granatgevär från nära håll.
Flygbasbataljonernas förmåga att leda och planera verksamhet vid ett utökat antal platser ska fortsatt utvecklas.
Läs, nedmonteringen av det svenska krigsflygbasystemet har nått vägs ände. Nu är det dags att bygga upp förmågan igen. Kanske inte med rena krigsflygplatser, men med möjlighet att utnyttja civil infrastruktur. Dock så behöver dessa civila flygplatser få sig en rejäl översyn när det gäller det fortifikatoriska skyddet samt möjligheter till ledning.
Regeringen anser vidare att det är angeläget att Försvarsmakten lägger särskild vikt vid åtgärder som skapar förutsättningar för myndigheten att över tiden behålla gruppbefäl, soldater och sjömän i enlighet med Försvarsmaktens planering. Kostnaden för officerare och civila bör minska då Försvarsmaktens sammantagna personalvolym måste rymmas inom givna ekonomiska ramar.
Regeringen och Försvarsmakten är inte helt överens om hur stor andel av soldaterna som skall vara kontinuerligt eller tidsvis tjänstgörande. Regeringen hart ett krav på tillgänglighet på framför allt Arméförbanden samtidigt som man satt ett tak på 25%. Vi får se vem som bestämmer.
Det här var budgeten. Nästa steg är materielutvecklingsplanen för att se vad pengarna ska användas till. Men redan i budgeten finns vissa intressanta inriktningar:
- Anskaffning av nytt luftvärnssystem för att ersätta Rb 70. Dock så behövs fortfarande ersättare/komplement till Hawk/Bamse.
- Anskaffning av ny lätt torped.
- Modifiering av Transportflygplan 84. Inte en dag för tidigt!
- Varnings och motmedelssystem flygplan 102. Då kanske vi kan slippa incidenter liknande den på Marmal för något år sedan som slutade i renoveringsbehov av en Gulfstream och anskaffning av ett nytt under tiden.
- Anskaffning av 40-60 JAS 39E. Det anges dock inte om man tänker att fortsätta operera några JAS 39C/D. Den tvåsitsiga D-versionen behövs åtminstone för grundutbildningen av Gripenpiloter på F7.
De första JAS 39 E beräknas levereras till Försvarsmakten 2018. År 2023 beräknas den första stridsflygdivisionen ha uppnått initial operativ förmåga.
Bra. Den som lever får se. Hur kommer då denna budget att realiseras?
Regeringen kommer fortsätta följa försvarsomställningen noggrant för att kunna vidta de åtgärder som krävs. Frågan om långsiktig balans mellan ekonomi och verksamhet kommer att vara central både inom Regeringskansliet och inom Försvarsberedningen. Försvarsmaktens bedömning om kommande ekonomiska underskott föranleder behov av att, i en samlad process i Regeringskansliet, inleda ett arbete i syfte att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi. Arbetet ska ge regeringen möjlighet att fatta strategiska beslut i syfte att genomföra huvudinriktningen i det senaste försvarsbeslutet.
Läs, Försvarsdepartementet kommer att tvinga alla överstelöjtnanter och överstar på HKV att var och varannan vecka genomföra detaljerade dragningar om mer eller mindre allt. Frågan är hur mycket tid man kommer att få över till att leda verksamheten från HKV? SL borde inrätta en ny busslinje mellan Lidingövägen och Jakobsgatan.
På HKV kommer man nu att åter få användning för frasen "burning the midnight oil". Fram med stållinjalerna och vässa blyertspennorna, nu ska räknestickorna få glöda!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar