
På senare tid så har det varit många artiklar i olika tidningar om den stora bristen på ingenjörer. Sveriges Ingenjörer har uppmärksammat detta faktum och genomfört en undersökning om behovet av ingenjörer i Sverige fram till 2030.
Lusten och förståelsen för naturvetenskap och teknik grundas tidigt – redan före elva års ålder. Det visar internationell forskning. Intresset tenderar därefter att avta, om man inte grundlagt en plattform för fortsatt utforskande. Därför behövs insatser för barn i tidig skolålder, samtidigt som vi arbetar för att elever i alla åldrar ska lockas att öka sina kunskaper inom teknik och naturvetenskap.
Vad är det som är orsaken till ingenjörsbristen?
Jag läste i någon obskyr tekniktidning att ungefär 5% av sveriges befolkning var musikaliska. Det är ungefär samma procentuella antal svenskar som är duktiga på matematik. Skillnaden är att medan de som inte är musikaliska oftast gillar musik så är de som inte är matematiskt kunniga ofta fanatiska mattehatare. Vad är egentligen den stora skillnaden? Lär skolorna ut på felaktigt sätt? Givetvis! Inser eleverna inte nyttan med matematik? Troligtvis! Jag var själv inte helt övertygad när jag gick i grundskolan.
Det är dock aldrig för sent att vakna upp, se ljuset och bli ingenjör, vilket jag är ett levande bevis på.
Personligen så var jag inget äss i vare sig grundskola eller gymnasium. Jag höll knappt på att komma in på 4-årig teknisk linje innan mina föräldrar och lärare gav mig en spark i baken och jag höjde mina betyg tillräckligt mycket på vårterminen i 9:an för att komma in på den linje jag sökte. Jag tog studenten tre år senare med ett av de sämsta medelbetygen i min klass och lyckades med konststycket att få alla betygsnivåer från 1-5. Min inställning till studier ändrade sig först under mitt fjärde år på Polhemsskolan i Gävle där jag läste Datateknik. Jag kom egentligen inte in på den linjen, men eftersom man inte lyckades få ihop tillräckligt med elever till utbildningen så lyckades jag tigga åt mig en plats i klassen. In med sämst betyg med andra ord. Till mina lärares förvåning så gick jag ut med högst betyg! Därefter så gjorde jag lumpen och sökte som pilot. Psykologerna som tog ut mig skrattade och sade att jag var perfekt pilotmaterial, smart men lat.
Efter ett par år som pilot så beslutade jag mig för att söka som flygingenjör. Mina gymnasiebetyg (trots uppryckningen i fyran) var inte tillräckliga för att jag skulle kunna använda dessa för att söka till civilingenjör. Jag gjorde därför högskoleprovet och lyckades till min förvåning få 2.0 i första försöket. Studieåren på högskolan passade mig perfekt. Studierna gick mycket bra och jag hade kul på fritiden. Detta inkluderade bl.a. att vara nationsordförande ett år och starta igång ett nationshusprojekt som ett par år efter att jag tog examen resulterade i ett nationshus för studenterna i Linköping.
Jag har ibland funderat på att söka upp min gamla spanskafröken från gymnasietiden (som gav mig en välförtjänt etta i betyg efter det att jag lyckade på ett prov med 150 poäng som maxresultat och 115 som medel skrapa ihop endast 7 rätt!) Hennes avskedord till mig var: "Björn, jag har varit lärarinna i 20 år och jag har haft massor av elever, men du är den sämsta jag haft!". Kanske hon skulle återfå sitt hopp om gymnasielever om hon fick se att det trots allt inte gick käpprätt åt pipan för min del?
Nog om detta. Det behövs fler ingenjörer i Sverige! Vi måste därför starta rekryteringen.
Ett bra sätt att rekrytera framtida ingenjörer är att låta skolelever pröva på de yrken som kräver en ingenjörsutbildning, för att inse vad som är målet med att slita sig fördärvad med läxor i grundskola, gymnasium och högskola. Teknikföretagen har förstått detta och genomför just nu en Sommarjobbskampanj.
"Kampanjen heter "Sveriges störigaste sommarjobb", och är en utmaning för unga teknikintresserade som vill ha ett roligt och utvecklande sommarjobb på ett av Sveriges ledande företag inom teknik. Kampanjen är inspirerad av programmet ”Felix stör en ingenjör” som visades på TV i höstas – du kanske såg det?
Teknikföretagen vill locka fler till ingenjörsutbildningarna för att täcka framtidens behov av ingenjörer; kanske framförallt tjejer och andra i nuläget underrepresenterade grupper. Sommarjobben handlar t.ex. om att jobba med Gripen på SAAB, ta fram rymdprodukter på RUAG Space eller vara med bland de tunga fordonen på Volvo Lastvagnar. Roliga och rätt ovanliga jobb helt enkelt."
Nu är kanske de flesta läsare av denna blogg inte i sommarjobbsålder, men ni kan kanske sprida budskapet?