Att vårda sitt varumärke

På nätet går diskussionen just nu högljutt om framtiden för FV veteranflyg, d.v.s. 32 Lansen och 35 Draken som fram tills nu bedrivit sin flygverksamhet i Flygvapnets regi på F 7 i Såtenäs. Man vill från flottiljledningens sida att verksamheten ska övergå i Swedish Air Force Historical Flights regi, då veteranflygverksamheten "stör 39 produktionen".

Kanske inte en så dum idé. På så sätt samlar man alla ägg i en korg. SwAFHF är en förening som bedrivs av entusiaster med ekonomiskt stöd från bl.a. industrin, Försvarsmakten och stödjande medlemmar. Man opererar idag ett flertal veteranflygplan.

SwAFHF opererar J29F Tunnan, Hawker Hunter, DH Vampire, Sk16, SK50, SK60 och SK61. Ännu ej flygande projekt är SK35C och SK 37 Viggen.

Utöver dessa kom AJS 37 Viggen upp i luften förra året.

Men att föra över flygplanen till civil verksamhet är dock inte så enkelt som det låter. Det tog många år att få upp 37 Viggen i luften igen. Detta trots att flygplanet hela tiden var tekniskt flygbart. Orsaken heter byråkrati!  Flygverksamhet som drivs utanför Försvarsmaktens regi måste ha civila certifikat, vilket försvåras av att många av apparaterna i militära flygplan saknar denna typ av dokumentation. Om jag inte minns helt fel så var ett av problemen med att få 37 i luften att regulatorn i RM8A motorn saknade ursprungstillverkarcertifikat.

Att operera dessa typer av flygplan är heller inte billigt och SwAFHF kommer att vara beroende av fortsatta bidrag från bl.a. Försvarsmakten för att kunna hålla flygplanen i luften. Även de lokaler m.m. som man idag nyttjar på F 7 är svåra att ersätta om man skulle behöva flytta på verksamheten. För att inte tala om den personal som idag ställer upp på sin fritid.

Nu är det ju inte omöjligt att få upp flygplanen i luften, men det kommer att ta tid och kosta pengar. Lansen har redan tidigare flugit i civil regi i Sverige och Draken har flugit i civil regi i USA. Så någon typ av dokumentation finns säkert någonstans, frågan är bara var då det nog var före de digitala arkiven på Internets tid.

Det som är trist i sammanhanget är att Flygvapnet släpper ytterligare en av sina reklampelare. Redan tidigare i år meddelande min bloggkollega Borneo att Team 60 inte kommer att flyga i år. Orsaken var att man hade brist på piloter vilket innebar att man tvingades att välja mellan att utbilda nya piloter eller bedriva Team 60 verksamhet. Nu lovade i och för sig chefen för Flygskolan att det skulle bedrivas uppvisningsverksamhet under året.

"Grundproblematiken kvarstår tyvärr fortfarande, vi är inte tillräcklig många piloter för att både lösa utbildningsuppgiften och samtidigt köra Team 60 (Vilket för övrigt inte är något som man bara skakar ur rockärmen så fort man får flygtid och ekonomi. Ett uppvisningsprogram av Team 60 kaliber kräver, med erfarna uppvisningspiloter, nästan ett års återtagning)

Team 60 kommer inte att återuppstå 2013 men till glädje för engagerade i detta forum så kan jag meddela att Flygvapnet/Flygskolan kommer att genomföra ett antal förevisnings-/uppvisningsflygningar i 6-grupp under året, visserligen inte under Team 60 varumärke, men ni kan ju gissa vilka som sitter i och styr."

Flygvapnet har liksom övriga Försvarsmakten inte helt lätt att rekrytera nya medarbetare. Att då lägga ner en av de bästa rekryteringsförmågor man har är inte helt lyckat. Deltagande på flygdagar väger i mina ögon betydligt tyngre än allt som reklammupparna kan hitta på för att rekrytera ungdomar. Dock så ska man i sammanhanget nämna att även andra Försvarsmakter i ekonomisk kris tvingas göra liknande åtgärder. Bl.a. så kommer USAF Thunderbirds att kraftigt skära ner på sin uppvisningssäsong 2013. 

"As the Air Force braces for potential sequester, leadership has cancelled all aviation support to public events for at least the remainder of the fiscal year and is standing down the Thunderbirds aerial demonstration team to save flying hours to support readiness needs.

Effective today, active-duty, Reserve and Guard units will cease all aviation support to the public. This includes the cancellation of support to all air shows, tradeshows, flyovers (including funerals and military graduations), orientation flights, heritage flights, F-22 demonstration flights and open houses, unless the event includes only local static assets.

Additionally, the Air Force will cancel the Thunderbirds' entire 2013 season beginning April 1."

I andra länder så är dock vården av varumärket viktigt, även om pengarna tryter. Dels för att komma ihåg sin historia och dels som flygande rekrytering.

I Storbritannien så finns både RAF Battle of Brittian Memorial Flight och Royal Navy Historical Flight. Där är minnet av VK1, VK2, Falklandskriget, Gulfkriget, Afghanistan m.m. starkt. Genom att visa upp vad man gjort genom åren så får skattebetalarna en förståelse för vad man måste göra i framtiden. Att få vara divisionschef vid någon av dessa två förband är liksom uppvisningsgruppen Red Arrows en ära som väger tungt i framtida karriärer.

I Kanada så har man det senaste åren målat om ett antal flygplan för att hedra personer som anses bidragit mycket till landets utveckling. Slöseri tycker en del, respekt tycker andra. Men det ger mycket uppmärksamhet och massor av gratis reklam. Hmm, en Gripen med Astrid Lindgren på vore kanske något? Att kanadensarna fick inspirationen från vårt grannlands flygbolag Norwegian gör inte saken sämre.

Därför är det bra att det finns initiativ i Sverige att bevara vår historia och bevara den i flygande skick. På ett antal av flygvapnets nuvarande samt nedlagda flottiljer finns flygklubbverksamhet som bedriver flygning i f.d. Flygvapnets SK 50 Safir eller SK 61 Bulldog. Många av dessa klubbar ställer upp med att åka runt på flygdagar runt omkring i landet och visa upp flygplanen. Jag är självmedlem i en sådan klubb och ser fram emot att åter få flyga flygplan med kronmärket på vingarna till sommaren. 

Vi får se hur uppvisningsverksamheten blir i sommar. SwAFHF fortsätter nog som vanligt även om FV veteranflyg tar time-out under året. Jag hoppas att vi återigen kan se en grupp Saab-flygplan på samma sätt som under 2012. Tills vidare så rekommenderar jag alla att stötta SwAFHF genom att bli medlem.

P.S: En liten film om veteranflyget på F7.

Gästinlägg: Stolthet och Fördom

Ingenstans utnyttjas väl våra fördomar så mycket som inom reklambranchen. Ibland kan kopplingen mellan reklamen och själva den produkt man försöker att sälja bli väl långsökt, som i Försvarsmaktens nya rekryteringskampanj: "Vad håller du på med?". En välbehövlig städning i bokhyllan ställs mot en anställning i Försvarsmakten som soldat eller sjöman. Tjejen på bilden nedan kan lugnt städa vidare och det skulle jag också behöva, så försvarsanställd jag är. Nu finns det böcker både högt och lågt hemma och fler blir det hela tiden.

Mitt råd till grabben på bilden nedan är att fortsätta med det han håller på med. Om det inte är så att han bor hemma hos far och mor, så lär han inte ha råd med den lägenhet som syns på bilden när han tagit värvning.

