måndag 20 juni 2011

Kalle Anka-försvar

Försvarsminister Gates har med all rätta kritiserat Europas förmåga att hjälpa till i internationella insatser.

The decline in defense spending by NATO-member countries is a "serious problem" that could eventually force the United States to move away from the alliance, U.S. Defense Secretary Robert Gates said June 15.

Trots en samlad försvarsbudget som ligger i nivå med USA:s så får vi i Europa i samlad effekt bara ut en tiondel av vad USA kan bidraga med på egen hand. Och det lär inte bli bättre med ett antal europeiska länder vars budget har rasat eller är på väg att rasa ihop. NATO har försökt att övertyga USA om att man faktiskt gör sitt bästa, men Gates verkar inte särskilt övertygad.

Vad händer t.ex. om grekiska staten inte har råd att betala sina försvarsmaktsanställda deras löner? Riskerar Grekland att en ny militärjunta tar över med stöd av missnöjda soldater och en befolkning som inte accepterar de grekiska nödpaketen? Osannolikt? Glöm inte bort vilka förutsättningar som fanns för Hitlers maktövertagande 1933.

Även våra grannar har problem. Tolgfors tog i sitt förra inlägg upp Danmarks planerade neddragningar på försvarsbudgeten. Till skillnad från Norge så lär danskarna få tacka nej till anskaffning av F-35. Frågan är om de ens har råd med anskaffning av F-18 E/F?

De gemensamma europeiska försvarsmaterielprogrammen kommer givetvis också att drabbas. Eurofighterprogrammet har fått ta en halvhalt. Den s.k. Tranche 3B utvecklingen är ännu inte finansierad och de länder som ingår i utvecklingsarbetet för Eurofighter har allihopa mer eller mindre stora ekonomiska problem.

"Now we see more defence customers having the idea to go 'off-the-shelf', with no pre-financing of R&D. We don't want to lose some competitive edge in our programmes, so we already started to finance on our own," he said. One such example is in developing an active electronically scanned array (AESA) radar for the Typhoon.

"E-scan for Eurofighter, which is a very decisive subject to stay in international competitions, is for the time being completely financed by industry. We have to keep the momentum and the technology developed, otherwise we shoot ourselves out of the market," he said.

The availability of an AESA sensor is now mandated in most fighter competitions, such as the Indian air force's 124-unit medium multirole combat aircraft battle. "Our customers have checked whether the capability is there or will be there in time for their aircraft," said Zoller. "We are in a very good position, and will have all the technology and all the features available."

The UK is funding a technology demonstration programme to integrate and fly an AESA radar with the Eurofighter, with Selex Galileo leading the effort. Noting that the required technology is already available in Europe, Zoller said: "The question is what is the British customer going to do, and how we align the [other] customers."


För det svenska Gripenprogrammet kan detta innebära problem, då tanken är att samarbeta med Selex för att utveckla nästa generation AESA-radar till Gripen NG. Å andra sidan så kan det också innebära att Gripen får mer inflytande i radarutvecklingen då Eurofighterprogrammet lär behöva någon som stöttar med pengar.

USA har själv sin beskärda del av finansiella problem
. En gigantisk utlandsskuld där Kina är en av de stora utlånarna. En statsbudget som Obama har haft svårigheter att driva igenom och som nästan resulterade i att försvarsanställda inte fick sin lön. Frågan är hur länge USA vill fortsätta hålla Europa under armarna? Nu börjar snart USA sina neddragningen i Afghanistan, vilket kan resultera i att NATO och Sverige får dra sig ur. Inte för att jobbet är klart, men för att det inte finns en chans att fortsätta.

Den dåliga ekonomin är dock inte enbart av ondo. För EU:s del så kan krisen få två ytterligheter som resultat:

- Om EU inte lyckas med att hålla Grekland under armarna så kan det innebära att EU tappar sin roll som stabiliserande faktor i Europa. Mindre länder vill inte vara med, då de inte får hjälp och större länder vill inte slänga ut en massa pengar som ändå bara leder till misslyckade ekonomiska satsningar. Vilket land vill riskera bli neddragen av en usel EU-medlem som inte kan hålla sina finanser i gott skick? Vilka länders medborgare vill slava till 65 och betala 50% skatt bara för att grekerna skall kunna få bidrag för att gå i pension vid 55 och för att sedan sitta och dricka sin Retsina under en parasoll vid Medelhavets strand? Då kan vi nog glömma ett EU-försvar och i kombination med ett USA som tappat intresse för Europa skulle detta även kunna få konsekvenser för NATO.

