Dags att betala grenfeeavgift?

Idag börjar Folk och Försvars konferens i Sälen. Under de senaste veckorna har behovet av svenskt medlemskap i NATO diskuterats i pressen och på försvarsbloggar. Många ifrågasätter Sveriges förmåga att försvara sig själv utan medlemskap.

Nu börjar även NATO att ifrågasätta att Sverige åker snålskjuts på NATO. Vi betalar inget medlemskap, men vi deltar i alla aktiviteter.

En diplomat från en av Sveriges Natogrannar förklarar för SvD:

–Är man inte med i klubben så är man inte. Då får man lämna klubblokalen klockan 22, sedan är det bara för medlemmar. Det vill säga: Vi uppskattar att Sverige tar del i olika krisövningar och fredsoperationer – men det finns gränser för hur långt samarbetet kan drivas med icke-medlemmar.

Inom NATO så har medlemmarna inte bara fördelar av medlemsskapet, utan även skyldigheter.

- Article 5 är kanske den mest kända. NATO-medlemmar skall ställa upp och skydda andra medlemmar som utsätts för angrepp. Anfallet på Afghanistan var första gången det användes skarpt och Sverige ställde upp. Men är det givet att vi ställer upp nästa gång? Visst så har Sverige en solidaritetsförklaring, men det är inget som de andra länderna skrivit på utan en ensidig förklaring från svensk sida som möjligtvis kan kopplas ihop med EU:s Lissabonfördrag. Dock så skall man i detta sammanhang komma ihåg att t.o.m. ÖB klassar EU som en "icke militärallians". Med tanke på att t.ex. Georgien som anfölls av Ryssland 2008 är en potentiell NATO-medlem så innebär Article 5 ett ökat åtagande för Sveriges del.

- Försvarsbudget. NATO:s rekommendation är att försvarsbudgeten skall vara 2% av BNP. I dagsläget med rådande ekonomisk kris är det dock inte många av medlemsländerna som når denna nivå. 2011 var den svenska BNP 3 499 914 miljoner. Försvarsbudgeten var samma år 45 306 miljoner . D.v.s. Försvarsbudgeten låg på 1,3% av BNP. Skulle försvarsbudgeten legat på NATO:s kravnivå så skulle den varit ca 70 miljarder! Vår försvarsminister har tidigare gått ut med information om att grannländerna i Norden rustar ned. Detta skulle med stor sannolikhet innebära att ett svenskt NATO-medlemsskap skulle resultera i att Sverige fick ta större ansvar för det nordiska området. Här är NATO statistik över åren 1990-2011.

- NATO-avgift. Detta går bl.a. till att rusta upp länder i NATO:s utkant. Bl.a. så betalar det satsningen på luftförsvar över Baltikum där bl.a. Tjeckien deltagit med sina Gripen. Det går till gemensam infrastruktur som t.ex. rusta upp baser, vapenförråd, radarstationer, ledningsflygplan m.m. Sverige nyttjar dessa resurser under sitt deltagande i internationella insatser, men betalar inget för detta. Hur mycket Sverige skulle få betala är oklart, men eftersom Sverige just nu är ett av Europas länder med bäst ekonomi så skulle det inte vara gratis. Precis som med EU så skulle vi få betala mer än NATO skulle satsa hos oss. Detta skulle vara en del av den 2% NATO försvarsbudgeten, men jämfört med nuvarande försvarsbudget så är det givetvis en tillkommande kostnad som vi inte skulle komma ifrån. 2% försvarsbudget är en stark rekommendation, men medlemsavgiften betalar man alltid!

Det är nog dessa skyldigheter som övriga NATO-medlemmar anser att Sverige borde ställa upp på och betala sin del av kakan. Det är också dessa skyldigheter som finansminister Anders Borg försöker att förhindra, men kanske inte lyckas med så länge till. Givetvis så är NATO förtjusta över att Sverige ställer upp med trupp och materiel, men pengar är alltid pengar.

Det är därmed kanske dags att gå från "Hang Around" och "Prospect" till att bli fullvärdig medlem?

Jämför med andra medlemskap. T.ex. vilken golfklubb finns det som tillåter att man spelar på deras bana utan att betala medlemsavgiften alternativt greenfee? Att bara betala greenfee för varje gång man spelar brukar i golfvärlden i förlängningen ofta dyrare än ett års medlemsskap. Det intressanta är att än så länge så har NATO inte krävt Sverige på greenfeeavgift vid insatser, men det lär nog inte dröja länge innan någon medlemsstat inser likheterna mellan golf och krigföring.

P.S: Kung James II förbjöd golf då han tyckte att det konkurrerade för mycket med just militär träning.

Räknestickorna glöder

Regeringen har nu gett ut sin Budgetproposition med arbetsnamnet "Investera för framtiden" och däri rymmer sig en hel del som påverkar Försvarsmakten.

Vilka intressanta saker kan man läsa om i Propositionen?

Det första jag hoppade till för var underutnyttjandet av anslag för internationella verksamheter samt Förbandsverksamhet och beredskap. Nu beror det delvis på att insatserna blev billigare an vad som var tänkt, men det innebär i slutändan att reserverade pengar i Försvarsbudgeten inte kan användas. Vem får överskottet? I klartext har Försvarsmakten under 2012 använts mindre för det det är tänkt att användas till och de har övat mindre för att bli duktiga på det. Frågan är hur det blir 2013 och 2014 när insatserna i Afghanistan och Kosovo dras ner. Vilken insats är det som står på tur? Våra fast anställda soldater måste trots allt ha något att göra.

Regeringens avsikt är också att Sverige ska bidra till den av Storbritannien ledda stridsgruppen 2013 samt ansvara för en nordisk stridsgrupp 2015. Regeringens inriktning är vidare att Sverige på nytt ska delta i operation Atalanta under 2013.
...
Möjligheter till nya insatser, inklusive insatser inom ramen för FN, väntas öka i takt med att det svenska militära bidraget till ISAF reduceras.

I enlighet med vad regeringen anförde i den försvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2008/09:140) kan den föreslagna utvecklingen mot ett mer tillgängligt försvar bara ske i den takt som ekonomin medger. Den högre ambition avseende insatsorganisationens tillgänglighet och användbarhet som den försvarspolitiska inriktningen innebär, kommer att leda till ökade kostnader inom främst förbandsverksamheten, framförallt i fråga om löner för anställd militär personal och övningsverksamhet. Därtill förutses under perioden bl.a. ökade kostnader i fråga om vidmakthållande av materiel m.m. till följd av att materielen i ökad utsträckning kommer att vara i bruk vid förbanden. Samtidigt minskar kostnaderna för anskaffning av materiel som en konsekvens av materielförsörjningsstrategin.

Här erkänner Regeringen det ÖB tidigare framfört, d.v.s. att ett insatsförsvar kommer att kosta mer pengar än tidigare och att dessa pengar ännu inte finns i fysisk form.

Regeringen föreslår i föreliggande budgetproposition en utveckling av JAS 39 E och ombyggnad av 40–60 JAS 39 C/D till JAS 39 E. För att skapa utrymme för detta föreslår regeringen en ökning av anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar med 300 miljoner kronor 2013 respektive 2014. För åren därefter föreslås en årlig anslagsökning om 200 miljoner kronor. Regeringens bedömning är att försvarsomställningen i övrigt kan ske inom oförändrade ekonomiska ramar för området Försvar, såväl för 2013 som under resten av mandatperioden. Dock förutsätter den nya inriktningen att resurser frigörs inom försvarsområdet genom förändringar och rationaliseringar i fråga om personal, materiel samt logistikförsörjning och övrig stödverksamhet.

Här hämtar man hem kostnadsökningarna genom rationaliseringar vi ännu inte sett effekt av. Dock så kan man tolka det som att införande av specialistofficerare och fast anställda soldater är en del av kostnadsbesparingarna. Med andra ord inget utrymme för framtida löneförhandlingar.

Regeringen utesluter inte att ytterligare resurser kan behöva frigöras inom försvarsområdet för att möjliggöra finansieringen av reformen efter 2014. Detta kan t.ex. innebära att det är nödvändigt med fortsatta reformer inom personalförsörjningen, ytterligare reduceringar inom stödverksamheten eller andra effektiviseringsåtgärder.

Skulle tro det...

Försvarsmakten inför stegvis det integrerade resurs- och ekonomiledningssystemet (PRIO) som ett led i en förbättrad ekonomistyrning. De delar av systemet som hittills tagits i bruk har i stort fungerat väl och är i produktion men vissa problem med införandet har förekommit vilket bl.a. skapat störningar i reservmaterielförsörjningen med osäkerheter i prognoserna som följd.

Årets understatement. Som tidigare redogjorts på en hel del av Försvarsbloggarna så har PRIO:s brister kraftigt påverkat uppdragsproduktionen i bl.a. Flygvapnet. Detta i sin tur påverkar möjligheten att träna, vilket i förlängningen påverkar kunskapen och insatsberedskapen på förbanden.

Intressant är att se förhållandet i anslaget mellan internationella insatser och nationella insatser. 2838:75! Nu är det i och för sig betydligt dyrare per insatt soldat utomlands, men en grov uppskattning brukar säga att en årsarbetskraft kostar sisådär 1 miljon. Det innebär att i grova drag 75 personer på heltidsbasis kommer att stötta de nationella insatserna. Hemvärnet har 1740 miljoner i budget. Mycket läggs givetvis på utbildning, men det kanske finns några kronor över för att stötta vid behov.

Övningsverksamheten för krigsförbanden har påbörjats. Försvarsmakten rapporterar bristande måluppfyllelse för ett antal krigsförband. Anledningen anges bl.a. vara reduceringar av övningsverksamhet som vidtogs under 2011 för att inte riskera ett överskridande av anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap. Försvarsmakten har också rapporterat att en stor del av den nyanställda personalens tid har gått till skydd och bevakning m.m. Detta har medfört att förbandsutbildning inte kunnat genomföras i avsedd omfattning.