Genom att spela på allmänna fördomar kan man framstå som förtroendeingivande vilket missbrukas av kriminella bedragare och av politiker. Många som blivit lurade tycker att bedragaren verkade så pålitlig eller att avgivna vallöften verkade så ärligt menade. Vem kunde t.ex. tro att försvarets främsta tillskyndare moderaterna, så totalt skulle komma alla förhoppningar på skam om att en ljusnande framtid var vår. Så går det när man låter en fördom baseras på sannolikhet och empiri istället för på faktakunskap. Å andra sidan; vem kunde veta att de Nya Moderaterna skulle bli så nya?

Visst blir man väl stolt när t.o.m. vår försvarsminister säger att hela landet skall försvaras eller när själve finansministern i Svd proklamerar att ”Jag är en stark anhängare av ett starkt svensk försvar”. Hur ser då en svag anhängare av ett starkt svensk försvar ut? Nåja, ingen har kvävts av att svälja sin stolthet eller var uttalandet inte så avsett?

Stoltheten eller närmast dess resultat högmodet (eng. pride) är en av de sju dödssynderna. Den står i kontrast till ödmjukheten, som i sin tur tillhör de sju dygderna. Å andra sidan är detta ett papistpåfund men man kan ju inte låta bli att spekulera; är det himmel eller helvete som väntar våra folkvalda. Höstvete, vårvete eller helvete undrar nu säkert någon centerpartist. Därom kan vi intet veta.

Om du, käre läsare, nu inte har några Fördomar mot kultur, så kan jag med Stolthet presentera mitt senaste poem:

Finansministern och hans svans av fans,
inte känner jag någon Stolthet eller relevans.
Var finns väl han som staten rätt kan värna?
Var finns vår tids Oxenstierna?
Kanske, så klart, en Tokmoderat
eller rent av en rättvänd socialdemokrat?
En Fördom från fordom,
en lärdom som lät som en svordom?
Vi vet nog alla vad som skall göras,
för att Stolthet skall återinföras.

Låt ej din Stolthet falla,
faller en så faller alla.
Vad finansen må spara är vanskligt och kort,
det dör som en stormvind i öknen bort.
Men aldrig slitas väl dessa band,
mellan finansministern och hans högerhand?

/Sumatra

Pang i bergen

Gripen har i veckan gjort sin premiär i Schweiziska Axalp.

In 2012, the traditional air force firing event will take place at the Axalp on Wednesday 10 October and Thursday 11 October.

The Saab Gripen F Demonstrator will show its capabilities for the first time in Switzerland on the occasion of the Axalp live fire event. The flight demonstrations at the shooting range Axalp-Ebenfluh of the Swiss Air Force are regarded throughout the world as unique and spectacular.

Vad är då Axalp?

Jo, det är Schweiziska flygvapnets årliga uppvisning av flygskicklighet och precisionsskjutning med flygplan mot markmål. Och inte vilket markmål som helst, utan bergsväggar på över 2000 meters höjd!

Branta berg som ibland ligger delvis i moln gör det till en utmaning. På Youtube går det att hitta en hel del sevärda filmer. Ett urval av dessa finns nedan.

Jag tycker att det är mycket intressant att se hur Schweiziska flygvapnet bjuder in alla medborgare till skjutövningar. I Sverige nöjer vi oss numera med vanliga flygdagar utan att nyttja skarpa vapen, men förr kunde det inträffa även här. Jag minns t.ex. en flygdag på F 15 för många år sedan när flera grupper av AJ 37 avfyrade övningsraketer över huvudet på publiken mot mål som stod på andra sidan flygfältet. Idag skulle det vara totalt förbjudet på grund av alla svenska säkerhetsregler.

I Schweiz har man dock insett att medborgarna har rätt att se vad skattepengarna går till. Dessutom så gör de spektakulära flygningarna massor av reklam för Flygvapnet. Rekryteringsavdelningen på HKV bör se och lära! Sparka reklammupparna, genomför övningar och bjud in allmänheten. Resten av rekryteringen sköter sig själv. Sensmoral: Om inte berget kommer till Muhammed får Muhammed bege sig till berget!

Valfrihet oavsett det är lagligt eller inte? (uppdaterad)

Jag har med intresse följt den senaste tidens debatt om framtiden för TV-avgifterna. Ingenting här i världen är gratis, så jag stödjer ett avgiftssystem. Frågan är bara hur det ska utformas?

Den statliga TV och Radion fyllde under många år sitt syfte. Dels så var den en del av samhällsskyddet då bl.a. samhällsviktig information i kris och krig skulle nå ut till folket. Dels så var den reklamfri och skulle därmed anses som opartisk i vinklingen av nyheterna. Dels så skulle den även säkerställa att de smala utbuden nådde svenska befolkningen.

Idag är allt detta ändrat.

- Samhällsskyddet kan skötas på en mängd andra sätt. Internet, mobiltelefoni m.m. Titta bara på kriserna i Nordafrika där informationen till massorna gick ut med bl.a. Twitter. Visst går dessa kanaler att slås ut, men här handlar det mer om att samhället skyddar viktig infrastruktur som strömförsörjning m.m. Detta har aldrig TV-avgiften finansierat.

- Reklamfriheten är i praktiken sedan länge slopad. Vid större arrangemang, t.ex. OS, som köpts upp av större aktörer så tvingas även TV1/TV2 sända reklam. Frågan är också hur mycket reklamköparna styr utbudet? Visst så ger populära program högre reklamintäkter, men det är knappast reklamköparna, utan tittarnas val. I stället så ger mångfaldet av kanaler konkurrens och tydliga styrorder till TV-stationsägarna. När tittarna tröttnar på för mycket reklam så byter de helt enkelt kanal och då tappar man tittare och i slutändan också intresserade reklamköpare. TV4 har länge vandrat denna smala väg (trots att man är ett mellanting mellan de officiella reklamfinansierade kanalerna och statlig TV). Inte alltid dock med lyckat resultat. Med jämna mellanrum så fälls man därmed av Granskningsnämnden.

- Det smala utbudet hanteras idag på en myriad av alternativa kanaler. Via hemsidor, bloggar och särskilda betalkanaler så kan var och en få sitt, vare sig det rör sig om porr eller Sci-Fi.

Nu börjar det dessutom dyka upp alternativa kanaler via Internet. I senaste numret av M3 finns en artikel om HBO som startar upp sin betaltjänst i Sverige under oktober 2012. Netflix är också på gång. Detta skrämmer givetvis vettet ur de andra aktörerna.
De är inte vana att hantera konkurrens.

Så, vad gör man?

I stället för att möta konkurrensen så försöker man att stoppa den genom att införa en skatt på den statliga TV:n! Frågan är hur denna skatt sprids till andra aktörer än statliga TV/Radio? Frågan är om det ens är lagligt att som EU-medlem ha en statlig skatt som gynnar de svenska aktörerna?

Verkligheten ändrar hela tiden på sig. Lagar kan aldrig vara oföränderliga. Det som är förbjudet idag kommer att vara tillåtet i morgon då någon hittar ett kryphål i paragraferna. Glöm inte att Hollywood en gång i tiden startades av ett antal aktörer som inte ville betala licens till Thomas Edison bolag MPPC som hade patentet på filmprojektorn (även om han själv inte är den första utvecklaren av filmprojektorer). Läs mer om detta i boken "Hollywood Copyright Wars". Radio Nord och Radio Syd utmanade de statliga P1/P2 genaom att i strid mot svensk lag till lyssnarnas nöje sända reklamfinansierad musikradio utanför statsgränsen. Detta kan nog ses som en smula ironiskt med tanke på hetsjakten på Pirate Bay grundarna.