- Å andra sidan kan den ekonomiska krisen innebära att nationer börjar samarbeta även säkerhetspolitiskt. De har helt enkelt inte längre råd att ha kvar sina nationella försvar eller ekonomiskt stödja sina dyra nationella försvarsindustrier. När klassiska fiender som Storbritannien och Frankrike börjar diskutera att samarbete om hangarfartyg och Tyskland och Frankrike diskuterar utökat samarbete med Eurocorps så kan allt hända. Om nu EU bara kunde få till att olika länder specialiserar sig på det de är bäst på så skulle helheten kunna bli mycket bättre. Länder från forna östblocket kan t.ex. bidraga med infanteri och Sverige skulle kunna bidraga med Gripen och ubåtar.

I Sverige så har vi för tillfället en bra ekonomi och Alliansen får beröm av utländska ekonomer. Tolgfors misstolkar dock situationen när han säger att vi i Sverige skall vara nöjda med en försvarsbudget som ligger kvar på samma nivå när omvärlden skär ner. Det han missar är att vi redan har skurit ner mer än vad som är nyttigt för att ha en balanserad försvarsmakt, vilket gör att vi numera är lika beroende av NATO som de länder som faktiskt är NATO-medlemmar. Han missar också att i övriga Europas ögon så kan Sveriges goda ekonomi sticka ut, vilket gör att andra länder kan börja kräva att vi drar större del av lasset.

Europa riskerar att bli ett antal separata länder med försvarsmakter i klass med påvens egna Schweizergarde. Det ser på papperet bra ut, men levererar inte särskilt mycket effekt. Sverige är tyvärr en på bra bit väg med införandet av Livbataljonen för att vakta det kungliga slottet till turisternas förtjusning. Nu har vi kanske chans att ändra på detta?

17 kommentarer:

  1. Kalle Anka-försvar med vidhängande Mickey Mouse Navy.

    Schweizergardet är en liknelse. Romarrikets nedgång och fall är en annan. Alla legionerna fanns och kunde skickas kors och tvärs i imperiet, men den personella uppfyllnaden var det lite si och så med. Förband som mest finns på pergamenten.

    Tiden går fort och det börjar att bli dags att dra från Afghanistan. Fortsättning på OMLT-verksamheten beror väl på utvecklingen i landet efter västvärldens allmänna urdragning och hur gammal den afghanska armén blir. Kanske dags att vandra hem till byn och ansluta klanen och dess stridigheter och växlande allianser.

    Utöver alla andra ärvda och egenskapade problem har nu presidenten fått problem med kongressen angående Libyenkonflikten och det amerikanska deltagandet, som ur amerikansk synvinkel väl ändå får betecknas "som på sparlåga", men som ur europeisk synvinkel väl närmast varit en förutsättning för någon form av framgång.

    Själv tror jag att det kan bli ett fragmenterat Europa som följer på dagens närmast kaotiska tillstånd. En annan fråga är hur mycket en ekonomisk kris kan sänka ett land och dess framtid utan att landet sugs ner i kaos och social "oro". Jag tänker inledningsvis - men inte uteslutande - på Grekland.

    SvaraRadera
  2. Grekland är Balkan, även om grekerna själva kanske inte trivs med att identifieras på det viset geografiskt. Men så är det och det är inte osannolikt att krisen i Grekland kickar igång nästa omgång där nere. EU skulle skapa stabilitet i Europa hette det och balkanländernas strävan efter medlemskap var en garant för att de skulle uppföra sig i fortsättningen. Nå, hur blir det med den strävan nu egentligen? NATO-medlemskap likaså, inte heller är väl det något att sträva efter. Det finns nog en och annan serb nu t ex som undrar varför man skall ge upp banden till Ryssland till förmån för Bryssel. För vad har EU hjälp till med annat än med förlusten av Kosovo?

    Nej, alla talar om nästa mission i Afrika, men jag undrar om det inte kan bli dags att fundera på nya KS och BA missioner. Där kan vi åtminstone terrängen.

    SvaraRadera
  3. @ Anonym 10:48

    Att ta med Grekland i EU bedöms av vissa som ett misstag, men var nog ett resultat av en önskan att landet skulle gå i demokratisk riktning när militärjuntan föll.

    Själv minns jag när amerikanarna hindrades från att gå iland, i samband med att NATO skulle påbörja markkriget i Kosovo. Detta resulterade i att dessa kom sist in och under förflyttningen från de grekiska hamnarna till Kosovo stod grekerna och kastade tomater på de amerikanska trupperna. Det var ju deras fränder Serberna som skulle anfallas. Vi skall inte glömma historien, där ju ryssarna tog över ledartröjan i den ortodoxa världen när Konstantinopel föll och erövrades av Turkarna, ett folkslag som kommit invandrandes från Asien och vars välde så småningom kom att sträcka sig från Kina till Adriatiska Havet.