Fast anställda soldater är inte lösningen på insatsberedskapen. Träning är det. Blir omsättningen av personal dessutom högre än tänkt kommer det att krävas ytterligare träning för att utbilda ersättarna. Försvarsmaktens överlevnad ligger inte i att rekrytera, utan i att behålla utbildad personal.

Målen för flygtidsproduktion i stridsflygdivisionerna har underskridits, bl.a. eftersom resurser bundits upp i och med deltagandet i OUP samt på grund av brist på flygtekniker. Ett långsiktigt arbete för att åtgärda denna brist pågår.

Hmm...samtidigt som det är brist på flygtekniker för Gripen så anser man sig ha råd att tvångsutbilda Gripentekniker till UAV- och helikoptertekniker? Försvarsmakten tappade en hel del helikoptertekniker i samband med det obligatoriska utlandsavtalet.

Genomsnittsåldern för yrkesofficerare ligger kvar på 42 år. Många är i ett åldersläge där antalet lämpliga befattningar i insatsorganisationen är begränsat. För civilanställd personal ligger genomsnittsåldern kvar på 46 år.
...
Försvarsmaktens personalstruktur är inte i balans med de antals-, ålders- och kompetensmässiga behoven, och det råder stor obalans mellan andelen kvinnor och män i organisationen. Minskningen av yrkesofficerare och civilanställda har enligt Försvarsmaktens underlag inte skett i den takt som myndigheten tidigare planerat, vilket medfört högre personalkostnader än planerat.
...
Under 2011 har endast 13 officerare lämnat Försvarsmakten med hjälp av myndighetens karriärväxlingsverktyg. Regeringen anser att nuvarande volym av karriärväxlande officerare är otillräcklig.

Hanteringen av övertaliga officerare kommer att vara intressant att följa den närmaste tiden. Budgeten redovisar att 2482 officerare är placerade på tjänster för specialistofficerare.

Regeringen beslutade den 7 april 2011 om inriktning för Försvarsmaktens fortsatta arbete avseende gemensam lägesinformation (GLI) m.m. Försvarsmakten avser att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga funktioner, såsom sjö- och luftläge, med befintlig teknik för att fastställa lägesinformation. Vidare kommer stridslednings- och luftbevakningsbataljonens verksamhet fortsatt att genomföras vid bl.a. nu nyttjade fortifikatoriskt skyddade anläggningar.

Läs, det blir i varje fall på kort sikt ingen ytterligare reducering av fortifikatoriskt skyddade anläggningar till förmån för containrar i Enköping.

Parallellt med fortgående ominriktning mot lättare och mer rörliga fordon finns behovet att vidmakthålla tyngre fordon med hög skyddsnivå och stor eldkraft.

Läs, förrådsställningen av Strv 122 är kanske över? Utländska erfarenheter från bl.a. Irak pekar på att rörlighet är bra, men i slutändan är det pansar som gäller om man ska skydda sig vid strid i bebyggelse där motmedelssystem inte hinner reagera på ett granatgevär från nära håll.

Flygbasbataljonernas förmåga att leda och planera verksamhet vid ett utökat antal platser ska fortsatt utvecklas.

Läs, nedmonteringen av det svenska krigsflygbasystemet har nått vägs ände. Nu är det dags att bygga upp förmågan igen. Kanske inte med rena krigsflygplatser, men med möjlighet att utnyttja civil infrastruktur. Dock så behöver dessa civila flygplatser få sig en rejäl översyn när det gäller det fortifikatoriska skyddet samt möjligheter till ledning.

Regeringen anser vidare att det är angeläget att Försvarsmakten lägger särskild vikt vid åtgärder som skapar förutsättningar för myndigheten att över tiden behålla gruppbefäl, soldater och sjömän i enlighet med Försvarsmaktens planering. Kostnaden för officerare och civila bör minska då Försvarsmaktens sammantagna personalvolym måste rymmas inom givna ekonomiska ramar.

Regeringen och Försvarsmakten är inte helt överens om hur stor andel av soldaterna som skall vara kontinuerligt eller tidsvis tjänstgörande. Regeringen hart ett krav på tillgänglighet på framför allt Arméförbanden samtidigt som man satt ett tak på 25%. Vi får se vem som bestämmer.

Det här var budgeten. Nästa steg är materielutvecklingsplanen för att se vad pengarna ska användas till. Men redan i budgeten finns vissa intressanta inriktningar:

- Anskaffning av nytt luftvärnssystem för att ersätta Rb 70. Dock så behövs fortfarande ersättare/komplement till Hawk/Bamse.

- Anskaffning av ny lätt torped.

- Modifiering av Transportflygplan 84. Inte en dag för tidigt!

- Varnings och motmedelssystem flygplan 102. Då kanske vi kan slippa incidenter liknande den på Marmal för något år sedan som slutade i renoveringsbehov av en Gulfstream och anskaffning av ett nytt under tiden.

- Anskaffning av 40-60 JAS 39E. Det anges dock inte om man tänker att fortsätta operera några JAS 39C/D. Den tvåsitsiga D-versionen behövs åtminstone för grundutbildningen av Gripenpiloter på F7.

De första JAS 39 E beräknas levereras till Försvarsmakten 2018. År 2023 beräknas den första stridsflygdivisionen ha uppnått initial operativ förmåga.

Bra. Den som lever får se. Hur kommer då denna budget att realiseras?

Regeringen kommer fortsätta följa försvarsomställningen noggrant för att kunna vidta de åtgärder som krävs. Frågan om långsiktig balans mellan ekonomi och verksamhet kommer att vara central både inom Regeringskansliet och inom Försvarsberedningen. Försvarsmaktens bedömning om kommande ekonomiska underskott föranleder behov av att, i en samlad process i Regeringskansliet, inleda ett arbete i syfte att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi. Arbetet ska ge regeringen möjlighet att fatta strategiska beslut i syfte att genomföra huvudinriktningen i det senaste försvarsbeslutet.

Läs, Försvarsdepartementet kommer att tvinga alla överstelöjtnanter och överstar på HKV att var och varannan vecka genomföra detaljerade dragningar om mer eller mindre allt. Frågan är hur mycket tid man kommer att få över till att leda verksamheten från HKV? SL borde inrätta en ny busslinje mellan Lidingövägen och Jakobsgatan.

På HKV kommer man nu att åter få användning för frasen "burning the midnight oil". Fram med stållinjalerna och vässa blyertspennorna, nu ska räknestickorna få glöda!

Att ta på sig en ny kostym

Försvarsmakten är under omvandling. Mot vad är inte helt klart. Vad som dock är klart är att det inte blir mycket kvar av det gamla.

Det talas just nu om finansiella problem som kan leda till neddragningar i övningsverksamheten under de närmaste åren. Hur mycket är oklart. Vissa talar om 9% av budgeten. Om det är 9% av driftbudgeten eller av hela budgeten är oklart. Oavsett det så blir de operativa konsekvenserna stora. Av försvarsbudgeten går ca 50% till materielanskaffning. Av de kvarvarande 50% går ungefär hälften till fasta kostnader som hyra av lokaler, löner m.m. Det betyder att ca 25% av försvarsbudgeten går till rörliga kostnader som drivmedel, ammunition, övningar och internationella insatser. Då det är politiskt mycket svårt att dra sig ur de insatser vi åtagit oss (se bara på hur svårt det är att ställa NBG trots att det knappast kommer att användas nästa gång vi står i beredskap 2014), så blir resultatet att det är övandet som får ta hela smällen.

Jag kommer ihåg hur det var 2008 när de svarta hålen började dyka upp (var det en slump att vi då höll på med en satsning på NBG08)? Resultatet var att nästan 50% av Flygvapnets piloter stod på backen hela året eller möjligtvis fick lite begränsad flygtid på SK60. Hur det var i Armén eller Marinen vet jag inte, men jag tvivlar på att det var särskilt mycket bättre.

Omställningarna har skötts mer eller mindre snyggt.

- Utlandsobligatoriet genomfördes med samma kirurgiska precision som en berusad vattenbuffel i en porslinsbutik. Fler kommentarer än så är överflödigt!

- "Omgaloniseringen" har än så länge skötts ganska så bra. En ljuvlig kompromiss i form av att "de som vill byta grad får göra det". Frågan är om det var bara för att vara snäll, eller om man kom på att det fanns stor risk att bli av med kompetent personal? Eller om man ska vara cynisk så kanske det var ekonomin som styrde, d.v.s. om man bytt gradbeteckning på en kapten till fanjunkare så har man också satt likhetstecken mellan befattningarna och därmed även lönerna. Det skulle kraftigt driva upp lönerna hos specialistofficerarna om de kom på att de trots skillnader i utbildningsgång har samma arbetsuppgifter som de vanliga officerarna.

Nu startar nästa varv i omstruktureringen i form av "hela havet stormar" när FM Org 12/13 skall intas som steg mot IO14. Den nya organisationen har definierats i PRIO och nu skall stolarna börja fyllas på. Vilka har rätt kompetens och vilka behöver utbildas, omplaceras eller sparkas på grund av "arbetsbrist"?

HKV har insett att det kan bli en hel del protester på förbanden samt att den hel del medarbetare kan må dåligt. Man har därför tagit fram en strategi för att hantera detta kallad "CENTRAL RISKHANTERING MED ANLEDNING AV OMSTRUKTURERING 2012 och 2013", HKV 23 250:65227, 2011-11-23.

En långsiktig utveckling för Försvarsmakten kräver ibland förändringar som riskerar att påverka individers arbets- och hemmiljö. Personal ställs under omstrukturering inför vägval som sannolikt påverkar hälsan både inom arbetet och i hemmet. Exempel på vägval kan vara krav på internationell tjänstgöring, krav om flytt till annan ort och risk för att sägas upp.

