Fortsatt kritik

Jag har i ett par tidigare inlägg kritiserat FHS för att man sparkade dåvarande rektorn Mats Ericson samt hur man hanterande den "professor" vid skolan som var anklagad för plagiat av forskningsresultat. FHS hantering av sin ekonomi har också varit ifrågasatt av statliga utredningar.

Men det verkar som man har fortsatta problem inom flera av huvudområdena för utbildningen.

I en utvärderingsrapport 2010-06-07 beställd av HKV/PERSS/PLAN/UTV så kritiseras FHS hantering av ämnet ledarskap, som ju ska vara en av Försvarsmaktens specialiteter. För att bara ta upp ett par exempel:

- Förvirring och otydlighet rörande ledarskapsämnets fundament. Lärobäcker (t.ex. "Direkt ledarskap") är olämpliga att använda i undervisning, då de håller för låg vetenskaplig nivå.

- Tron på ”den rätta modellen” för ledarskap. Det här är något som jag definitivt kan hålla med om. Ledarskapsutbildning i Försvarsmakten har en tendens att likna amatörpsykologi. Bara för att man hittat en modell så är det den som gäller. Sanningen är att en modell är bara ett sätt att beskriva en verklighet. Det kan finnas andra modeller som är lika tillämpbara, men ur andra synvinklar. "Inom modern ledarskapsforskning är man sedan länge överens om att det inte finns någon heltäckande teori eller modell för att förstå ledarskap, utan att olika teorier, modeller och perspektiv beskriver delar av en större helhet och snarare kompletterar varandra. Att envisas med en-modell-tänkandet framstår som reduktionistiskt, arrogant, introvert och världsfrånvänt."

- Modellen UL - "Utvecklande Ledarskap" som används av Försvarsmakten och som rekommenderas av FHS får också massiv kritik. Den tar för lite hänsyn till den omgivning som en ledare agerar i. Man ska som ledare kuna kopiera det sätt som föregångsmän agerar på och då få samma lyckade resultat. Det här är en kraftig förenkling av ledarskap och man missar helt att analysera de problem som finns i verkligheten. Kritiken mot UL är allvarlig då UL är ett av fundamenten i Försvarsmaktens ledarskapsutveckling.

UL är inte bara en vetenskaplig modell som utvecklats vid FHS/ILM. Det är också ett varumärke och ett ekonomiskt koncept som FHS äger. Som exempel kostar en grundutbildning i Utvecklande ledarskap 14.000 kr i kursavgift/person. En grupp om 12 personer som går en av FHS organiserad grundkurs i UL ger således FHS en intäkt om 168.000 kr. För att få arrangera en UL-kurs måste man vara av FHS certifierad handledare. En handledarutbildning kostar 16.500 kr/pers. Dessutom tar FHS ut en avgift för själva examinationen om 12-16.000 kr/pers.

Lite grand samma ekonomiska modell som i Scientologikyrkan med andra ord...

Listan på kritik i rapporten är lång.

Inom det andra huvudämnet Krigsvetenskap fortsätter bråket kring fuskande "professorer". Plagiatdebatten har inte dött ut, utan bara legat på sparlåga det senaste året.

Till slut lämnade Försvarshögskolan in en anmälan till Vetenskapsrådets expertgrupp för forskningsfusk. Där granskades anklagelserna av Göteborgsprofessorn i statskunskap Marie Demker och Lundaprofessorn i historia Kristian Gerner. Båda slår fast att det helt klart handlar om systematiskt fusk och plankande, eller oredlighet och plagiat, som det heter med finare ord.