Själv så tittar jag i stort sett aldrig på TV förutom då jag tvingas att se på Melodifestivalen hemma hos någon kompis. Nyhetsutbudet får jag via reklamfinansierade sidor på nätet. Filmer och TV-serier köper jag på Blu-ray. Varför vänta en vecka för att se nästa avsnitt när jag kan se hela senaste säsongen av 24 under en helg med dåligt väder? Jag har bättre bild och ljud hemma än de flesta biosalonger och varför betala mer än 100 kr per biljett när jag kan köpa en film några veckor efter premiären för 200? De största biosalongerna kan jag inte konkurrera med och därför så är jag trots allt en frekvent biobesökare.

Jag skulle egentligen önska en digital databas på nätet, men än så länge så har jag inte hittat det jag letat efter. On demandtjänsterna har magert utbud och kostar lika mycket som att gå ner till kvartersbutiken och hyra en film. Visst så tjänar jag in tiden för promenaden, men besöket på filmbutiken har den fördelen att jag samtidigt kan köpa chips och läsk. Här får aktörerna passa sig då allmänheten börjat anpassa sig till "gratis" TV och film via fildelningstjänster. Problemet med dessa är dock att utbudet är för smalt. Om jag t.ex. vill se en gammal goding med John Wayne så finns den inte tillgänglig. Idag får jag i stället beställa den via någon tjänst på Internet och vänta 2-3 dagar innan den dyker upp. Då har redan chipsen ätits upp.

Trots att min TV inte används för att titta på statlig TV så ska jag ändå krävas på avgift? Med det nya skattefinansierade systemet så riskerar det att bli ännu värre då man tidigare betalade en avgift per hushåll. Nu riskerar det att bli dyrare för familjer. Det kommer definitivt att bli dyrare för de som har högre inkomst.

Min lösning är mer rakt på sak. Digital-TV via bl.a. Boxer har medfört nya möjligheter. Det går faktiskt att ta betalt för alla kanaler, även de statliga. De som önskar dessa kanaler betalar, övriga är fria att välja andra utbud. Det är möjligt att den statliga TV:n då dör ut, men då är det för att den inte sänder det tittarna vill ha. Och ja, jag är medveten om att det kommer att bli betydligt mer mainstream-TV som t.ex. Robinsson, men kunden har ju alltid rätt, eller? Jag tror att de flesta människor är villiga att betala, bara man gillar det man betalar för. Annars är det ingen avgift, bara en straffskatt.

Pirate Bay och Radio Nord kan knappast ses som lösningar på problemen, men de visar på att problemen finns. Radio Nord förbjöds genom "Lex Radio Nord" den s.k. "Piratradiolagen". Idag hyllas Radio Nord som de som "släppte musiken fri". När släpps det övriga nöjesutbudet fritt? Kommer Pirate Bay liksom radio Nord hyllas i framtiden? En fråga är i varje fall besvarad. TV-avgiften är död, länge leve...TV-skatten!

Exp, SvD1, SvD2, SvD3, Resumé

Uppdaterad 12-11-07, 19:31
HBO meddelar att man skjuter upp sin Nordenpremiär. Synd, då just HBO är en av de kanaler som producerar TV-serier av mycket hög kvalitet.

Men det dyker hela tiden upp nya aktörer. Microsoft vill givetvis vara med och dela på kakan. Frågan är bara vad som händer om Sverige inför en skatt som kan vara ofördelaktig för oberoende leverantörer av TV-tjänster. I och med vårt EU-medlemsskap så får vi anpassa oss till internationella regler och dessa säger att det inte får finnas handelshinder eller landsunika regler som ger lokala företag fördelar.

Ur led är tiden

För ett tag sedan så satt jag och läste igenom den senaste skörden av Driftrapporter. En rapport fick mig att hoppa till en smula. Ett s.k. "pilotklocka" hade gått sönder! Med tanke på den debatt som var i pressen när dessa klockor köptes in så insåg jag att det snart skulle dyka upp på löpsedlarna. Och mycket riktigt, Aftonbladet, DN och SvD har tagit upp "nyheten". Konstigt nog så kan jag inte hitta den på Expressens hemsida, men den dyker nog snart upp där också.

Fokus ligger på ord som "lyx-klocka" och "misslyckande". Mer riktigt hade varit att lägga tyngdpunkten om Flygvapnet fått tillräckligt mycket för pengarna samt om man verkligen fått det man behöver.

– Glas har trillat av, skruvar som har lossnat, armband har gått upp, sa Ola Höglund, flygchef vid Försvarsmakten till Sveriges Radios Ekot när köpet blev känt.
...
– Hittills har vi fått in tre klockor och jag vet att det är ett par till på väg, säger Niclas Valfridsson, vd på Sjöö Sandström, till Aftonbladet.

Att en klocka inte ska tillåtas få gå sönder i kabinen är självklart. FOD - Foreign Object Damage eller på svenska Föremål som Orsakar Driftstörning är inget man vill ha i ett flygplan. En liten skruv på fel ställe kan ställa till med stora problem. I värsta fall om Murphy får vara med och bestämma kan den t.ex. låsa en styrspak i fel läge.

En kollega flög med sin Swatchklocka under grundflygutbildningen. Vid ett tillfälle så lyckades han slå sönder den i kabinen och en myriad små delar ramlade ut ner mellan katapultstolarna. Det var bara att avbryta det flygpasset och åka hem och landa. Sedan fick teknikerna lyfta ut bägge katapultstsolarna och montera bort en massa plåtar i kabinen för att komma åt och inspektera känsliga delar som roderlinor och styrspakar. Kostnad för klockan var ca 300. Kostnad för det misslyckade flygpasset var ca 10.000. Kostnaden för felundersökningen betydligt mer. Dessutom fick min kollega bjuda teknikerna på tårta som kompensation för det onödiga arbetet.

Man skulle kunna tro att moderna flygplan löser allt, men tiden måste plockas in från någon källa. Det kan vara från GPS, radiosändning eller via datamedia som förs ut till flygplanet. Men om all teknik går sönder så är det armbandsklockan som ska vara reservlösningen. Av platsbrist så har man ofta i moderna stridsflygplan tagit bort den lilla analoga klockan som alltid funnits där på äldre flygplan.

Tid används bl.a. vid navigering. Är man flera flygplan i ett uppdrag så är det av största vikt att man kommer till samma punkt samtidigt om man t.ex. skall koordinera ett anfall. Tid används även för att beräkna bränsleförbrukning under ett uppdrag. Räknar man fel på bränslet så kan det sluta med haveri. För det mesta så gör flygplanets datorer detta åt dig, men det gäller att ha ett system i backup om tekniken slutar fungera.

Mer avancerade versioner av pilotklockor brukar därför ha analoga navigerings-"datorer" i form av en förenklad E6B för att beräkna kurs med vindupphållning, bränsleförbrukning m.m. Tyvärr så brukar dessa numera enbart finnas på de dyraste modellerna, så de har Försvarsmakten av politiska skäl inte råd med. Då hade det heller inte handlat om 10.000 per klocka utan 40-50.000 per klocka.

Vad skall man då kräva av en pilotklocka?

En klocka i ett flygplan har i grund och botten en viktig funktion. Det är att visa tiden exakt. I internationella operationer så koordinerar man oftast genom att använda UTC eller GMT - Greenwitch Mean Time. Utöver det så brukar man vilja lokal tid samt tid hemma i Sverige för att kunna synkronisera arbetet med de på staberna hemma i Sverige.

Den skall vara tydlig att läsa och och även kunna läsas av i mörker. I moderna flygplan används s.k. Night Vision Goggles. Det gäller att lyset från ett armbandsur inte stör ut dessa eller att piloten tappar sitt mörkerseende om han tittar på klockan.

