onsdag 15 juni 2011

Debatt! (uppdaterad)

I Norge går debattens vågor höga. Oron för fördyrningar av F-35 projektet har lett till ett krav på att den norska regeringen skulle komma med en ny kostnadsanalys, vilken nu också levererats och skapat ännu mer debatt i Norge. Köpet av F-35 verkar bli betydligt dyrare än vad man räknade med i utvärderingen 2008 mellan Gripen och F-35. Just nu så räknar en del analytiker med anskaffningskostnader på över 70 miljarder. Dessutom beräknas den årliga driftskostnaden för F-35 att överstiga budgeten för hela norska flottan.

Vad säger då de olika sidorna i den norska debatten?

Försvarsanalytiker som Jacob Børresen och John Berg tror att det norska försvaret kommer att få genomgå kraftiga besparingar för att ha råd att operera sina F-35.

Bak fasaden av spesialstyrker og internasjonale operasjoner truer konkurs. Det er ikke penger til å øve, det er ikke penger til å seile, og hele forsvaret er underbemannet, sier Børresen, som tidligere har jobbet som rådgiver for forsvarsministeren.

Lyssnar man på radiointervjuen i ovanstående inlägg på NRK med forsvarsminister Grete Faremo så säger hon hela tiden "förväntat pris är 61 miljarder". I och för sig på 56 flygplan i stället för de 48 som man räknade på 2008. Vem är det som garaterar detta "förväntade" pris? I augusti 2011 skall Norge meddela F-35 programmet hur många flygplan man vill köpa och först i januari 2014 får man svart på vitt vad kostnaderna blir. Att ändra på beslutet att anskaffa F-35 vid denna tidpunkt kommer att bli mycket svårt för Norge.

Bjørn Kjos, direktör på Norwegian Air Shuttle anser att Norge bör satsa på Gripen i stället för F-35.

Denne uken fortalte forsvarsminister Grete Faremo at kostnadsrammen har økt fra 42 til et sted mellom 61 og 72 milliarder kroner for 56 F-35-fly.

Ifølge Finansavisen er det flytekniske og operative fordeler til JAS Gripen Kjos tidligere har vist til. Med de enorme budsjettoverskridelsene er han stadig mer sikker i sak.

- Hadde lignende overskridelser skjedd når Norwegian bestiller fly, så hadde vi gått fra avtalen. Vi hadde aldri betalt, sier Kjos til Finansavisen.

Det konkurrerende pristilbudet for Saabs JAS Gripen var fastpris og på 18 milliarder kroner. Kjos trekker den samme parallellen når vanlige flyselskaper gjør ordre på nye passasjerfly.


Høyre stöttar nu regeringens planer på att snarast köpa in fyra stycken F-35 för att träna upp instruktörer inför den fullskaliga anskaffningen oavsett vad som händer 2014. Detta för att inte få ett förmågeglapp mellan avvecklingen av F-16 och leveranserna av F-35. Denna plan pekar på ett stort problem som Norge nu har. Man har väntat så pass länge med sitt beslut om anskaffning av nytt stridsflyg att deras F-16 börjar sjunga på sista versen. Därmed så har man inte längre tid att vänta, utan satsar allt på att F-35 kommer att kunna levereras i tid.

Det norska försvarsdepartementet försöker släcka debatten genom att komma med motargument. Tyvärr så använder man sig fortfarande av samma felaktiga miniräknare som man hade i den första utvärderingen och tar fram en del argument som måste räknas som rena hånet mot Saab.

- Tilbudet fra amerikanske myndigheter var et konkret tilbud på 48 fly til en konkret pris, selvsagt basert på noen forutsetninger.

- Tilbudet fra svenske myndigheter var også et konkret tilbud på 48 fly, men det var ikke et fastpristilbud slik allmennheten nok forstår begrepet. Det som ble tilbudt var en priskontrakt med prisglidningsbestemmelser. Det vil si en kontrakt som skal justeres etter nærmere angitte formler/indekser og valutajusteres. Det var altså ikke slik at hvis vi hadde sendt 24 milliarder kroner over kjølen i perioden 2016-2020, så hadde vi fått 48 kampfly tilbake.

- Det lå ingen skriftlig statsgaranti i det svenske tilbudet, verken for selve flykjøpet eller for levetiden over 30 år. Hvordan kunne man fra svenske side gitt en slik garanti, med den usikkerheten som et fly som ikke finnes er omgitt av? Denne usikkerheten måtte selvsagt vi ta høyde for i våre kostnadsberegninger.


2008 räknade Norge med 42 miljarder i anskaffning och 103 miljarder i drift under 30 år. Idag ligger anskaffningspriset på mellan 61 och 70 miljarder. Kostnaderna för enbart anskaffning av F-35 har därmed stigit med 45-66% från utvärderingstillfället till dagsläget. Att då påstå att man fått ett fastpriskontrakt från USA är därmed långt ifrån sanningen. Att sedan hävda att F-35 är mer moget flygplan än Gripen NG är även detta en kraftig överdrift. F-35 befinner sig just nu i en kraftig utvecklingsfas där man fortfarande har problem med bl.a. F-35B och man kommer få stryka en hel del av tekniken i F-35A på grund av att inte ens USA har råd att fortsätta finansiera utvecklingen. Gripen NG är heller inte ett helt nytt flygplan på samma sätt som F-35, utan bygger på erfarenheter från Gripen A/B och C/D med > 100.000 flygtimmar i operativ drift.