    Något Afrikaäventyr tror inte jag heller på. Afrika har ju dessutom blivit ett rent Kina-projekt. Detta senare fenomen har jag försökt att belysa i detta inlägg:

    http://chefsingenjoren.blogspot.com/2010/07/gastinlagg-fokus-pa-afrika.html

    SvaraRadera
  4. För rikets säkerhet, gör patron ur i Afghanistan.

    SvaraRadera
  5. CI, det är inget kompani som sätts upp för att bevaka slottet, det är en bataljon(om än liten). På förbandets hemsida går det att läsa att bataljonens uppgift i händelse av krig är att skydda statsledningen och försvarsmaktsledningen. Detta är en nog så viktig uppgift i det nationella försvaret. Förbandets personalstyrka är 265 soldater och 35 officerare, totalt 300. Hela förbandet kommer från 2012 vara grupperat på Kavallerikasern(K1) i Stockholm. Nog skulle ett anställt mekskyttekompani ge högre försvarseffekt totalt, men Livbat är absolut inte värdelös då de starkt avlastar andra förband när det gäller högvakt, samt att de har en väldefinierad uppgift i händelse av krig.

    http://www.forsvarsmakten.se/livgardet/Insatsforband/Livbataljon/

    /H

    SvaraRadera
  6. @H: När de olika förbanden turades om att bevaka slottet så såg jag nytta med det. Det var ett sätt att visa upp för allmänheten vad vår krigsmakt bestod av samt en chans för föräldrar att se sina söner/döttrar i tjänst.

    Numera så är det enbart PR. Det reella skyddet av kungahuset sköts av SÄPO samt diverse vaktbolag, på samma sätt som civila vaktbolag bemannar de flesta bevakningstjänster på våra förband.

    Att kalla Livbataljonen för insatsförband är lika logiskt som att musikplutonen skulle vara det. Särskilt när det enligt Försvarsmaktens hemsida skall vara undantagen internationell tjänst till skillnad mot alla reguljära insatsförband i FM.

    SvaraRadera
  7. Ptja, nu är det ju så att förbanden fortfarande turas om att bevaka slottet, dock står livbat för merparten. Och behovet av att visa upp vår krigsmakt har väl aldrig varit större än nu, när plikt har ersatts av frivillighet.

    Att civila vaktbolag sköter säkerheten på de flesta förbanden är direkt felaktigt. Innan man basunerar ut "sanningar" på sin väldigt inflytelserika blogg bör man nog stämma av med verkligheten först..
    Civil bevakning må finnas på HKV(och F7?) men inte på övriga förband(vad jag vet). Nu anställs det även en Flygbassäkpluton(som skall syssla med bla IBSS) och R3 soldater till F7. Så de civila vaktbolagens tid är nog snart över även på Såtenäs, mer går att läsa under "lediga jobb" på mil.se.

    Och att inte kalla Livbataljon för insatsförband bara för att de inte i första hand är till för internationell tjänst tycker jag är lite tarvligt.. Vad är FM's främsta uppgift egentligen? Är nationell fokus oviktigt? Jämförelsen med musikpluton orkar jag inte ens bry mig om.

    /H

    SvaraRadera
  8. Vi som arbetar inom FM har kanske en lite förutfattad mening om vad en bataljon är för något, dess storlek och organisation. Givetvis kan man kalla högvaktsstyrkan för bataljon (om än liten) eller pluton (om än stor).
    Faktum är att den består av fyra plutoner (livkompani) tills fots marscherande och fyra plutoner (livskvadron) till häst skrittande soldater, avsedda för högvaktstjänst. Den sammanlagda personalstyrkan idag är ca 150 personer.
    Jämför man med den förväntade ökningen av 336 marininfantribrigaden i Kaliningrad på två bataljoner, sammanlagt 1500 man, så haltar beteckningen Livbataljon på fler än ett sätt.
    Vi har på senare tid börjat kalla det som jag skulle beteckna som bataljon för brigad, kompani för bataljon, ett fåtal grupper för pluton o.s.v.
    En brigad som innehåller 700 man och saknar stora delar av det som måste ingå för att förbandet skall kunna operera och användas som brigad är ibland inget annat än ett antal fristående plutoner eller kompanier med en gigantisk ledningsstruktur.

    Ofta ser man fördelningen stabskompani++ leder pluton- och det hela kallas bataljon.
    Vi bör nog försöka söka oss tillbaka till verkligheten istället för att handskas vårdslöst med språkbruket.

    Trovärdigheten mot oss själva och de som betalar kalaset kräver detta.
    För det kan väl inte vara så att vi medvetet försöker, på något Freudianskt sätt, lura oss själva.
    Den tilltänka “krigsuppgiften” för högvaktsstyrkan känns väl så där krystad?
    Vad är det för fel att den kalla något som alla förstår och kan relatera till? Högvaktsstyrkan?