Givetvis skall en klocka tåla en hel del stryk. G-krafterna är nog inte så värst avgörande då det är ganska så låg massa på visarna och automatiken. Värre är det nog med repkänslighet och slagtålighet då en flygplanskabin innehåller en hel del kantiga saker. Givetvis skall en klocka vara vattentät om man skulle skjuta ut sig och hamna på fel ställe.

Sist av allt så får man kolla på storleken. I ett stridsflygplan är det trångt. Man bör kunna spänna klockan över isolerdräktens tätning utan att den skrapar i kabinväggen när man manövrerar gasen och radarhandtag. Den feta bling-klockan faller med andra ord automatiskt ur av detta krav.

I vanliga fall så brukar samarbetet med en klocktillverkare vara ett win-win scenario. Försvarsmakten får bra klockor, klocktillverkaren får bra reklam och i reklamen så exponeras även Försvarsmakten. Bägges varumärken stärks av samarbetet.

Titta bara på Breitlings reklam. Man har lyckats övertyga världen om att tuffa piloter bär Breitling! Image är allt! Image gör också att Breitling kan ta bra betalt för sina klockor. Breitling sponsrar dessutom ett antal olika uppvisningsgrupper och syns alltid på flygshower världen över. Att de syns i flygkretsar innebär att piloter vill köpa deras klockor! Jag misstänker att Flygvapnet lyckades få fram sina förra Breitlings mer eller mindre gratis. Även Team 60 hade ett tag samarbete med Breitling.

Märkligt nog så har det varit mycket lite debatt i pressen kring tidigare klockor. De första Gripen-piloterna som utbildades fick plocka ut en Breitling Professional Emergency. Givetvis på lån, men de flesta sitter nog numera på armarna på stabsofficerare. Därav behovet att köpa in nya. Breitlingmodellen hade en inbyggd nödsändare. Den pilot som sköt ut sig över Vänern 1999 prövade att aktivera sin nödsändare. Det visade sig att den störde ut nödsändaren som varje pilot har i sin flytväst, då de sände på samma frekvens (121,5 MHz). Efter det så blev det förbud att aktivera nödsändaren i klockan. Därmed så försvann en del av finessen. Dessutom visade det sig vara mycket krångligt när batterierna i dessa klockor skulle bytas då de var tvungna att skickas till Breitlings centrallager någonstans i Schweiz. Då var piloten med andra ord utan sin klocka under ett par tre månader.

De flesta av världens övriga flygvapen brukar gilla denna typ av reklam, men i Sverige så finns tyvärr Jantelagen. Så i stället för gratisreklam och gratisklockor så anställer Försvarsmakten en hoper reklammuppar som själva försöker bygga upp imagen. Det här kostar nog betydligt mer än klockorna i fråga.

I handeln säljs Sjöö Sandström UTC Sky Diver för ca 23.000 per styck. FMV betalade 10.000 per styck. Mycket bra affär skulle jag vilja påstå, men det hade nog gått att pressa priset ytterligare. Man kan nog misstänka att Sjöö Sandström sålde klockorna till ett underpris och hade kunnat sänka sig ytterligare då man var väl medveten om att när Försvarsmaktens piloter använde klockorna så skulle det ge märket en statusökning. Nu ångrar man nog att man gav sig in i denna infekterade bransch, då minsta problem syns mycket tydligt i pressen.

Själv så använder jag numera ett Citizen Promaster dykarur som jag gav 2.995 för på rea. Jag är mycket nöjd även fast logiken som känner av om man befinner sig i vatten eller inte brukar få spel vid hög luftfuktighet eller när jag idrottar och svettas mycket. Då tror den att den befinner sig under vatten och fastnar i djupmätningsläge!

Jag hade tidigare en av Flygvapnets gamla navigatörsklockor med analog tidtagning. Suverän när man flög och dessutom riktigt snygg. Tyvärr så gick den sönder och det finns inga reservdelar att få tag på. Den lämnade jag tillbaka till förrådet och fick ut en ful och tråkig Seiko som jag nästan aldrig använde.

Jag har också en Breitling som är anskaffad i Bagdad 1992 (fråga mig inte hur). Den har tillhört Irakiska flygvapnet och har bl.a. Bretlinglogon utbytt mot irakiska flygvapnets vinge. På baksidan finns en stor örn och en massa text på arabiska som jag inte riktigt förstår. Tyvärr så har den också gått sönder och Breitling hävdar att de inte kan laga den. Jag misstänker dock att man inte längre vill skylta med att man gjort affärer med Saddam Hussein. Hmm...Undrar vilken klocka Khadaffi använde sig av? Despoter brukar ju i vanliga fall vilja ha guld-Rolex.

Vad lär man sig av det? Jo, även dyra klockor går sönder. Ett märkes status handlar inte bara om kvalitet utan mer om hur bra fabriken tar hand om eventuella reklamationer. Här kan Sjöö Sandström få gratis reklam om de är alerta och vänder pressens artiklar till sin egen fördel.

På sin hemsida så gör de i varje reklam för sin UTC Sky Diver och samarbetet med Försvarsmakten.

Produced in cooperation with the Swedish Air force Defense and designed to meet strict military demands. The watch is acombination of an analogue and digital movement. The analogue watch shows the local time while the digital watch provides you with local time plus an additional timezone of your own choice. Additional functions are backlight, alarm, perpetual calendar,2nd time zone, timer and chronograph. This first model is specially made for the Swedish Air force Defense.

För att kunna köpa klockor måste man kunna allt om FOD. Nedan är en kurs som RAF tagit fram som är lämplig att studera för FMV:s klockupphandlare. Givetvis så tar RAF hjälp av Dr FOD och hans hjälpreda Miss Body! Bättre än så här blir det inte. Det var på den "gamla goda tiden" när humorn i samhället fortfarande fanns kvar.

Se även Cynisk.

Och de nominerade är...

Oscarsgalan brukar vara kul att titta på även om antalet kategorier börjar bli fler och fler. Det måste ju finnas ett pris till alla. Själv så brukar jag gilla klasserna bästa film, bästa musik, bästa specialeffekter och givetvis bästa skådespelerska!

Försvarsmaktens reklamkampanjer har genom åren lyckats få ihop ett antal fina priser. Om sedan budskapet gått ut till svenskarna är en helt annan sak och det får nog framtiden visa på när vi om några år utvärderar hur rekryteringen lyckats.

Men det finns fler fina priser än Oscarstatyetten och Guldägg. Nu sponsrar Försvarsmakten Kompetensgalan och utnämningen till Sveriges bästa chef. Vi får se om någon Försvarsmaktsanställd nominerar sin chef och vilken titel det i så fall skulle vara till. Titeln Sveriges sämsta chef har dock redan delats ut. Priset för bästa HR-chef missade HRC nog med grov marginal efter bl.a. upprepade strul med anställdas löner.

Kanske FM skulle kunna få ett hederspris motsvarande Oscargalans "lifetime achivement"? Trots allt så startade den kvalificerade ledarskapsutbildningen inom det militära. Att sedan de flesta civila utbildningar gått om är numera ett känt faktum.

Hmm...undrar hur tacktalet kommer att låta?







SvD1, SvD2

Ännu fler böcker!

För oss flygnördar så ser hösten bra ut. Jag fick precis signal om att två nya flyböcker är på väg ut rykande heta från pressarna.

- "Fältflygare, från dröm till verklighet. Det 2 antologin" av Göran Jacobsson. Han har tidigare gett ut boken "Fältflygare, från dröm till verklighet". I denna nya bok har han intervjuat piloter, tekniker m.m. för att få deras egna berättelser om Fältflygartiden. Verkar oerhört intressant! Läs en intervju här med Göran då han släppte sin förra bok.