Givetvis så är det inte bara för att vara snäll, utan för att minska risken för olyckor som konsekvens av att medarbetare tänker på andra saker. Jag minns t.ex. de två haverierna på F 15 1996. Det var nog inte en slump att de inträffade i samband med att F 15 skulle läggas ner. Militära arbetsuppgifter är förenade med stora risker. Skarpa vapen, höga farter m.m. Har man inte fullt fokus på sina arbetsuppgifter så kan resultatet bli katastrofalt.

Men det är inte bara medarbetarna som behöver hjälpas.

De som är satta att ta hand om medarbetare i kris rekommenderas inte att befinna sig i samma situation som de som söker stöd. Chefer för förband, skolor och centrum, HR chefer, PUG grupper och ATO företrädare bör enligt erfarenheten känna till vad som händer dem och när. Säkerställ att berörda inte har samma tidsaxel som de som de är satta att ta hand om. I de fall där chef har varit uppsagd samtidigt som övriga har förändrings-arbetet inte fungerat på ett bra sätt.

Detta visar på ett stort problem som Försvarsmakten (likt en hel del bolag) har. Cheferna är både arbetstagare och företrädare för arbetsgivaren. Jag kan förstå denna plan, men det riskerar också att skapa ett gap mellan förbandscheferna och de anställda. Om jag inte minns helt fel så var detta ett av de stora problem som "Värdegrundsarbetet" skulle försöka förbättra!

Nu skall förbandscheferna identifiera risker och konsekvenser av dessa risker på sina förband. Det ska bli mycket intressant att se vilka risker man hittar och vilka som kommer att accepteras. Bilaga 2 i skrivelsen innehåller en initial bedömning av troliga risker. Dock så blandar man friskt ihop begreppen sannolikhet, konsekvens och risk i bilagan.

Riskmatris

I bilagan delas de troliga riskerna upp i områdena "hot om uppsägning", "uppsägning", "flytt av pesonal", "arbetsmiljö och verksamhetssäkerhetsrisker". Dessa delas sedan in i "risk för ohälsa" samt "risk för skada". Sannolikhet och konsekvens redovisas på en femgradig färgskala enligt ovanstående bild. De borde ha redovisats på en 10-gradig skala. Sedan är det risken före och efter åtgärder som ska klassas på den femgradiga färgskalan. Frågan är också om åtgärderna är till för att minska sannolikheten eller konsekvensen?

Exempel på risker som tas upp:

- Medarbetare börjar mentalt se sig om för nytt jobb. Sannolikhet = 4, konsekvens = 3, risk = 3.

- Enskilda grupper mår dåligt. Sannolikhet = 4, konsekvens = 4, risk = 3.

- Personal som sitter säker i FM Org 11 riskerar att sägas upp. Sannolikhet = 4, konsekvens = 4, risk = 3.

- Otrygghet i arbetet med för hög alkoholkonsumtion. Sannolikhet = 3, konsekvens = 4, risk = 4.

- Individer som sagts upp tappar tron vilket kan leda till olyckor. Sannolikhet = 3, konsekvens = 5, risk = 5.

- Ökad belastning på de som inte sagts upp leder till olycksfall. Sannolikhet = 4, konsekvens = 5, risk = 5.

- Osäkerhet på konsekvenser för personal som placeras på specialistofficersbefattningar. Sannolikhet = 5, konsekvens = 4, risk = 5.

Vikten av informationsspridning tas upp. Det nog inte en slump att Försvarsmakten på senare tid tagit till sig bl.a. bloggmediet. Frågan är vilka diskussioner som man vågar ta upp offentligt? För att inte sprida dubbla budskap har s.k. "språkregler" tagits fram. I och för sig bra med ensat budskap, men samtidigt måste det finnas möjligheter även för förbandschefer att kommentera och till och med kritisera.

Vi ser också till att det som står i språkregeln är aktuellt, faktagodkänt och Försvarsmaktens officiella uppfattning i frågan. Det innebär att språkreglerna produceras och uppdateras systematiskt. Men framförallt innebär det att Försvarsmakten kommunicerar med en röst.

Det är bra att Försvarsmakten är proaktiv. Det är synd att man behöver vara proaktiv. Hur som helst så kommer det att vara några skakiga år framöver. Omstrukturering och neddragningar i övningsverksamhet p.g.a. ekonomi. Knappast bra för att behålla personal och heller inte så lysande för att rekrytera ny.

Se även Cynisk och Skipper.

En ska bort

USA:s försvarsminister Leon Panetta förbereder stora nedskärningar på det amerikanska försvaret. Exakt vilket hot som det framtida försvaret skall vara designat att möta är svårt att tolka från hans uttalanden.

He said the nation needs an army strong enough to deal with conventional threats. “If an enemy does challenge us in a conventional land war, we need an army that can, as General George Patton used to say, ‘hold the enemy by the nose and kick them in the ass,'" said Panetta.

At the same time, he said it the military must be smarter and more versatile to deal with terrorist threats that he says are not going away.

“Still, the reality is there are not a lot of countries out there building massive tank armies," he said. "It is unlikely that we will be fighting Desert Storm in the future. Instead, I see both state and non-state actors arming with high-tech weaponry that is easier both to buy and to operate, weapons that frustrate our traditional advantage.”

Men en sak verkar i varje fall vara helt klar. F-35 kommer att få det tufft de närmaste åren.

"I am concerned about the three variants and whether as we go forward in this fiscal environment, whether we can afford all three," Dempsey told the House Armed Services Committee.
...
The program's cost has jumped to about $385 billion, and the price of each is at roughly $103 million in constant dollars or $113 million in fiscal year 2011 dollars.

En ska bort. Mina pengar ligger på att det blir F-35B.



Flight Global

Pank idag, pankare i morgon? (uppdaterad)

Jag fortsätter att fundera en smula kring Sumatras nattsvarta framtidsanalys.

USA har med ett nödrop klarat av den senaste ekonomiska krisen. Obama fick till slut igenom sin statsbudget och får tillstånd att höja lånetaket. Därmed så kan militärer och andra statligt anställda fortsätta få ut sin lön.

Men är detta egentligen bra? Problemen är egentligen inte lösta, utan har bara skjutits fram ett år till. Förr eller senare måste svångremmen dras ihop. Frågan är bara vilken sektor det är som kommer att få skära ner på sin budget?

Reaktionen från världens börser var inte lysande. I Sverige så går börsen ner och likaså i Asien.

I västvärlden bibehåller USA sitt goda ekonomiska anseende, men i Kina så har det sänkts. Frågan är vem det egentligen är som har mest pengar att kräva tillbaka från den amerikanska staten? Man får inte bara nöja sig med att titta på bankutlåningen, utan måste också kolla på obligationer som i redovisningen står listat under utlåning till privatpersoner och finansiella instutioner.

Kina, som har världens största valutareserv, är den största innehavaren av amerikanska statsobligationer, skrivet TT:

I USA är det ett fåtal banker som står för en stor del av den finansiella utlåningen. Ett USA som inte har råd att betala tillbaka sina lån skulle därför kunna få katastrofala konsekvenser för den inhemska ekonomin.

Höjningen av lånetaket kommer också med vissa krav på framtida besparingar.

USA:s skuldtak på 14.300 miljarder dollar höjs så att staten kan fortsätta betala sina räkningar. Höjningen av taket knyts till ett stort sparprogram omfattande 3.000 miljarder dollar i nedskärningar (enligt vissa upp­gifter uppemot 4.000 miljarder)

Demokraterna och Republikanerna har satt gränserna på vilka områden som kan beröras av neddragningar. Skatten får inte höjas för höginkomsttagare och den nya socialförsäkringen får inte försämras. Kvar blir det med andra ord inte så mycket att välja på.

Republicans have long championed spending for the military, but given the choice between protecting the Pentagon budget and avoiding new taxes, they agreed to a potential long-term cut in defense spending that would be significantly deeper than Obama has supported. The cut, about $540 billion over a decade, would require the Pentagon to consider shrinking the active-duty Army, reducing the Navy's 11 aircraft carriers or dropping Air Force plans to buy a new long-range bomber, analysts said.

Den amerikanska försvarsindustrin har haft ett antal feta år, nu kan det bli ändring. Men, med tanke på att vapenlobbyn är stark i den amerikanska senaten så misstänker jag att man inte i första hand kommer att dra ner på anskaffningen av materiel. Det finns en anledning till att vapenindustrin i USA sprider ut sin tillverkning på så många delstater som möjligt.

I USA har tidningarna börjat analysera konsekvenserna för sin försvarsmakt.

There was at least some clarity for the immediate future: cuts in next year’s military budget are likely to be minimal or at least modest, depending on the way the counting is done. Beyond that, military budget analysts said, there was a real possibility that cuts in military spending would amount to about $550 billion over the next 10 years — or $150 billion more than what President Obama has already requested.
...
(The debt ceiling deal, however, does not factor in any savings from winding down the wars in Iraq and Afghanistan, estimated at some $1 trillion in reduced spending over the next years.)

Utöver dessa tänkbara neddragningar har president Obama redan begärt en neddragning på $400 miljarder.

Scaling back that requirement would allow for big cuts to the Army and Marine Corps, which collectively have grown by about 92,000 men and women since 2001 and would probably have to shrink at a minimum to pre-2001 levels. In shrinking the force, Congress would be betting that the Afghan war will wind down as planned and that the country will not be drawn into any big, costly counterinsurgency wars in the next 10 to 15 years.

Totalt kan det alltså röra sig om $900-1000 miljarder, eller ca 6400 miljarder kr, i besparingar de närmaste 10-15 åren. Som jämförelse ligger den svenska försvarsbudgeten på ca 40 miljarder per år och hela den svenska utlandsskulden ligger på ca 6200 miljarder.

