Bröd och skådespel åt folket

Neil Armstrong är död. Den första människan som satte sin fot på månen har inlett sin sista resa och det väcker inte mer än en gäspning från pressen. Visst tas händelsen upp, men den drunknar som en kort notis bland andra mer "viktiga" nyheter.

Vad är det då svenska folket vill läsa om?

Aftonbladet största nyheter är att Skavlan förföljs av stalkers och att Katy Perry hade en för avslöjande klänning på sig på senaste nöjesgalan.

Expressen fokuserar på bråket kring Thomas Quick utredningen samt världsmästaren i luftgitarr.

Vad skandaltidningarna tar upp orkar jag inte ens titta efter, men det är nog bara det senaste skvallret från Stureplan där någon B-kändis talar ut om sitt privatliv.

Men, man dock inte skylla utbudet på pressen. De levererar trots allt bara det folket vill ha.

Det är heller inte bara nyheterna som försämrats.

I fredags var jag på cirkus. Brazil Jack var på besök i Linköping och eftersom barnet i mig älskar cirkus så hade jag givetvis skaffat biljetter. Döm om min förvåning när jag satt på översta raden med en påse pop-corn i min näve och tittade runt. Tältet var inte ens fyllt till 10%! Faktum att det var nog fler som tillhörde cirkuspersonalen än det var i publiken. Detta trots att artisterna bl.a. bestod av Azzrio Sisters som är de senaste vinnarna av Silverclownen i Monte Carlo.

Min flickvän funderade på om inte ointresset berodde på att dagens ungdom inte inser hur svåra cirkusartisternas uppträdanden är? Dataspelen och Hollywoodfilmerna bryter mot fysikens lagar och då är det som vältränade artister kan göra med sina kroppar inte lika publikdragande.

Kanske gör dagens överflöd att endast det som är mest spektakulärt lockar till sig intresset? Detta oavsett om det kan kallas för bra eller inte. Problemet är att det stora utbudet med nöjen gör att det blir allt svårare för den blinda hönan att plocka ut guldkornen.

Idag är det inte längre det som är svårt som roar massorna. I stället är vi tillbaka på de mer traditionella billiga folkliga nöjena, de som genom generationer roat pöbeln. Att kungafamiljens gräl görs om till offentligt nöje skedde redan på de gamla grekernas tid. Deras komedier har till råga på allt genom århundradena förvandlats till konst. Faktum är att dagens skräp-TV som Baren och Robinsson skulle kunnat gjort succé redan för 2000 år sedan.

När Neil Armstrong landade på månen så stannade en hel värld. De som hade TV satt framför den. Övriga, d.v.s. den stora majoriteten, fick nöja sig med att lyssna på radiosändningar. Men att världen stannade berodde nog mest på att det inte fanns så mycket att välja på. Sedan dess har utbudet exploderat. Det finns inte längre en TV-kanal i svart och vitt utan 100-tals med innehåll för alla intressen. Brödet och skådespelen finns i sånt överflöd att ingen längre intresserar sig för det.

Frågan är vad det är som idag skulle kunna bli "one small step for a man, one giant leap for mankind"?







SR, DN, AB, Exp