- "En fältflygare från Mjölby". Detta är ingen mindre än Alf Ingesson Thoors berättelse om sitt liv i Flygvapnet. "Affe", för de som känner honom, brukar fara Sverige runt och genomföra flyguppvisningar i en gul Saab SK 50 "Safir". På senare år har han haft förmånen att åter få flyga J 32 Lansen och deltar då och då på olika flygshower. Jag hade förmånen att ha Affe som en av mina lärare på Krigsflygskolan i Ljungbyhed för en massa år sedan. Antagligen så slet vi elever ut honom, för han sadlade om och läste till psykolog för att numera vara en av Flygvapnets och Försvarsmaktens psykologer. Hmm...undrar vilka hemligheter som Affe kan ha fått höra och om något råkar slinka ut i denna bok... Men läkareden är nog för stark så vi får nog nöja oss med de mer "vardagliga" incidenterna.

I andra länder har det på senare år dykt upp en hel del memoarer som ställt till elände för politiker och höga militärer när sanningar om operationer utomlands kommit ut. Även i Sverige har en hel del intressanta memoarer dykt upp och en hel del ligger på vinden och väntar på att "brotten" ska preskriberas innan de ges ut.

För övrigt så skulle jag vilja återinföra Fältflygarkategorin som en utpräglad specialist bland de övriga specialistofficerarna.

Bägge böckerna går att beställa direkt via mail till goran.jacobsson@glocalnet.net.

Sommarjobb!

Jag gör inte ofta reklam för andra på denna blogg, men ibland så gör jag undantag. Ett av dessa undantag är just detta inlägg!

På senare tid så har det varit många artiklar i olika tidningar om den stora bristen på ingenjörer. Sveriges Ingenjörer har uppmärksammat detta faktum och genomfört en undersökning om behovet av ingenjörer i Sverige fram till 2030.

Lusten och förståelsen för naturvetenskap och teknik grundas tidigt – redan före elva års ålder. Det visar internationell forskning. Intresset tenderar därefter att avta, om man inte grundlagt en plattform för fortsatt utforskande. Därför behövs insatser för barn i tidig skolålder, samtidigt som vi arbetar för att elever i alla åldrar ska lockas att öka sina kunskaper inom teknik och naturvetenskap.

Vad är det som är orsaken till ingenjörsbristen?

Jag läste i någon obskyr tekniktidning att ungefär 5% av sveriges befolkning var musikaliska. Det är ungefär samma procentuella antal svenskar som är duktiga på matematik. Skillnaden är att medan de som inte är musikaliska oftast gillar musik så är de som inte är matematiskt kunniga ofta fanatiska mattehatare. Vad är egentligen den stora skillnaden? Lär skolorna ut på felaktigt sätt? Givetvis! Inser eleverna inte nyttan med matematik? Troligtvis! Jag var själv inte helt övertygad när jag gick i grundskolan.

Det är dock aldrig för sent att vakna upp, se ljuset och bli ingenjör, vilket jag är ett levande bevis på.

Personligen så var jag inget äss i vare sig grundskola eller gymnasium. Jag höll knappt på att komma in på 4-årig teknisk linje innan mina föräldrar och lärare gav mig en spark i baken och jag höjde mina betyg tillräckligt mycket på vårterminen i 9:an för att komma in på den linje jag sökte. Jag tog studenten tre år senare med ett av de sämsta medelbetygen i min klass och lyckades med konststycket att få alla betygsnivåer från 1-5. Min inställning till studier ändrade sig först under mitt fjärde år på Polhemsskolan i Gävle där jag läste Datateknik. Jag kom egentligen inte in på den linjen, men eftersom man inte lyckades få ihop tillräckligt med elever till utbildningen så lyckades jag tigga åt mig en plats i klassen. In med sämst betyg med andra ord. Till mina lärares förvåning så gick jag ut med högst betyg! Därefter så gjorde jag lumpen och sökte som pilot. Psykologerna som tog ut mig skrattade och sade att jag var perfekt pilotmaterial, smart men lat.

Efter ett par år som pilot så beslutade jag mig för att söka som flygingenjör. Mina gymnasiebetyg (trots uppryckningen i fyran) var inte tillräckliga för att jag skulle kunna använda dessa för att söka till civilingenjör. Jag gjorde därför högskoleprovet och lyckades till min förvåning få 2.0 i första försöket. Studieåren på högskolan passade mig perfekt. Studierna gick mycket bra och jag hade kul på fritiden. Detta inkluderade bl.a. att vara nationsordförande ett år och starta igång ett nationshusprojekt som ett par år efter att jag tog examen resulterade i ett nationshus för studenterna i Linköping.

Jag har ibland funderat på att söka upp min gamla spanskafröken från gymnasietiden (som gav mig en välförtjänt etta i betyg efter det att jag lyckade på ett prov med 150 poäng som maxresultat och 115 som medel skrapa ihop endast 7 rätt!) Hennes avskedord till mig var: "Björn, jag har varit lärarinna i 20 år och jag har haft massor av elever, men du är den sämsta jag haft!". Kanske hon skulle återfå sitt hopp om gymnasielever om hon fick se att det trots allt inte gick käpprätt åt pipan för min del?

Nog om detta. Det behövs fler ingenjörer i Sverige! Vi måste därför starta rekryteringen.

Ett bra sätt att rekrytera framtida ingenjörer är att låta skolelever pröva på de yrken som kräver en ingenjörsutbildning, för att inse vad som är målet med att slita sig fördärvad med läxor i grundskola, gymnasium och högskola. Teknikföretagen har förstått detta och genomför just nu en Sommarjobbskampanj.

"Kampanjen heter "Sveriges störigaste sommarjobb", och är en utmaning för unga teknikintresserade som vill ha ett roligt och utvecklande sommarjobb på ett av Sveriges ledande företag inom teknik. Kampanjen är inspirerad av programmet ”Felix stör en ingenjör” som visades på TV i höstas – du kanske såg det?

Teknikföretagen vill locka fler till ingenjörsutbildningarna för att täcka framtidens behov av ingenjörer; kanske framförallt tjejer och andra i nuläget underrepresenterade grupper. Sommarjobben handlar t.ex. om att jobba med Gripen på SAAB, ta fram rymdprodukter på RUAG Space eller vara med bland de tunga fordonen på Volvo Lastvagnar. Roliga och rätt ovanliga jobb helt enkelt."

Nu är kanske de flesta läsare av denna blogg inte i sommarjobbsålder, men ni kan kanske sprida budskapet?

Den osminkade sanningen? (uppdaterad)

Jag och många andra har kritiserat Försvarsmaktens rekryteringskampanjer för att vara för "flashiga". Nu verkar det som om någon på HKV har uppfattat kritiken (eller åtminstone märkt att reklamen inte fungerar och att rekryteringen behövs förbättras) och beslutat för att ändra på budskapet.

Försvarsmakten och DDB Stockholms förra reklamkoncept ”Har du det som krävs?” har rullat under många år och rönt stora framgångar, inte minst i reklamtävlingar. På måndag sätter Försvarsmakten definitivt punkt för det och ersätter manéret med nya ”Välkommen till vår verklighet”.
...
– När vi frågar unga människor om vår verksamhet så visar det sig att bilden av oss är präglad av Hollywood-filmer och till viss del även mediebilden från vår verksamhet i Afganistan. Det är en överdriven bild och därför har vi ett behov att visa vår osminkade vardag, säger Fredrik Svahn, marknadschef på Försvarsmakten.
...
En av reklamfilmerna utgår från en dramatisk Hollywoodfilm som sedan kläs av steg för steg genom att berätta att så här är det inte till den slutligen fångar en dokumentär bild av vad Försvarsmakten kan erbjuda i dag. Parallellt kommer det även att rulla ett antal dokumentära filmer som presenterar Försvarets verklighet.