Det ekonomiska "slaget" står alltså mellan anskaffning av materiel, vilket behövs för att bl.a. ersätta dagens åldrande flotta av flygplan, eller att minska på antalet insatser internationellt. Bägge alternativen kan bli kostsamma för Europa och NATO då minskad materiell anskaffning innebär att NATO får bl.a. ta större del av utvecklingskostnaderna för F-35 och minskad amerikansk internationell närvaro innebär att Europa får dra ett tyngre lass i internationella operationer.

I USA börjar man prata om en "War Ceiling" på hur mycket man ska engagera sig internationellt, snarare än att höja lånetaket. Afghanistan, Irak och Libyen är helt klart för mycket även för en supermakt. Framför allt en pank supermakt!

Men i många amerikaners minnen så finns fortfarande president Reagans ord kvar.

‘It is a fashionable assertion in these troubled times that nations must focus on economic, not military strength. Over the long run, it is true, no nation can remain militarily strong while economically exhausted. But I would remind you that defeats on the battlefield occur in the short run. As the tragedies of Bosnia, Somalia and Sudan demonstrate all too well, power still matters. More precisely, economic power is not a replacement for military power.’ “

Reagan är känd för att ha rustat Sovjetunionen till döds. Hans efterträdare kan gå till historien för att ha rustat USA till döds.

P.S: Som kontrast till de väntade amerikanska neddragningarna så börjar Kina nu bygga sina tre första egna hangarfartyg efter det ukrainska "Varyag". Visserligen så är det en bit kvar till USA:s 11, men man kanske möts halvvägs?

DN1, DN2, SvD

Uppdaterad 11-08-06, 20:25
USA har nu fått sitt kreditvärde sänkt. Inte en dag för tidigt, då det kanske kan ge signalen till amerikanska folket och politikerna att det likt Grekland är dags att börja på att spara på pengarna. Även om man är den största ekonomin så är man inte osårbar.

Det ska bli intrssant att följa den kommande veckans börskurser. Tyvärr så bygger mycket av dagens marknad mest på spekulation och inte bolagens reella värden. Om optimismen övergår i pessimism så kan det därför bli starten på en lavin.

DN1, DN2, DN3, DN4

Gästinlägg: Föraningar

Vi lever i spännande tider, om än inte särskilt uppmuntrande. Skeenden som kunde upplevas som både spännande och uppmuntrande under 80- och 90-talet, med Östeuropas frigörelse och annat, har förbytts i spänning men med en medföljande känsla av annalkande katastrofer. Det är när man i ögonblick av reflektion och eftertanke summerar helheten som den rätta glädjen inför framtiden vägrar att infinna sig.

Katastrof är ett ord som, liksom av en tillfällighet, har grekiskt ursprung och det betyder något omstörtande. Vi använder ordet för stora olyckor som inbegriper stora materiella värden eller som skadar eller dödar många människor eller bådadera.

Numera är det ett omfattande arbete att hålla reda på alla militära nedskärning av förband, materielprogram och militära förmågor i Västvärlden och motsvarande upprustningar i övriga världen. Som försvarsmaktsanställd - som varit med ett tag - så känns det som att det börjar bli dags att konvertera till Buddismen, där ju själva lidandet är en del av affärsidén. Det klagas en del på hur Försvarsmakten var förr, men när jag läser den översättning av NATO:s beröm av vår försvarsförmåga som publicerats, så leder tankarna snarare till ”förr” än till ”nu”:

"När det gäller nationellt försvar vidmakthåller Sveriges mark- (inbegripet hemvärnet), marin- och flygstridskrafter, med understöd av Försvarsmaktens organisation för logistik, en betydande kapacitet för ett självständigt och samordnat agerande, utan understöd från andra."

Finansinstitutet Moody säger att villkoren i det senaste räddningspaketet för Grekland på 109 miljarder Euro i realiteten innebär konkurs. En nog så realistisk bedömning är att detta är ett lyckat försök från Tysklands och Frankrikes sida att rädda sina banker och vältra över Svarte Petter på euroländernas skattebetalare.

En lågoddsare är att det slutar med en grekisk konkurs och att landet lämnar både EU och eurosamarbetet. Begreppet Social Oro är en skönmålning av vad som kan följa. Sedan har vi alla de andra länderna som köar fram till stupet med sina ”sunkiga” ekonomier.

Vem kunde ens i sin vildaste fantasi tänka sig att USA skulle komma i närheten av en konkurs eller komma i ekonomiskt beroendeställning till Kina och Mellanösterns olika diktatorer? Nu är det inte längre några fantasier, utan högst upp på agendan, med snart bara timmar kvar till dead line.

Förr hade krigen en början och ett slut, men numera känns det som att bara början finns kvar. Irak, Afghanistan, krigen i Afrika söder om Sahara och nu senast Libyenkriget, krig som det inte går att se något rimligt och bra slut på.

Hur kommer det att gå i oljelandet Nigeria, med pirater och landet delat fifty-fifty mellan kristna och muslimer och med olika rättssystem i olika landsändar, är bara en av många relevanta frågor man kan ställa sig och ha onda aningar kring när man ser sig om i världen.

Pirater och svältkatastrof på Afrikas Horn, inhemsk terrorism och terrorism med internationella kopplingar på hemmaplan, flyktingströmmar snart sagt överallt och på något sätt känns det som att själva naturen börjat ”djävlas”, med tsunamis, vulkanutbrott, jordbävningar o.s.v.

Allt detta - och mer därtill - gör att man undrar hur allt skall sluta. Att extrapolera sig in i framtiden, när man försöker att skapa sig en bild av vad som ligger i korten, har en tendens att bli fel. Just nu pekar dock alltför många kurvor neråt för man inte skall få onda aningar trots detta. Alla vi som tillhör de generationer som aldrig behövt kalkylera med att hamna ofrivilligt i krig, bör kanske fundera kring frågan om huruvida mänskligheten har det värsta framför sig eller bakom sig.

Kanske kommer vår tid att gå till historien som en mellankrigstid, vem vet? Beredda är vi hur som helst inte, vilket bara är ägnat att spä på de onda aningarna. Vår beredskap borde vara bättre inför de eventuella prövningar som framtiden kanske bär i sitt rymliga sköte, prövningar av mångahanda slag.

/Sumatra

Gästinlägg: Vem skall hjälpa oss?

Med solidaritetsförklaringen som grund rationaliserar vi, så att vår reella svaghet näst intill blivit en styrka. Det kommer ju andra och starka aktörer till vår undsättning, så vår försvagning har i realiteten blivit en förstärkning. Fan tro´t.

Hur ser då framtiden ut för Europas militärt starkaste nation och USA:s pålitligaste partner i globala sammanhang, Storbritannien?

“Our national security remains closely linked to our economy...", som US Navy: s CNO Adm Gary Roughead uttrycker saken. Detta gäller även för nationerna I Europa.

Finanskris, budgetunderskott och statsskuld medför att Storbritannien kommer att skära djupt i försvarsbudgeten. Så klämtar då klockan för GB förmåga att genomföra storskaliga internationella operationer av den typ vi sett under krigen i Irak och Afghanistan. För att kunna genomföra en operation för försvar av Falklandsöarna behöver landet i framtiden stöd av allierade. "Should we need to conduct major operations overseas, it is most likely that we will do so with others", som det står i ”The Strategic Defence and Security Review”.

Denna översyn medför med säkerhet grundläggande förändringar både avseende försvars- och utrikespolitiken. Förmodligen ser vi nu slutet på vad som kallas "wars of liberal intervention", åtminstone för Storbritanniens del.

Den nya regeringen anklagar förra regeringen för att ha lämnat ”svarta hål” i försvarsbudgeten med upp till 38 miljarder pund. Hur det än förhåller sig med den saken skall nu 42 000 jobb inom den offentliga försvarssektorn bort. 3 miljarder pund skall försvarsbudgeten minskas med samt att Nimrod-programmet (MRA4 maritime patrol aircraft) slopas, vilket sparar ytterligare 3,6 miljarder pund.

Inom fem år minskas Armén med 7 000 (nuvarande102 000) man, Royal Navy med 5 000 man (35 000) inkl en del Royal Marines och RAF med 5 000 man (38 000). Planer för att minska Armén med ytterligare 13 000 från 2015 finns men är ännu inte beslutat.

För en begränsad tid kommer GB att kunna sätta in 30 000 man internationellt, vilket är en tredjedel färre än vad man satte in under Irakkriget, och då med uthållighet. Med uthållighet kommer landet beräknat att kunna utnyttja 6 500 man, att jämföras med de 9000 man som i dagsläget är insatta i Afghanistan.

40% av tyngre artilleri och pansar försvinner (100 stridsvagnar och 200 stridsfordon).

De båda hangarfartyg som är ”i pipen” skall anskaffas. Men bara en av dem kommer att ha flygplan (fr.o.m 2020!) och den andra läggs direkt i malpåse eller som det heter "state of extended readiness", förmodligen i väntan på köpare. Detta uppskattas inte till fullo av alla:

Rear-Admiral Terry Loughran, a former commander of HMS Ark Royal, said the decision to scrap the Navy's flagship aircraft carrier and fleet of 80 Harrier jump-jets was "incoherent". The first of two new carriers will enter service in 2016, but will only be configured to carry helicopters – not jets – before being mothballed indefinitely, or sold once the second carrier enters service. Admiral Loughran said: "It is not the Navy which will be viewed as a laughing stock, it is the nation that will seen as a laughing stock to have provided such a capability [carriers] and then not the aircraft to go on them."

Vidare skall ett av de två nu existerande helikopterhangarfartygen (HMS Ocean och HMS Illustrious) skrotas. Hur detta matchar de risker som anges i ”the National Security Strategy” är föremål för debatt.

Hur det ser ut inom de olika försvarsgrenarna i nuläget kan man studera här.

Den intresserade kan läsa mer i denna BBC-artikel. Totalt skall den brittiska staten spara 880 miljarder kronor och 490 000 jobb kommer att försvinna enligt E24.