Norrmännen gör samma misstag som man gjort i Indien. Man fokuserar för mycket på de tekniska fördelarna och glömmer bort vad det kostar i slutändan. F-35 kommer utan tvekan att bli ett mycket bra flygplan när det blir klart. Sensorpaketet är välutvecklat. Kabinen ser mycket intressant ut och planerna på att helt ersätta HUD - Head Up Display med HMD - Helmet Mounted Display är också intressanta. (Även fast jag tror att de får kraftiga problem med detta, då en HMD oftast inte har tillräcklig vinkelnoggranhet för start/landing och skjutning med automatkanon.) Det inre vapenutrymmet är underdimensionerat, så jag undrar hur bra stealthegenskaper den i praktiken kommer att ha med attacklast hängande på kropp och vingar? (Märk väl att stealth var ett mycket viktigt argument i den norska utvärderingen mot Gripen). Bränsleförbrukningen verkar bli sämre än beräknat, vilket ger valet mellan att bära yttre fälltankar (ökad radarsignatur = minskad stealth och minskad vapenlast) eller bli beroende av lufttankning. Jag skulle dessutom vilja hävda att F-35 är mer optimerad för attackuppdrag än jakt. Men med tanke på normännens vilja att bomba i Libyen så är det kanske attackförmågan som är den drivande i anskaffningen? Men oavsett dessa tekniska frågor så är den stora frågan hur lång tid det kommer att ta innan projektet är färdigt och till vilket pris? Hur mycket får bandet till USA kosta? Skär man ner på det norska försvaret till förmån för F-35 så blir Norge ännu mer beroende av NATO och USA och tvingas därmed ytterligare visa sin goda vilja och ställa upp i operationer som Afghanistan och Libyen.

Jämfört med den livliga norska debatten så är det locket på här i Sverige. Regeringen pratade tidigare om framtida utveckling av Gripen E/F, men ännu har inget beslutats. Det har också pratats om en luftförsvarsutredning för att bestämma det framtidhttp://www.blogger.com/img/blank.gifa behovet av stridsflyg, men ännu så har ingen sådan påbörjats. I Norge så tar man debatten om F-35 en smula för sent, d.v.s. efter man har valt flygplan och därmed inriktning på sitt framtida flygvapen. Borde vi inte lära av det norska exemplet och ta debatten snarast medan det fortfarande finns ett alternativ? Att tro att det finns en svensk industri kvar om några år utan beställningar är att hoppas på för mycket. Väntar vi med beslutet fram till 2015 och det inte tillkommit några andra kunder så får vi snällt ställa in oss i kön på att köpa F-35 tillsammans med Norge någon gång kring 2020-25.

Uppdaterad 11-06-17, 20:16
Debatten fortsätter i Norge. Nu kräver t.o.m. regeringspartierna analys av upphandlingen av F-35.

Lockheed Martin och USAF gör allt för att visa upp positiva data från utvecklingsprogrammet för F-35. Men vad säger egentligen dessa data?

Overall, the F-35 program remains ahead of the overall goals for test flights and test points year-to-date. Through May 31, the program accomplished 378 flights versus a plan of 297 and accomplished 3,342 test points against a plan of 2,217.
...
From the start of flight testing in December 2006 through June 13, 2011, F-35s flew 971 times, including the production-model acceptance flights and AA-1.


971 flygningar på 5,5 års testflygningar! Det är med andra ord en bra bit kvar att gå. Min egen erfarenhet säger att en flygplansdesign börjar bli mogen efter ca 10 år eller 30.000 flygtimmar.

Som några av kommentarerna har påpekat så har Norge sin oljefond och den gör att man har råd att ta kostbara beslut om anskaffning av flygplan för att få ett nära band till USA. Men även om oljefonden innehåller pengar motsvarande 30 stycken anskaffningar av F-35, så kanske det finns annat som man hellre vill skaffa? Oljan börjar ta slut i Norge och i framtiden så lär innehållet i fonden bara sjunka.

DN1, DN2, DN3

Uppdaterad 11-06-19, 22:03
Projektledningen för anskaffningen av F-35 i Norge är inte särskilt oroad av att Obama krävt att F-35 projektet skall utvärderas.

Han understreker at det ikke er kostnadsberegningene som har medført utsettelsen.

- Det er ønsket om å ferdigstille detaljer vedrørende initiell operativ kapasitet (IOC) og operativ testing av flyene (OT), før den nye milepælsplanen blir fremlagt for godkjenning.

- I tillegg vil programledelsen skaffe seg noe mer data om fremdriften i programmet knyttet til testingen av flyet og produksjonsprosessen, før de utarbeider den endelige planen. Vi har vært kjent med de problemstillingene som knytter seg til IOC og OT og den utsatte godkjenningen får altså ingen konsekvenser for vår nasjonale prosess når det gjelder de fire treningsflyene, skriver Nodeland.


Arbeiderpartiet och SP kritiserar SV:s krav på revision av anskaffningen av F-35.

Men verken Arbeiderpartiet eller Senterpartiet støtter forslaget, og SV står igjen på motsatt side av de rødgrønne regjeringspartnerne i forsvarspolitikken.

Men SV fortsätter att driva sitt krav på revision och får nu stöd av oppositionen.

- Det er betydelig usikkerhet om Stortinget har fått alle relevante opplysninger. En uhildet gjennomgang av Riksrevisjonen er den beste muligheten vi har. Jeg vil tro at de fleste partier vil mene det er en god idé med en gransking av det største offentlige innkjøpet noen gang, sier Anders Anundsen (Frp), leder i kontrollkomiteen.

Han peker på at Eurofighter trakk seg fra konkurransen, mens svenske myndigheter og Saab har protestert kraftig på Regjeringens analyser.


Corren