Det här låter som ett steg åt rätt håll. Det bästa sättet för Försvarsmakten att rekrytera är att genomföra bra verksamhet och låta resultatet tala för sig själv. Nöjda soldater som genomfört en bra GMU och kan rekommendera sina kompisar via Facebook, Twitter, bloggar m.m. är vad vi behöver. Det vi måste komma ihåg är att förr eller senare så konfronteras verkligheten med reklambudskapet och då är det bäst att budskapet överensstämmer.

Reklamkampanjen är tänkt att starta den 14/3.

Hmm...undrar om det är en slump att den moderata kampanjen inför valet förra året hette just "välkommen till verkligheten"...

Resumé

Uppdaterad 11-03-14, 16:06
Försvarsmakten har nu påbörjat sin nya reklamsatsning. Det syns när man är ute i Stockholm. Hur det ser ut i andra städer är dock lite svårt att avgöra.

Jag är försiktigt positiv till det nya upplägget. Det skapar nyfikenhet och kommer säkert att få folk som vill veta mer. Men frågan är fortfarande om rätt folk kommer att söka och om de kommer att stanna kvar den tid som krävs för att systemet med GMU skall gå runt.

Se även Cynisk och Sinuhe.

Uppdaterad 11-03-16, 23:10
Jag fick nys om den här bloggen som drivs av ordföranden för "kvinna för kvinna". jag tänkte att det skulle vara intressant att se kvinnors (i varje fall vissa kvinnors) syn på Försvarsmaktens reklam. Den nya reklamen ansågs att vara bättre än den förra, men den har fortfarande en bit kvar.

Frågan är vilken verklighet vi blir välkomnade till av Försvarsmakten denna gång. Är det den verklighet som man får om man är svensk KFOR-soldat i Kosovo? Eller är det den verklighet där det svenska granatgeväret Carl Gustav just nu skördar offer i oroligheterna i Libyen?

I filmen Armadillo möter de danska soldaterna en helt annan verklighet, långt från den nordiska vintern som visas i försvarets reklamfilmer. När försvarsmakten helt duckar för dessa verkligheter som är lika sanna och relevanta för försvarets verksamhet så liknar det falsk marknadsföring.

Konsten att göra en pudel

I helgen var jag på bio och såg den nya versionen av "True Grit". Mycket bra och Jeff Bridges gör en strålande insats som nästan når upp till John Wayne i originalet från 1969.

Men innan filmen så var det som vanligt reklam som är ett bra tillfälle att äta upp popcornen innan filmen börjar. En av reklamsnuttarna var ett försök av SJ att göra en gigantisk pudel (se nedan). I stället för att dölja sina misstag de senaste två årens vintrar med dålig snöröjning och inställda avgångar, så driver man med sig själv i form av den unge mannen som vägrar erkänna att han är en SJ-anställd. I kombination med denna reklamkampanj så går man ut med ett offentligt förbättringsprogram.

Om något ska gå som tåget kan man ju tycka att det borde vara just tåget. Men så har det tyvärr inte varit. Tåg har stått stilla, ersättningstrafik har inte räckt till och informationen har varit bristfällig. Det duger inte. Därför gör vi nu allt vi kan för att bli bättre. Under 2010 påbörjade vi vårt största förbättringsprogram någonsin och det pågår löpande.

Lysande! Synd bara att det ska behövas.

Men här finns ändå en lärdom för Försvarsmakten. Varumärket "Försvarsmakten" har, såsom bloggkollegan Cynisk noterat, fått sig en rejäl repa i och med förra årets diskussioner om hur man hanterar sin personal. Utlovad bättring i form av ett åtgärdsprogram i kombination med lite humor skulle kunna få många anställda att återfå förtroendet för den ledning som verkar ha tappat kontrollen över händelseutvecklingen. Men vad gör man? Jo, budgeterar för mer reklam och förnekar att man över huvud taget har några problem.

Gör i stället som SJ. Sätt upp en handlingsplan på hur varumärket ska stärkas igen. Mitt tips är att göra det genom att visa upp riktig verksamhet i stället för de actionbetonade reklamavsnitt man hittills producerat. Se till att dokumentera och redovisa de faktiska insatser som pågår. Dokumentärserien om FS20 i SVT kan bli ett bra steg på vägen om den inte som tidigare dokumentärer blir allt för polerad. Som vissa tränare brukar säga så är det dags att visa blod, svett och tårar (och gärna några värdegrundsbrytande svordomar).

P.S: Fredsstyrkan finns givetvis på Youtube. 6 avsnitt uppdelat i tre delar för varje avsnitt. Personligen är det ingen favorit, då den är ganska så dåligt klippt. Men ändå bättre än ingenting. En dokumentär i stil med Ross Kemps TV-serier där han följer brittiska enheter i Afghanistan vore något att ha som förebild.

Varumärkesvård

Årets 100 Wattare har delats ut. Det blev som vanligt pris till Försvarsmaktens reklammakare.

Tävlingen skiljer sig från Guld­ägget som avgörs på våren ­genom att det främst är effekten av reklamkampanjerna som bedöms, om annonsören har uppnått de mål i form av attitydförändring, ökad kännedom eller försäljning som satts upp.

Det mest intressanta priset är kanske det för långsiktig varumärkesvård som Apoteket tog hem. Det visar på att företaget lyckas upprätthålla den image som reklamen sprider.

Den bästa reklamen ett företag kan få är nöjda medarbetare som sprider ett positivt budskap om verksamheten. För Försvarsmakten är detta i dagsläget helt orealistiskt. Alla som jag pratar med är fruktansvärt uppgivna. När "hotbrevet" med det nya anställningsavtalet kom i somras kände sig många utpressade att skriva på. Men man trodde trots allt att det skulle lösa sig. När jag i förra veckan gick upp på min avdelning om berättade om min uppsägning så var det trist att se mina kollegors ansiktsuttryck. De påminde mig mest om chockade åskådare till en trafikolycka. Man inser att något hänt, men kan inte riktigt tro det.

Orföranden i juryn för 100 Watt har en del egna erfarenheter som kanske är aktuella för Försvarsmakten just nu. Budskapet i reklamen måste överensstämma med det faktiska agerandet hos bolaget.

– När det skrevs som värst stoppade vi reklamen, vad vi än sa förknippades det med rubrikerna. När vi började prata i köpta utrymmen igen fick vi tala om för kunderna vilka AMF verk­ligen är, ett seriöst bolag. Nu är vi åter det bolag man helst väljer som pensionsbolag.

Det går utför med "SJ" (uppdaterad)

SJ har efter de senaste årens kaos nu helt och hållet tappat kundernas förtroende.

Här får SJ i särklass sämst betyg, med index 54 på en skala 0 till 100. Enligt SKI tyder det på ett kraftigt missnöje. SKI:s undersökning är uppdelad på olika faktorer och allra sämst siffror får SJ när det gäller punktlighet och kundernas lojalitet, alltså vilket förtroende man har för SJ. De senste två åren har betyget för tågen som färdmedel sjunkit med nio enheter, från 63 till 54.

Vad beror detta på?

Man har under de senaste åren i besparingsiver kraftigt minskat underhållet och i stället satsat på "dekor" i form av mat, internet i vagnar m.m. De kontrakt som man har med Trafikverket (tidigare Banverket) för snöröjning m.m. tar inte hänsyn till att vissa vintrar är kallare än andra. Därav kaoset förra året och med tanke på hur denna vinter har startat kan man räkna med kaos även i år. När ska bolagsstyrelsen lära sig att det går inte att varje år försöka vinna så mycket som möjligt, utan verksamheten måste optimeras över längre tidsperioder?