Det skall bli intressant att ta del av nästa perspektivplan och se om och hur det uppkomna ekonomiska läget påverkar eventuellt tänk.

/Sumatra

Allting går att sälja med mördande reklam

Officersförbundet har lagt ut resultatet från den undersökning man genomfört under våren bland officerare i Försvarsmakten. När jag läser resultatet så anser jag att det är ganska så dystert.

Jag häpnas dock när jag läser hur Tolgfors analyserar resultatet:

Intressant här är åldersfördelningen i svaren. Stödet bland yngre officerare är mycket stort. Bland officerare mellan 20-30 år är 55 procent mycket eller ganska positiva till den nya inriktningen, 20 procent är negativa. Bland de över 51 år är 33 procent positiva och 46 procent negativa. Eftersom det nya försvaret är annorlunda än det man tidigare arbetat i är svaren från de äldre kanske i någon grad väntade.

Är deta särskilt förvånande? Officerare anställda efter 2003 har redan ett obligatorium inskrivet i sitt kontrakt. Om dom vore kritiska till detta skulle dom aldrig ha tagit anställning. Att de över 51 är positiva är heller inte särskilt förvånande, eftersom där finns en majoritet av de högre befälen på HKV som drivit igenom ändringen. De har heller oftast inte små barn eller ens barn i skolålder som kan ställa till stora planeringsproblem för en officer när han ska på insats.

När det gäller officerarnas negativa syn på förbandens stridsduglighet så väljer Tolgfors att åter fokusera på anskaffning av materiel.

Det är precis därför regeringen reformerade försvarspolitikens inriktning – kravet är nu att hela insatsorganisationen IO14 skall vara tillgänglig och användbar omedelbart om Sverige hotas.
...
Undersökningen är gjord i våras, det vill säga innan regeringen fattade beslut om anskaffning av en rad centrala materielsystem, bland annat ubåtar, splitterskyddade fordon, radarjaktrobot för Gripen och helikoptrar. Materiel som är nödvändig för IO14. Svaren på frågan om de materiella förutsättningarna att lösa uppgiften blir därför i vart fall delvis inaktuella. Undersökningen berör också många frågor där Försvarsmakten beslutar och ansvarar, som myndighet och arbetsgivare.

Sedan är det en fråga om inte politikerna lurar sig själva. I regeringsdirektiven står det att insatsorganisationen skall vara intagen 2014 och att inget förband ska ha en längre beredskapstid än 6 månader. I FMUP så står det dock att fullständig bemanning med de nya soldat/sjömanskategorierna sker 2011 för Marinen. För flygstridsförband gäller 2010 (anställda) resp 2013(kontrakterade). För markstridsförband samt flygvapnets basförband är full bemanning klar först 2018 (anställda) resp 2019 (kontrakterade)!

D.v.s. materiel i form av nya helikoptrar och terrängfordon kommer att finnas 2014, men personalen långt senare. Hur ska vi då kunna träna och vara insatsberedda?

Hur ser det ut i praktiken ut för Flygvapnets del?

Den kommande materiella anskaffningen ser bra ut med Meteor, nya helikoptrar och uppgradering av Gripen, men för att kunna använda den nya materielen krävs övning.

En pilot får idag ca 100 flygtimmar per år i genomsnitt. Kravet för att vara tillräckligt tränad för insatser är inom NATO 160-180 flygtimmar per år. Kommer det att finnas budget för detta? 6 divisioner (fyra insats- och två utbildningsdivisioner) med 20 piloter och 160 timmar per pilot innebär 19200 timmar per år, d.v.s. 192 timmar per Gripenflygplan ska årligen produceras. Piloterna ska också bl.a. öva lufttankning var 90:e dag. I sverige finns enbart en demonstrator för begränsad utbildning så vi måste hyra in lufttankningsflygplan från USA, Tyskland eller Frankrike. Hur ofta får piloter öva med skarp ammunition? Finns det med anda ord över huvud taget budget för att hålla alla piloter insatsberedda?

Knappast! Resultatet kommer att bli att pengar finns för anskaffning av materiel, men bara delar av Flygvapnet kommer att kunna vara insatsberedda. Att få upp beredskapen på en division som gått ner i flygtidstilldelning tar heller inte 30 dagar eller ens sex månader, utan minst ett år! Med andra ord så kommer det att på våra insatsdivisioner finnas olika insatsberedskap helt enkelt beroende på att alla divisioner inte har tillräcklig budget för att hålla sig i topptrim.

Frågan är dessutom vad som händer med Flygskolan på Malmen samt Gripenomskolningen på F7. Ska denna verksamhet fortsätta i Försvarsmaktens regi eller finns det politiska planer på att lägga ut det på industrin i en s.k. OPS-lösning? I alla politiska underlag nämns aldrig grundorganisationen, utan det listas bara de fyra insatsdivisionerna på F17 och F21. Hur många av de 100 Gripenflygplanen skall ställas undan för utbildning och test av nya förmågor?

Exporten av Gripen är bra, för det ger tillskott i kassan för fortsatt drift av Saab som MTC, men det ställer samtidigt krav på Flygvapnet att stötta fortsatt drift och utbildning i Tjeckien, Ungern och Thailand. Inte heller deta nämns särskilt väl i de politiska underlagen. Oftast är det bara en mening i stil med "fortsatt stöd för exportverksamhet". De piloter som håller på med utbildning och utveckling är knappast insatsberedda..

Med andra ord så finns det många aspekter som Tolgfors inte redovisar i sina löften om att alla officerare i framtiden skall vara insatsberedda. Jag är ingen expert på Marinen och Armén, men jag misstänker att liknande prioriteringar kommer att göras även där.

Man får därmed lyssna på politikernas utspel i valdebatten med viss försiktighet. Statistik går som bekant att tolka på helt olika sätt beroende på vilket resultat man är ute efter. Det heter som bekant "Dikt, lögn och förbannad statistik".

Gästinlägg: En miljard (en betraktelse)

En miljon kronor är en hanterbar summa pengar. Det är vad du kan vinna på en skraplott och har man två, tre miljoner kan man kontant köpa ett hyfsat, begagnat hus i en tätort.

Staten får in en miljon kronor genom att 4-5 medelinkomsttagare arbetar och betalar skatt under ett år. En miljon kronor är en summa som vi i vår vardag kan hantera begreppsmässigt och som vi kan relatera till.

I vårpropositionen anges att 4, 7 miljarder kronor behövs för ett nytt helikoptersystem med kringutrustning och lite kringverksamhet. Det är mycket pengar, det förstår man, men hur mycket och hur relaterar man till detta belopp? Att sedan relatera till och förstå EU:s och IMF:s senaste stödpaket på 750 miljarder euro, blir som att försöka föreställa sig evigheten eller oändligheten. Det är väldigt svårt.

Skillnaden på en miljon och en miljard är ljudmässigt inte så stor och matematiskt bara tre nollor. Räknat som pengar kan skillnaden vara svår att ta till sig, men omvandlat till tid blir skillnaden tydligare. En miljon sekunder blir nästan 12 dagar, en miljard sekunder blir väldigt nära 32 år. Det ena en hanterbar tidsperiod som inryms i din planeringskalender för den närmaste tiden, det andra ett halvt liv.

Kanske är detta förklaringen till varför (v) m.fl är så flyhänta med skattebetalarnas pengar.

/Sumatra

VU10

Dags att ge sig på årets verksamhet. Jag har tidigare i ett par inlägg gått igenom FMUP. Nu är det därför dags att titta lite noggrannare på VU10 - Verksamhetsuppdrag för 2010. Det mesta är givetvis hemligt, men uppslag 4.0 - Plan för omstrukturering är faktiskt öppen. Vilken tur, för det är faktiskt omstruktureringen mot det nya försvaret som är det intressantaste under 2010, med allt vad vad det innebär med nytt personalförsörjningssystem m.m.

En av de stora sakerna som händer i närtid är införandet av PRIO, men en djupare analys av den godbiten sparar jag till ett senare separat inlägg. PRIO är helt klart värd just detta!

Men en sak kan jag faktiskt inte vänta med och det är att PRIO styr förändringarna i organisationen och inte tvärtom! Man vill ha en enhetlig organisationsstruktur. Snacka om hönan eller ägget. Vi skaffar PRIO för att effektivisera Försvarsmakten och får som resultat omorganisera Försvarsmakten för att passa PRIO. Vi får helt enkelt hoppas på att den som programmerade PRIO med indata gjorde rätt...

Införandet av PRIO har ställt krav på en mer enhetlig organisationsstruktur, i och med prin-cipbeslutet 2003, att införskaffa en kommersiell programvara för VHL-systemet. Sammanta-get bedöms effekten av föreslagna åtgärder ge en försvarsmakt som är mer fokuserad mot insatsförbanden.

Parallellt med omstruktureringsarbetet under 2009 har även ett omfattande arbete pågått med förberedelser av PRIO införande 2. Inför denna driftstart gjordes en ytterligare kvalitets-granskning av indaterad organisation, för att rätta upp felaktigheter och säkerställa flöden och funktionalitet i systemet. Denna kvalitetsgranskning genomfördes i första hand för att säkerställa funktionaliteten vid driftstart. Vid bedömning av vilka förändringar som skulle genomföras före driftstart, fastställde C PROD följande kriterier för beslut om vilka åtgärder som skulle vidtagas.

1 - Förändringar som är en förutsättning för driftstart av PRIO införande 2
2 - Förändringar som är en direkt följd av fattade organisations- och omstruktureringsbeslut
3 - Förändringar som krävs för att justera avvikelser från beslutade organisationsprinciper
4 - Förändringar som ger en mer rationell produktion.

Efter C PROD prioritering har arbetet fokuserats på att säkerställa indatering av kriterierna 1 och 2, medan kriterierna 3 och 4 indaterats, i mån av tid.