    Teaterdirektören.

    SvaraRadera
  9. @H: Du har rätt. Jag har de senaste åren tjänstgjort på enheter där man ersatt den militära bevakningen med civil, så jag var nog en smula för generell i mitt inlägg.

    Jag var också lite för elak mot Livbataljonen, det kan jag erkänna. Det blev en sen kväll på resa i Sverige igår...

    Dock så står jag helt och hållet för att vi inte skall låtsas att Livbataljonen är ett insatsförband. Det är en PR-enhet på samma sätt som Musikplutonen. Denna verksamhet kanske helt och hållet borde läggas ut på entreprenad på samma sätt som hästarna?

    http://www.beridnahogvakten.se/

    IBSS är på gång, men åtminstone Flygvapnet har flaggat för att det kommer att ta tid att bygga upp dessa enheter.

    http://chefsingenjoren.blogspot.com/2011/02/mer-skvaller-fran-ob-chefsmote.html

    SvaraRadera
  10. FM kanske ska lägga ut flygvapnets uppvisningsgrupp på entreprenad till Breitling Jet Team också. De har rätt färger på flygplanen redan. Det verkar vara omöjligt att hålla Team 60 i luften.

    SvaraRadera
  11. Klart att det måste kallas Bataljon!

    På så sätt skapas ju minst en plats till för någon av alla våra Övlt.

    Och när ska HRC gå högvakt för första gången ?

    SvaraRadera
  12. "När klassiska fiender som Storbritannien och Frankrike börjar diskutera att samarbete om hangarfartyg och Tyskland och Frankrike diskuterar utökat samarbete med Eurocorps så kan allt hända", säger du! Är England/Frankrike klassiska fiender? Du tänker pà Napoleon? Hur som helst har Obama bestämt att USA skall ta hem 33 000 soldater fràn Afg (av 100 000) tom 2012 och Frankrike skall göra liknande (1000 av 4000). Kanada lämnar ju som bekant Afg 100% redan 1 juli. Allt tal om att bygga upp och demokratisera Afg är glömt. Krigsminister Robert Gates antyder samtal med motstàndsrörelsen (taliban) men vet inte vilka han kan lita pà där, fast det är enkelt. Motstàndsrörelsen förhandlar naturligtvis inte med USA! Vad Sverige skall göra nu när Afg inte kan bli ett Sverige mitt i Asien är oklart. Borde inte Sverige ta hem sina knektar? USA och Frankrike (och Kanada) gör ju det.

    SvaraRadera
  13. @Anders: Jag tänker på 100-års kriget m.m.

    http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_wars_involving_England_and_France

    SvaraRadera
  14. Mycket kloka kommentarer, för mig som är mindre beläst inom Europas försvarsmakter skulle jag vilja ha källa på de olika europeiska försvarsbudgetarna och dess tänkta effekt? Finns det reda någon sådan sammanställning?

    SvaraRadera
  15. @ polaco

    Någon sådan sammanställning känner jag inte till. Som du vet, så rullar den statsfinansiella krisen vidare, med ständigt nya osäkerheter. Vad kommer exempelvis Greklands kris att medföra för försvarsbudgetens framtid. Grekland är ett av de Europeiska länder som satsat störst andel av BNP på sitt försvar. Förklaringen är att NATO-landet Grekland ansett sig behöva ett starkt försvar för att ha som skydd mot NATO-landet Turkiet. Det finns kanske goda historiska skäl till detta, men nu går det nog inte längre att upprätthålla.

    En annan fråga som följer logiskt av detta är huruvida NATO och EU i framtiden kommer att kunna och vilja skicka trupp till icke-europeiska konflikter, out-of-area. Vi skall komma ihåg att även USA kommer att minska sina försvarsanslag, visserligen från en väldigt hög nivå.

    SvaraRadera
  16. @Chefsingenjören
    När det gäller kritik mot insatsförband på LG så skulle jag snarare skjuta in mig på 7. Manöverbataljon.

    Var inte en av poängerna med IO 14 att vi skulle få samövade och gripbara manöverbataljoner? Kan någon förklara för mig hur man uppnår detta genom att dela en bataljon mellan LG och K3?

    Brittiska gardesförband roterar mellan ceremoniella uppgifter och skarpa insatser. Vi kopierade ju rätt friskt från dem när det gällde den nya personalförsörjningen, varför inte även detta?

    SvaraRadera
  17. I allt detta mörker finns ljus. Österrike skjuter upp diskussionerna om avskaffad värnplikt i minst tre år. En seger för folkstyret, det sunda förnuftet och rättssamhället. Man kanske skulle ta och flytta dit?
    //Limpan

    SvaraRadera