Snö är egentligen inte så svårt och Sverige borde med sitt geografiska läge vara expert på att operera i vintermiljö.

Under min skoltid så gick jag ett år på Polhemsskolan i Gävle. Varje fredag stod jag och väntade på tåget från Stockholm som nästan alltid var försenat p.g.a att det kommit ett par centimeter snö. Tågen från Sundsvall och Östersund var dock alltid i tid. De kom infarande på stationen helt indränkta i snö och is, men de var i tid.

SJ har alltid satsat på transporterna mellan Stockholm och Malmö/Göteborg. Där satte man först in de fina X2000-tågen som givetvis fick problem med vagnslutningen så fort det kom is på mekanismen. På de norrgående linjerna användes aldre obekväma vagnar, men som alltid fungerade. Sensmoralen borde vara att ny fin teknik löser inte alla problem!

Andra bolag har insett detta och lyckas bättre med kärnverksamheten än vad SJ gör.

Till en del kan det naturligtvis bero på att det inte går att i en handvändning rätta till årtionden av försyndelser i underhållet av bannätet och vagnparken. Men det går inte att komma förbi att problemen också beror på politikernas syn på tågtrafik och järnvägsföretagens egen självbild.

Det finns heller inte givet samband mellan pris och kundnöjdhet, som det ibland påstås. Kunderna blir inte nöjdare, eller har större fördragsamhet med förseningar, dålig service eller bristande bekvämlighet, bara för att biljetten är billig.

Exemplet är irländska lågprisflygbolaget Ryanair som har nästa lika lågt nöjdhetsindex som SJ.

I Ryanairs flygplan sitter man trångt, behandlas som en oönskad överraskning och får finna sig i att betala extra för i princip allt utom själva resan. I själva verket gör Ryanair allt fel om man har gått grundkursen i serviceskolan. Ändå är Ryanair mer lönsamt än något annat flygbolag och kunderna flyger mer och mer och är bara mer och mer förbannade. Nu ska detta inte ses som någon gratiskonsultation till SJ, utan bara som ett tips om att det är själva grundtjänsten, resan, som måste levereras först.

Det är kanske just denna analys som SJ har missat? Vad är det egentligen som kunden vill ha? För en resenär så är den viktigaste faktorn att komma fram i tid. Andra faktorer som resans längd, pris och komfort är givetvis också bra, men kommer man för sent så är allt annat av underordnad betydelse.

Just nu så kan all reklam i världen inte rädda SJ:s rykte. Skillnaden mellan reklamens budskap och verkligheten är för stor. Det gäller i stället att börja leverera det kunderna vill ha så att de ser att det görs framsteg. Sparka reklammupparna och investera i verksamhet i stället!

Frans Melin, det vill säga att transportera kunderna från A till B på en viss tid. Han tror att det kommer att ta lång tid för SJ att återvinna förtroendet.

– Jag skulle säga att det tar minst fem år för dem att reparera varumärket – från det att tågen börjar gå i tid.

Idag sitter SJ i en fälla. För att leverera det kunden vill ha måste det göras investeringar. Pengar som man inte har och heller inte lär få om inte kunderna strömmar till. Det går heller inte bara att höja biljettpriset, då det lär avskräcka kunderna ytterligare. Därför är det dags för lite röda siffror i boksluten för att hoppas på svarta om ett par år.

OBS: Alla likheter med en annan stor myndighet är helt oavsiktliga.

Uppdaterad 10-12-09, 09:32
Nu har politikerna tröttnat på alla SJ och Trafikverkets alla problem. Man plockar därför in cheferna för en offentlig utfrågning i Riksdagen.

– Det är lätt hänt att efter tio gröna vintrar är det lätt att man tror att även den elfte blir grön, säger Per Unckel.

SJ anser att svenska folket har höga krav på myndigheten.

Samtidigt menar Jan Forsberg att SJ granskas hårdare än andra och snabbare får kritik. När andra trafikslag har problem blir det inte samma uppmärksamhet.

– Media rapporterar så fort det är en försening. Men när ett flygplan är försenat blir det inga skriverier.

Jag skulle viljat se samma debatt kring presentationen av den nya personalförsörjningsutredningen. En aktuell rapport i kombination med en förtroendekris i Försvarsmakten borde vara lika lätt att diskutera som snäväder och SJ? Tolgfors säger dock att han inte får lägga sig i myndighetschefernas beslut.

Skillnaden mellan SJ och Försvarsmakten är dock tydlig. När SJ inte fungerar så påverkar det Sveriges beredskap och irriterar svenska folket. När Försvarsmakten inte fungerar så är det få svenskar som över huvud taget bryr sig... suck...

DN1, DN2

Uttagning pågår...

Enligt Försvarsmaktens nya personalsystem ska man årligen rekrytera 4000 frivilliga som sedan efter genomförd GMU ska fylla upp behoven av officerare, reservofficerare, specialister, soldater och sjöman.

Just nu borde det gå ganska så bra eftersom man rider på efterdyningarna av det skrotade värnpliktssystemet. Men hur kommer det att gå om några år?

En indikation på detta kan vara den pågående rekryteringen av 100 reservofficerare. Hur går den? Tja, inte särskilt bra...

Inte sedan 2004/2005 har det bedrivits någon reguljär reservofficersutbildning i vårt land. Resultatet ser vi nu svart på vitt. Tillgången på yngre reservofficerare är skrämmande liten. Närmare bestämt finns det ca 800 reservofficerare under 35 år. Hur många som i praktiken är tillgängliga vet ingen. Detta ska jämföras med behovet 2 500 befattningar i insatsorganisation 2014.

Denna brist är utan tvekan av den storleksordningen att det får konsekvenser för förmågan att leverera det Riksdagen har beställt.

Från Reservofficerarnas sida har vi år efter år pekat på faran att inte fylla på kadern av reservofficerare. Nu har vi facit. Bristen är inte bara besvärande. Den hotar dessutom Riksdagens grundtanke - ett försvar byggt på kontraktsanställd personal.

Det var därför med stor glädje många konstaterade att den grundläggande reservofficers-utbildningen skulle återupptas 2010/2011. Bara med 100 platser, men ändå. Enligt vad vi erfar har rekryteringen inte varit bedövande framgångsrik - drygt 10 % av utbildningsplatserna är besatta.

Om vi inte lyckas hitta 100 intresserade reservofficersaspiranter, hur ska vi då lyckas hitta 4 000 soldater och sjömän?

Hur ska vi göra för att öka intresset? "Reklammupparna" på HKV ansträngningar verkar inte göra till eller från.

Mitt förslag är därför en klassisk såpa på bra sändningstid. Kopiera upplägget från t.ex. Idol. Vår uttagningsenhet åker land och rike runt och gör lokala uttagningar. Ungdomar får prata med militärer, intervjuas och får göra antagningstester. De som antas på den lokala uttagningen får komma till en central uttagning för att komma med i "Plutonen" (c) (tm) (r) där man får följa aspiranterna under GMU och förhoppningsvis fortsatt militär karriär.

Frågan är bara vilka som ska ta de tre platserna i juryn?

Statistik är just det, bara statistik

HKV redovisar nu resultaten från sin rekryteringskampanj.

Glädjande är att se att det är många som tittat in på sidorna och skickat in sina synpunkter.

En lustig sak som jag skrattade en smula åt är resultatet över vad svenskarna vill använda Försvarsmakten till.

32 % tycker att internationella insatser är viktigast
35 % tycker att nationella insatser är viktigast
33 % tycker att värna Sveriges gränser är viktigast

Det här är det resultat man får om folk som inte har en aning om vilket som är "rätt" svar trycker på en valknapp. Fördelningen är helt slumpmässig! Tyvärr så visar det att svenska folket egentligen inte har någon åsikt om vad Försvarsmakten ska användas till...