Nu är PRIO den närmaste tiden fryst för mjukvaruförändringar, vilket innebär att organisationsförändringar inte längre kan genomföras. Bra eller dåligt?

De organisatoriska justeringar som kommer att vara vidtagna före driftstart har hanterats inom ramen för PRIO införande 2 Block 1 (kvalitetssäkring av masterdata organisation). Förutsättningarna för att innan driftstart få in ytterligare förändringar är ytterst begränsade. Det innebär att ny insatsorganisation samt övriga förändringar som kan ge en mer rationell och kostnadseffektiv organisation, kan indateras tidigast under 3. kv 2010. Härigenom påverkas även förutsättningarna för att ta hem de besparingar som grundas på organisatoriska förändringar.

Det uppdateringsarbete som genomförts under hösten 2009, inför driftstart i april 2010, har genomförts i en organisationsstruktur som ännu inte är belastad med ekonomiskt utfall (FMLOG undantaget). Det har underlättat indateringen högst väsentligt. Under hösten 2010 kommer en omfattande förändring av indaterad organisation behöva genomföras, i ett system där ekonomiskt utfall har belastat olika förbandselement

Någon mer än mig som börjar tänka "Svarta hål" i slutet av 2010? Det vore just fint att gå in i sluttampen med uppsättningen av NBG11 och så tar verksamhetsbudgeten slut.

Under 2009 så startades ett antal omstruktureringsarbeten.

Arbetsgruppen identifierade tre huvudsakliga omstruktureringsområden och föreslog att fort-satt riskbedömning skulle genomföras med en tydlig koppling till ansvar för (och sakkompe-tens inom) respektive område. Omstrukturering inom ledningsområdet (GLC/NOC) – C PROD LED, omstrukturering inom flygbasbataljonområdet (flytt av bataljoner) – C PROD FLYG och omstrukturering av ingenjörbataljoner (flytt av ingkompanier) - C PROD ARMÉ.

Efter massiv kritik från bl.a ledarsidan på SvD och bloggare som Wiseman och Allan Widman så lovade ÖB att detta omstruktureringsarbete skulle läggas på is. Men kritikerna är dock sen smula misstänksamma då rykten hela tiden dyker upp om att arbetet fortsätter med GLC/NOC. Läser man i VU10 så fortsätter pansarkryssaren GLC/NOC sin väg framåt.

Den nu tillsatta centrala arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete tills vidare bl.a. mot de ovan beskrivna behoven.
...
Den fortsatta utvecklingen av dessa förmågor kan ske först efter regeringsbeslut. Försvarsmakten avser att under 1.a kvartalet 2010 hemställa om regeringsbeslut i denna fråga.
...
FM har beslutat att senarelägga avveckling av StriC Syd verksamhet i Hästveda till 2014 och anläggningen till 2014. Därmed omlokaliseras även övriga verksamheterna (bl.a. FMTM och FMLOG) i anläggningen till nya platser. Beredning av ärendet fortsätter. Detaljer kring detta regleras i VU 2011 och separata beslut.

Just det! En stor förändring har faktiskt skett. Det heter inte längre GLC/NOC utan GLI/NOC...

Införandet av den nya insatsorganisationen kommer att under 2010 gestaltas av ett gigantiskt hela havet stormar i kombination med ett 15-spel med tyvärr bara 14 rutor.

Vid bemanning skall en vidare syn på kompetenskraven än som tillämpats tidigare utnyttjas. Genom att utnyttja definitionen för ”tillräckliga kvalifikationer”, skall en ökad andel av per-sonalen placeras i insatsförbanden, vissa kommer att överföras till andra förband och vakan-serna inom IO reduceras. Initialt sker överföring mellan förband inom samma garnisonsort, men på sikt kan även överföring mellan orter ske, för att svara mot FM behov.
...
Trots att organisationen i PRIO är uppbyggd av underlag som kommer från respektive förband och att FM samlade organisation sedan är samverkad och fastställd, så har det i turordnings- och LAS arbetet framförts en viss osäkerhet över ”vilken organisation som gäller” och vilka befattningar som var tillgängliga för att bemanna.

Införandet av IO 11 (Insats Organisation 2011) som är ett steg mot Målbild 2014 sker i nio steg:
1. VERIFIERA IO 11 OCH STEGEN MOT MÅLBILD IO 14
2. IDENTIFIERA DIFFERENS MELLAN INDATERAD ORGANISATION I PRIO OCH AVISERAD IO 11
3. KONTROLLERA OCH VID BEHOV REVIDERA PERSONALRAMAR MHT FMUP, FUNKTIONSUTREDNINGAR OCH FATTADE BESLUT
4. GENOMFÖR AVSTÄMNING/BALANSERING AV FM ORG 11, UTIFRÅN ANSATTA INSATS- OCH PRODBEFATTNINGAR
5. IDENTIFIERA TOTALA DIFFERENSEN MELLAN INDATERAD ORGANISATION I PRIO OCH FM ORG 11
6. GENOMFÖR DIALOG AVSEENDE FORMER OCH PRINCIPER FÖR BEMANNING SAMT HANTERING AV EVENTUELL ÖVERTALIGHET

Här finns det en hel del intressanta frågetecken.

- Hur skall begreppet ”bemanning av FM ORG 11 enligt LAS-principer” tolkas?
- Hur sker och samordnas genomförandet av turordningsarbete, lokal bemanning re-spektive central bemanning och LAS omplacering?
- Hur stora avvikelser i kompetens, i förhållande till befattningskrav, är acceptabla?
- Syn på praktisk tillämpning av övergång från dagens personalkategorier till morgon-dagens
- Syn på ”internationell arbetsskyldighet” och anställningsförhållanden

Som jag har pekat på tidigare i FMUP finns det för många officerare och för få specialister. Här krävs "omgalonering". Efter de senaste årens nedläggningar är många officerare "på drift" och tjänstgör på andra orter än deras grundbefattning. Detta kan ställa till en hel del intrssanta effekter när det kommer till LAS och turordningsbestämmelser.

Försvarsmakten utgör i detta sammanhang en enda myndighet och indelningen i förband, skolor, centra etc. saknar betydelse i detta sammanhang. Omplaceringsansvaret gäller följaktligen till lediga arbeten vid alla Försvarsmaktens verksamhetsställen.

Hmm. C Mål och skjutförrådet i Kvickjokk för min del alltså...

Vakanta befattningar som är godkända för bemanning framgår av HR Portalen. Dessa befattningar kommer att finnas på HR Portalen senast två veckor före LAS omplaceringsmöte 1.

Här gäller det för FM att se till att de Försvarsmaktsanställda som för tillfället tjänstgör utanför FM och därmed inte har tillgång till alla informationskanaler får åtminstone denna väsentliga information.

7. FASTSTÄLL FM ORG 11 SAMT HANDLINGSREGLER FÖR BEMANNING AV DENSAMMA

Inriktning är att FM ORG 11 kan fastställas v 023.

Nu är stolarna framställda. Snart börjar musiken spela.

8. INDATERA FÖRÄNDRINGAR I PRIO

Vi får hoppas på att PRIO inte längre är fryst i detta skede. Annars så blir det svårt att börja fylla stolarna.

9. BEMANNA FM ORG 11

Här börjar det bli intressant!

Därefter hanteras kvarvarande vakanser och oplacerad personal vid centrala beman-ningsmöten. Efter genomförd process skall all personal inom FM placerats på en fast befatt-ning, med rätt behörigheter och funktionalitet. För den personal som tilldelats befattning vid insatsförband, är befattningen detsamma som ”krigsplacering ”. Steg 9 skall vara avslutat lokalt senast v 043 och centralt senast v 048, varefter eventuella av-slutande arbetsrättsliga åtgärder kan vara vidtagna senast 2010-12-15.

Avslutningsvis lite blandade karameller från VU10.

Flygverkamheten vid Uppsala/Ärna har visserligen fått ett uppskov, men vad det uppskovet egentligen innebär vette sjutton.

Möjligheterna att lämna huvudmannaskapet för Uppsala/Ärna flygplats är under utredning. Detta tilläggsuppdrag upphäver HKV 2009-06-05 23 250.55706 Tilläggsuppd Uppsl 4.0 Omstr vad avser uppsägning av personal vid Ärna flygplats.

Vem vill i dagsläget driva en flygplats? Luftfartsverket säljer ut sina egna.

FLSC överflyttas till Försvarsmakten och organiseras som del av LSS. Tidpunkt samordnas med FM omstrukturering hösten 2010.

Tja, organisatoriskt kan FLSC tillhöra vem som helst, men det är inte billigt att flytta en simuleringsanläggning av dena storlek. Alltså den fysiska baseringen blir nog kvar, men en och annan chef får pendla mellan Kista och Uppsala.

Sedan 2006 har en utredning om Försvarsmaktens skolstruktur genomförts. I och med den nu pågående omstruktureringen i Försvarsmakten har C PROD beslutat att avvakta och istället omfattas skolsystemet av nu pågående omstrukturering. Den målbild som skolsystemet utvecklas mot är bildandet av Försvarsmaktens utbildningscentrum (FMUC), markstridscentrum, sjöstridscentrum, luftstridscentrum, ledningscentrum och underrättelsecentrum.

Samordning är bra, men när vi går mot singularis i alla typer av förband så blir i varje jag en smula misstänksam. Kommer dom fysiskt att samlokaliseras, eller är det bara ett spel för galleriet med en massa spridda småenheter som med chefen någon annanstans i praktiken får ännu svårare att samordna sin verksamhet?

FMLOG omstruktureras för gud vet vilken gång. Om det är till det bättre eller inte det har jag mycket svårt att avgöra. Någon som är insatt i detta ämne?

Reseadministration och löneadministration är under ombyggnad. Införandet av PRIO innebar att folk blev utan löner. Med tanke på hur detta har "rationaliserats" tidigare så är resultatet att användarna=soldaterna ska hantera systemen själva. Mer Windows 7, mindre AK5 med andra ord.