Det verkar dock som om många tycker att det svenska försvaret trots allt inte räcker till.

"Ska 50 000 man försvara Sverige. Sveriges försvar är idag lika användbart i krig som om man skulle sitta attackera en inbrottstjuv med en pinne och peta på han. Störigt men inte farligt."

Tur att politikern verkar vara positiva till utökad budget för Försvarsmakten!

All publicitet är god publicitet? (uppdaterad)

FM får nu stor uppmärksamhet för sin senaste reklamkampanj för att värva nya yrkessoldater. Tyvärr så är den inte av det positiva slaget...

–Man kör med Bruce Willis-sekvenser för att visa upp en häftig verksamhet och locka med jobb. Men detta gäller unga människors yrkesval inför insatser som ytterst kan gälla liv eller död. Man får inte använda reklamtrick i så allvarliga frågor.

Mats Ekdahl vänder sig även mot kampanjens värderande påståenden som: ”Din kollega kan leva med att Sverige kränks”, ”Din mamma tycker inte att vår demokrati måste skyddas”. En myndighets information kan inte genomföras som ett företags säljreklam, anser han.

–Reklamens medel måste av en stor statlig myndighet användas med samhällsansvar. Detta ger ett lättsinnigt och ansvarslöst intryck. Det är för stora reklampengar och alltför svåra sakfrågor för att hantera på detta sätt. En kampanj måste vara glasklar. Denna är luddig, utan röd tråd och med tankekullerbyttor rakt igenom, säger Mats Ekdahl.

Tja, jag hatar att behöva säga det, men "vad var det jag sade?".

Snälla ÖB. Gör oss officerare en stor tjänst och placera en känga storlek 42 i baken på "reklammupparna". Satsa i stället pengarna på bra övningar eller uppvisningar som allmänheten får ta del av. På så sätt så får vi "gratis" reklam i alla tidningar och vi kan nöja oss med att presentera yrket som det är i våra rekryteringskampanjer.

Men likväl som det finns dålig, så finns det bra reklam! Man ska inte försköna verkligheten när det som finns är bra nog.



P.S: Flaggan på den lilla bordningsbåten i en av reklamfilmerna är rakskuren. Tillhörde jag marinen skulle jag skrika rakt ut av fasa...

Se mer hos Cynisk, Väpnaren, Borneo, Carnucopia (del 1 och del 2)och Wiseman.

Uppdaterad 10-06-15, 22:08
Den aktuella reklambyrån försvarar sitt upplägg på reklamkampanjen. Jag håller med om att det inte är filmerna i sig själv och de små tekniska bristerna som är värda att kritisera. Snarare så är det vi borde kritisera faktumet att Försvarsmakten nu hamnat så långt utanför det svenska samhället att vi måste göra reklam för att ungdomar ska söka jobb hos oss. De flesta företag nöjer sig med att låta produkten som dom säljer tala för sig själv. Varför inte göra likadant? Mer "embedded" journalister och låt Combat Camera dokumentera och visa för svenska folket vad vi gör för skattepengarna.

Värnpliktsrådet klagar på att reklamen riktar sig till "stridisar". Men faktum är att det kanske är just den personlighet som FM numera vill rekrytera? Vi är faktiskt ett insatt insatsförsvar och det kan kanske kräva en annan typ av personlighet hos de anställda än vad det gamla invasionsförsvaret hade? Har FM tagit ett medvetet beslut om detta, eller är det som vanligt något som dyker upp som en överaskning om några år?

Vem får rätt?

Jag satt och läste DN och studsade till när jag såg värnpliktsrådets undersökning om ungdomars intresse för frivillig militär tjänstgöring.

Resultatet av undersökningen är uppseendeväckande. Endast en av tio tillfrågade säger sig vara mycket intresserad av att genomföra den frivilliga grundläggande militärutbildningen. Mer än en tredjedel av dem som säger sig vara intresserade av att tjänstgöra som anställd soldat skulle inte acceptera de villkor som kommer att gälla.

Det intressanta är att Tolgfors har på sin blogg dragit helt motsatta resultat av samma undersökning.

Undersökningen visar alltså ungefär samma resultat som Pliktutredningen byggde sina resonemang på. Det finns gott intresse för Försvarsmakten och utbildning på frivillig grund.

Det är som man brukar säga, "Det finns lögn, förbannad lögn och sedan statistik". Resultatet av denna undersökning går att tolka till precis det svar man önskar.

Å andra sidan, hur många var egentligen tidigare intresserad av att göra värnplikt? Jag skulle vilja se en undersökning bland dagens officerare avseende hur många som hade tänkt sig att bli officer innan dom gjorde sin värnplikt. Kan det vara att värnplikten gjorde att fler exponerades och intresserade sig för yrken och att vi därmed fick en bredare bas på vår officerskår?

Snart så slipper vi dock förlita oss på undersökningar. De närmaste åren kommer att ge oss svaret på om det nya personalsystemet fungerar. För att säkerställa att Tolgfors får rätt så har Försvarsmakten nu dragit igång sin rekryteringskampanj. Den lär nog få ett nytt reklampris. Frågan är om den verkligen lyckas rekrytera personal?

Det ska böjas i tid

"Reklammupparna" på HKV satsar stora pengar på guldäggsvinnande reklamkampanjer för Försvarsmakten. Dessa siktar in sig mot ungdomar i gymnasieålder som är på väg ut på arbetsmarknaden. Wired har dock förstått det här med marknadsföring anpassat för alla åldrar. Vi ska givetvis rikta in oss mot de yngre förmågorna genom att sprida ett sublimt budskap via leksaker, TV-spel och barnprogram.

Det blir dock inte enkelt. Försvarsindustrin slåss mot ISP som förhindrar export till andra länder. I Sverige har vi Barnombudsmannen och en hel generation med curlingföräldrar som vuxit upp med "Clownen Manne" och "Vilse i Pannkakan". Dom är mycket svåra motståndare och låter inte längre sina barn leka "Röda Vita Rosen".

Sverige har i alla år försökt skydda vår ungdom mot realiteten att det förekommer krig på andra ställen i världen. Själv så byggde jag plastmodeller när jag var liten (vilket kan förklara mina ingenjörsdrag). Jag kommer fortfarande ihåg hur besviken jag blev när staten förbjöd krigsscenerna på framsidan av askarna. Det känns på något sätt inte lika engagerande att bygga en Lancaster som flyger över en sommaräng än en som bombar Dresden. Det gäller därför att vara slug i vår kampanj och inte så uppenbara som Airfix och Revell.

Varför inte hoppa på Wireds förslag med Barbie och Ken i svenska militära utstyrslar a la Action Man. Jag kan tänka mig vardagsmodellen med en lätt överviktig Ken i generalsuniform med bröstet fullt av medaljribbor för nedlagda regementen och nit och redlighet i statens tjänst, samt Barbie i en mammaanpassad M/90. Krigsmodellen föreställer givetvis Ken i ökenkamouflage sittandes i en stab i Florida och Barbie som IT-säkchef i Kosovo och med en liten minimanual för PRIO som tillbehör. För att göra det extra svårt för moraltanterna att stoppa kampanjen så tar vi samtidigt fram en massa andra yrkesfack som brandmän, veterinärer och fothygienister. Sedan skriker vi "diskriminering" om dom försöker att stoppa endast de militära dockorna!

Givetvis var hela detta inlägg ironiskt. Det är sent, så jag hade helt enkelt svårt att vara allvarlig efter att ha läst Wireds artikel.