OPS, d.v.s. att driva militär verksamhet i civil regi studeras för teknisk tjänst på markarenan och flygverkstäderna.

Sammanfattning:
Det kommer att bli en hel del turbulens under året med omstruktureringar, nedläggningar, omflyttningar samt byte mellan kategorier. Själv så siktar jag in mig mot utlandstjänst för att komma tillbaka när dammet lagt sig.

Det är synd att detta kommer samtidigt som vi ska sätta upp NBG11. Risken är att för många medarbetare i FM kommer huvuddelen av det mentala fokuset under året ligga på att säkerställa sin tjänst snarare än att träna för insatser. Detta kan innebära att när förbandet sitter i insats så är inte alla riktigt fulltränade. Det kan också leda till sena avhopp som innebär att förbandet får vakanser på nyckelpositioner.

Jag vill inte skrika vargen kommer, ännu. Men jag drar ändå lite paralleller till kaoset kring nedläggningen av F15 1996 som resulterade i två stycken haverier med dödlig utgång. Kanske kopplade till nedläggningsbeslutet, kanske inte, men en officer som tänker på annat än sin tjänst ligger farligt till. Vårt arbete är farligt nog utan att få extra mentala bördor. Något för nästa nummer av FlygDAgs?

Hmm. Inte undra på att min personalhandläggare på HRC är svår att få tag på för tillfället. Bra att VU10 också innehåller ett kapitel om arbetsmiljö.

Arbetsmiljölagen kap 3 § 2a, AFS 2001:1 med ändring 2003:4, regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbete. När ändringar i verksamheten planeras skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risk för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas.

Arbetsmiljöverkets broschyr lär nog bli en storsäljare på förbanden fram emot november.

USA:s försvarsbudget 2010 (uppdaterad)

USA:s försvarsbudget för nästa år kommer kommer att hamna på 680 miljarder dollar! Med dagens valutakurs, ca 4624 miljarder kronor. Att jämföra med den svenska försvarsbudgeten på ca 40 miljarder. Ändå försöker vi hänga med i deras teknikutveckling!

- USA stoppar vidareutveckling i en hel del dyra teknikprogram, bl.a. F22. Det visar på att behovet av ett jaktflygplan för att dominera luftrummet inte längre är lika stort. Utvecklingen av JSF/F-35 fortsätter, vilket pekar på att det är framför allt uppdrag för att stödja marktrupper som prioriteras.

- Future Combat Vehicle läggs ner till förmån för minskyddade fordon som just nu levereras till bl.a. Irak och Afghanistan.

884 miljarder läggs på fortsatta operationer i Irak och Afghanistan. Intressant dock är att USA stryker så många teknikutvecklingsprojekt. Obama kan få problem med en del senatorer då vapenindustrin i USA är stora påtryckare i de olika staterna. Ofta när det handlar om materielanskaffning i USA så handlar det mest om att sprida gracerna mellan staterna än att alltid köpa rätt produkt. Och vi som tyckte det var jobbigt i Sverige...

Uppdaterad 09-10-31, 22:56
Talibanerna tackar nej till den s.k. "Taliban reintegration provision" där USA tänkte sig betala talibaner för att stödja regeringen i Kabul.

"The Mujahedeen of the Islamic Emirate of Afghanistan are not mercenaries and employed gunmen like the armed men of the invaders and their surrogates," Mullah Brader Akhund said in the statement. "This war will come to an end when all invaders leave our country and an Islamic government based on the aspirations of our people is formed in the country."

Akhund said 19th century British invaders and Soviet fighters in the 1980s tried the same tactic, unsuccessfully.

Exportstödsmyndighetens oklara roll

Svensk vapenexport går strålande bra. Förra året exporterade vi för 12,7 miljarder och låg på 10-i-topplistan över världens vapenförsäljare. Nu vill regeringen enligt inriktningen i budgetpropositionen 2010 bygga upp en exportstödsmyndighet för att effektivisera exportsatsningar.

"Regeringen avser att under 2010 inrätta en exportstödjande myndighet för försvars-materielfrågor. Försvarsmaterielexport är per definition politiska frågor. Export kan inte ske med mindre än att tillstånd lämnats. De flesta försvarsmaterielaffärer kräver någon form av försvarspolitiskt samarbete. Det är sällan länder endast anskaffar en produkt, utan att söka samarbete kring utbildning eller garantier för vidareutveckling av systemet. Genom en ny myndighet till stöd för exporten kan stödet ges mer effektivt och samordnat med öppnare processer, tydligare roller och en klarare ansvarsfördelning. En ny myndighet ger också ökad öppenhet och transparens vilket är en förutsättning för att få ökat folkligt stöd och förtroende för försvarsmaterielexport."

Det finns ett antal frågetecken kring denna myndighet:

- Vem finansierar exportsatsningarna? Ska det tas statliga medel eller ska industrin ställa upp?
- Till vad går vinsten? Nya satsningar, eller tillbaka till staten?
- Vem gör vad i marknadssatsningarna, industri eller staten?
- Den ska lyda under Försvarsdepartementet, men hur ser kopplingarna ut till ISP, UD, FMV och FM?

Det många kommer att fråga sig är givetvis varför Sverige över huvud taget ska exportera vapen, när så många fredsälskande människor är mot det?

- Bra för svensk industri - Genererar jobb och skatteintäkter, vilket i sin tur är bra för svenska staten
- Bra för svenska försvaret, som kan dela utvecklings- och anskaffningskostnader med andra länder. Detta minskar trycket på försvarsbudgeten, vilket också är bra för staten
- Bättre insyn, vilket ger ISP bättre förutsättningar att kontrollera att affärerna går rätt till.

Dessutom om man ska vara realist. Om inte vi gör det kommer någon annan att göra det.

Att staten sedan måste stötta beror på att många utländska köpare kräver en garant för att bolaget dom handlar från inte ska gå omkull. Riksbanken kan dessutom garantera bra lånevillkor för länder med sämre ekonomi. Statliga avtal kan ge betydligt mer än bara teknik, som t.ex. samarbeten med utbildning, övningar m.m., vilket svensk industri har svårt att erbjuda.

En myndighet att samordna denna verksamhet är givetvis bra, men det gäller att dom lyssnar på sina egna experter i Försvarsmakten och FMV och inte för mycket på industrin som trots allt alltid har ett syfte att tjäna pengar, även genom att ta vissa risker.

En nackdel är givetvis vad som händer om den inhemska industrin börjar gå dåligt. Då måste staten stötta eftersom dom annars kommer att tappa trovärdighet hos det land som köpt svenska produkter från svenska staten. Om Saab skulle gå omkull kommer det att stå köpare av Gripen i Thailand, Ungern, Tjeckien och Sydafrika i korridoren på Rosenbad och knacka på Reinfeldts dörr. Då är det betydligt ilsknare och mäktigare kunder än ägaren till en Saab 9-3, eller Volvo V70 som vi pratar om.

Sist men inte minst så är det inte bara svenska staten som tjänar pengar. De svenska kommunerna har också mycket att tacka den svenska vapenindustrin för. Ta exemplet Linköping. Sveriges 5:e största stad (eller vad det nu är på senaste listan). Vad skulle dom ha varit utan Saab? Skulle det över huvud taget funnits en teknisk högskola? Vad har inte i sin tur LiTH inneburit för uppkomsten av Mjärdevi och alla små avknoppningsföretag? Utan Saab hade Norrköping fortfarande varit storebror i regionen.

Som Brynäsare hade jag i och för sig gärna sluppit Linköpings HC i Elitserien. Utan Saabs existens hade dom fortfarande häckat någonstans nere i gärdsgårdsserien tillsammans med Vita Hästen....

Analys av Försvarsbudget 2010

Enligt Tolgfors Blogg är det framför allt tre huvudområden som prioriteras i försvarsbudgeten för 2010:

- Materielanskaffning. Radarjaktroboten Meteor till Gripen, nya splitterskyddade fordon, TUAV och nytt signalspaningsfartyg anskaffas. (utveckling av JAS39C/D glömmer han)

- Exportstödsmyndighet byggs upp. Det visar på vikten av vapenexport för att få våra svenska materielsystem att löna sig. Det kan bli intressant att se hur samspelet blir mellan ISP och den nya myndigheten. Frågan är också var gränslinjen dras mellan FMV och den nya myndigheten samt hur samspelet mellan myndigheten och industrin kommer att fungera. Kunskapen om produkterna kommer trots allt bara att finnas på FMV och industrin samt om dom är i operativ drift hos Försvarsmakten.

- Stödutredningen går ett nytt varv baserat på den föregående utredningens förslag och de remissvar som FMV, FM och FOI har lämnat in. Denna utredning kommer att skötas av s.k. genomförandekommitéer. Ett viss underkännande av den första utredningens resultat med andra ord.

Utvecklingen de senaste åren i försvarsbudgeten har faktiskt vänt. 2008 - 43,0 miljarder (utfall), 2009 - 42,3 miljarder (prognos) och 2010 - 45,5 miljarder (budget).

Sammanfattat så ser utvecklingen i utgiftsområde 6 - Försvar och Samhällets krisberedskap positiv ut. Satsningen på nyanskaffning av materiel syns tydligt, 2009 års budget var 8,8 miljarder medan 2010 blir 10,8 miljarder. Förbandsverksamheten och internationella insatser står kvar på samma nivåer (var ryms då eventuella ökade satsningar i Afghanistan om USA får sin vilja igenom? 300 miljoner finns som en buffert om behov uppstår). Vidmakthållande får stryk på foten med en sänkning från 6,97 miljarder till 5,98 miljarder. Förvånande är att krisberedskap sänks från 1,5 till 1,1 miljarder (MSB har knappt börjat fungera och influensahysterin borde peka på behov av någon typ av beredskap).

Vad vill då regeringen använda Försvarsmakten till?

"Regeringen konstaterar att dagens hot mot fred och säkerhet avvärjs bäst i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land. Regeringen förväntar sig att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige bör ha förmågan att kunna ge och ta emot militärt stöd. Samma förband ska kunna användas i Sverige, i närområdet och utanför närområdet. Regeringen anser att Sveriges engagemang i fredsfrämjande insatser under EU:s, FN:s och Natos ledning bör öka."

En viktig punkt anser jag är att för att få ut bästa effekt av internationella insatser bör militära och civila bidrag samordnas:

"Regeringen har påbörjat inrättandet av en samverkansfunktion inom Regeringskanslietmed stöd av berörda myndigheter och andraaktörer för att stärka den civil-militärasamverkan i samband med svenska bidrag till insatser internationellt."

2008 var ett mörkt år för Försvarsmakten:

"Försvarsmaktens värdering 2008 visar att den samlade operativa förmågan har nedgått jämfört med 2007 avseende exempelvis förmågan att upptäcka kränkningar av sjöterritorium och förmågan att bidra till att förebygga och hantera kriser i vår omvärld. Det beror bl.a. på att tillgången till kontrakterade markförband minskat sedan NBG08 avvecklades. Dessutom har Försvarsmakten under 2008, för att nå balans mellan verksamhet och ekonomi, begränsat övningsverksamheten utan att regeringen förändrat kraven och målsättningarna för verksamheten."

Lite oroväckande är skrivningarna om de kostnadsökningar som uppstod i samband med NBG08. Nu planeras NBG11 samt ett deltagande i den engelska stridsgruppen 2013! Risk för nya svarta hål med andra ord. Personligen är jag inte så imponerad av dessa stora förband som när det kommer till kritan är för stora att skicka ut. Bättre i så fall att satsa pengarna på utbildning av mindre förband som vi verkligen avser att skicka ut.

Ledningsorganisationen verkar fortfarande ha problem att skapa en fungerande enhet:

"Inom Försvarsmakten pågår en utredning om en gemensam lägescentral (GLC). Försvarsutskottet har framfört att eventuella, genomgripande förändringar av dagens organisation kopplade till detta bör ske efter godkännande av regeringen. "

Armén får ta stryk och går ner från 6 mekaniserade bataljoner, 2 lätt mekaniserade och 1 luftburen bataljon till 7 manöverbataljoner och 3 stridsvagnskompanier. Utgår träningen med förflyttning av trupp med helikopter helt? Då tappar vi möjligheten att täcka stor yta med liten mängd trupp. Då blir effekten av truppneddragningarna betydligt mer markanta.

"I enlighet med den tyngdpunktsförskjutning som ska ske, från dagens tunga och medel-tunga stridsfordon mot lättare splitterskyddade fordon, kommer antalet stridsvagnar och stridsfordon 90 att reduceras till det antal som motsvaras av manöverbataljonernas, stridsvagnskompaniernas och förbandsreservens behov."

Här har man verkligen missat en av slutsatserna från Irak. I strid i bebyggelse så är det enda som duger rejält med pansar.

För marinen kommer regeringen under hösten 2009 att fortsätta fundera på nyanskaffning av ubåt som i så fall kommer i en tilläggsbudget våren 2010. Ett nytt signalspanings och ett stödfartyg anskaffas. Visbykorvetterna kommer att tas i drift. Personligen hade jag hellre sett en inriktning mot YS Ny då jag anser Visby vara en halvmesyr.

För Flygvapnet är det intressant att två av våra Gripen divisioner (F7 utbildning) inte nämns under avsnittet insats, betyder det att incidentberedskap stryks helt och hållet för 39A/B? Livstidsförlängning av Tp-84 nämns, men till vilken storlek? En interoperabel (Länk16) markbaserad stridsledningsfunktion för utbildning anskaffas, men hur blir det för stridsledning vid t.ex. incidentverksamhet? Den nya stridsledningsfunktionen är baserad på befintlig operativ struktur. Bibehålls något berg, eller är det GLC? Det finns en rad kallad Vidmakthållande StriC med i budgeten...

För helikoptrar är det fortfarande ett beslutsvacuum. För många politiska tyckare och för lite jävlaranamma från Försvarsmakten.

"Regeringen tillsatte den 18 december 2008 en särskild utredare (Fö 2008:07) för att se över hur förmågan att understödja Försvars-maktens insatsförband med helikoptrar ska bibehållas respektive förbättras, samt vilka krav det ställer på dimensionering och organisation av helikopterförbanden. Utredaren ska redovisa sin slutrapport senast den 1 mars 2010. "

Värnplikten skrotas, vilket jag tror vi kommer att ångra om några år. Tvåbefälssystemet fortsätts utvecklas. Detta tycker jag är utmärkt. Dock så är jag lite rädd för att Försvarsmakten kommer att ha svårt att ta hand om dessa ur löne- och kompetensutevcklingssynpunkt. Vi har lite för gammal syn på att det är det som finns på axlarna som ska avgöra lön och uppgifter.

"I den fortsatta uppbyggnaden av specialist-officerskåren bedömer regeringen att det är angeläget att så långt som möjligt fylla specialistofficersbefattningar med redan anställda officerare."

Hur är detta tänkt? Ska de äldre officerarna degraderas? Annars så finns stor risk att det inom specialistofficersfacken bildas två grupper av fin- resp fulspecialister. Jag tror att detta är en misslyckad idé. Bättre i så fall att helt och hållet avveckla äldre officerare och ersätta med nya specialister.

"Under 2008 ökade genomsnittsåldern för yrkesofficerare från 41,7 år till 42,2 år och för civilanställd personal från 46,8 år till 47,7 år."

Här ligger kanske kärnan i Försvarsmaktens problem. Vi är helt enkelt förgubbade, vilket inte bådar gott vid eventuella insatser. Nej, skär ner på dödköttet och öka med specialister och visa att vi satsar på den nya rollen. Regeringen pekar på behovet av karriärsväxling och jag kan bara hålla med.

"Försvarsmakten har problem med hög personalrotation. Regeringen avser ge Försvarsmakten i uppgift att vidta åtgärder som leder till ökad kontinuitet på befattningar."

Lysande! Men då måste hela karriärsutvecklingssystemet ändras. Fler befäl med lägre grader måste utnyttjas i ledningsorganisationen och uppgifter på HKV läggas ut på förbanden för att slippa rotation av personal.

Vikten av frivilligorganisationerna för framtida rekrytering påpekas särskilt. Detta tycker jag är mycket bra då jag som instruktör under många år fått se vilken positiv bild av Försvarsmakten det ger till de ungdomar som utbildas.

"I budgetunderlaget för 2010 redovisar Försvarsmakten förslag till utveckling av internationell militär test-, utbildnings- och övningsverksamhet i Sverige (ITÖ). Det intresse utländska försvarsmakter visar att utnyttja svensk övningsinfrastruktur bör enligt myndigheten tas tillvara för att nyttiggöra Försvarsmaktens överkapacitet."

Fler övningar motsvarande Loyal Arrow kommer alltså att genomföras i Sverige. På så sätt utnyttjar vi våra resurser i form av stora övningsområden och får på köpet kvalificerade utländska förband att öva mot.

"Kopplingen mellan utvecklingen av operativ förmåga och materielförsörjningen bör öka. Därvid bör omedelbart användbara förband prioriteras framför högsta modernitet och spetsprestanda. Det är viktigare att materielen är interoperabel, tekniskt mogen, funktions-säker och tillgänglig än att den har allra högsta tekniska prestanda."

Här är helt klart ett inlägg i SEP debatten.

"Möjligheterna att utnyttja olika former av tillgänglighetsåtaganden bör alltid prövas. Möjligheterna till samverkan med civila offentliga aktörer och näringslivet bör utnyttjas för att åstadkomma ett effektivt och ändamålsenligt resursutnyttjande."

Mycket av underhåll av militära system kommer att i framtiden läggas ut på industrin. Frågan är bara hur vi gör vid en insats? Hur kontrakterar man bäst civil personal att deltaga i operationsområden? Saab Aerotech har bl.a. varit med om att bygga upp förbansplatsen i Afghanistan.

För Gripen systemet nämns uppgradering till E/F om Brasilien eller annat land beställer flygplan. Men även nedanstående formulering, vilket visar att regeringen har förstått att det kommer att krävas ett vidmakthållande av Gripen.

"Oaktat beslut i Brasilien eller i annat land, kommer ett ställningstagande att krävas hur fortsatt vidmakthållande och utveckling av flygsystemet ska ske. Den operativa livslängden med dagens JAS 39 C/D bedöms vara uppnådd i perioden 2020-2025."

Jag är mycket positiv till att TUAV kommer tillbaka. Framtiden för flygburen spaningsverksamhet ligger helt klart inom UAV området. Meteor är jag också positiv till eftersom det visar på en vilja till invasionsförsvar.

Sammanfattningsvis: Ur materielanskaffningssynpunkt ser det rätt så hyffsat ut. Lite svagt i min mening för sjöstridskrafterna. Ur förbandsproduktionssynpunkt tycker jag att armén helt och hållet fokuserar på internationella insatser, vilket jag tror långsiktigt kommer att bli ett problem. Stridsvagnskompetensen mer eller mindre försvinner och ett antal enheter finns i så få exemplar att det är mer frågan om vidmakthållande av en kompetens än en reell förmåga (luftvärn, artilleri m.m.).

Helikopterverksamheten och ledningsorganisationen måste också snarast klarläggas!

Det är intressant att titta på SvD omröstning om vad svenska befolkningen önskar att budgeten satsas på. Givetvis kommer sysselsättningen på första plats med 39%, men sedan är det faktiskt dött lopp mellan försvaret och skola och utbildning, bägge på 12%. Vård och äldreomsorg får bara 10% och på en överlägset sista plats jämställdhet enbart 1%. (FI får svårt att fiska röster i nästa val)