När jag själv för en massa år sedan gick på FHS i "akademiseringens" linda så hade vi en egen plagiatskandal inom kursen. Vi hade av kursledningen blivit lovade att det inte skulle vara några arbeten över julledigheten, då de flesta studenter hade familj och barn som de behövde umgås med efter att ha varit i Stockholm ett antal månader. Till vår stora ilska så fick vi trots det ett antal hemuppgifter. Alla blev givetvis förbaskade och många kom på att det snabbaste sättet att bli av med dessa uppgifter var att samarbeta. De flesta gjorde detta genom att ta fram ett gemensamt källmaterial som man sedan kunde skriva varsin rapport på, men ett par lämnade in exakt samma Word-fil. Givetvis blev det ett stort hej-och-hå och tal om att avskilja de skyldiga. Efter att elevnämnden hade talat med lärarna så kom man överens om att det inte skulle behöva gå så långt. Men att skriva en rapport på FHS utan att tydligt visa vad som var citerat och var man hade hittat sina källor var otänkbart. Faktum var att hela utbildningen inleddes med en kort kurs i just hur vi elever skulle skriva vära källförteckningar.

Därför är det extra intressant när en av "professorerna" fälls för just detta och inget händer!

Den aktuella "professorns" bok som vi använde som grundläggande utbildningsmaterial i Krigsvetenskap kändes mycket konstig. De inledande kapitlen var bra skrivna med tydliga referenser till var han hittat sina ursprugskällor. Men den avslutande delen kändes bara som klipp och klistra. När vi elever kritiserade boken så blev den kritiken inte särskilt väl mottagen.

En av de lärare som kritiserat "professorn" är Jan Willem Honig, FHS professor i krigsvetenskap/militärstrategi (och kopplad till King's College London, War Studies). I senaste numret av Krigsvetenskapakademiens tidsskrift (sid 148-161 i nr 1/2011, finns ej ännu digitalt på nätet) så levererar han hård kritik mot FHS. (Jag har själv ännu inte läst artikeln, men fått den refererad för mig).

"FHS är ineffektiv, har dålig forskarmiljö och otillräcklig undervisningkvalitet menar FHS egen professor i Kungl. krigsvetenskapsakademins tidskift nr 1/2011. FHS är enligt Honig överbyråkratiserad, dyr och skakad av upprepade skandaler. Kulturen är inriktad på fel saker och motverkar kvalitet i forskning och utbildning.

Skolans profilämne "Krigsvetenskap" leds oskickligt och dess inriktning är i huvudsak feltänkt, menar Honig som framhåller att motsvarande utländska forskarmiljöer uppvisar långt bättre kvalitet med betydligt mindre resurser. Honig avslutar sin text med att efterlysa drastiska förändringar och han menar att
Försvarshögskolan annars bör läggas ned."

Ord och inga visor. Men som vanligt så lönar det sig inte att komma med kritik. Honig kommer som jag har förstått att dra sig tillbaka till King´s College. Under tiden får "professorn" 65.000 i månaden från Sverige för att tjänstgöra på den finska försvarshögskolan.

Försvarsmakten funderar nu på om man ska ta över huvudmannaskapet för sina doktorander själva och bara ha de knutna till någon lämplig civil högskola. Om detta sker är det ett kraftigt underkännande av FHS som högskola.

Jag vacklar i mina åsikter om akademiseringen av Försvarsmakten. Försvarsmakten verkar göra det samma. Ibland så skriker man om att officerskåren ska akademiseras, ibland verkar man inte förstå att det redan finns en massa akademiker inom officerskåren som inte utnyttjas på bästa sätt. Ska man göra det så ska det göras ordentligt och inga halvmesyrer som i dagens lösning. I grund och botten så är det ett praktiskt yrke att vara officer. MHS (kadettutbildningen) bör därför fokusera på att skapa officerare, inte teorisera kring hur man skapar officerare. Men sedan måste det finnas fördjupning för att ge Försvarsmakten chansen att utvecklas.

Här är FHS dilemma. Vi behöver både en praktisk stabsutbildning som lär oss att bli chefer i en krigsstab. Kanske ska detta utföras på kurser liknande SWEDINT:s NATO PfP kurser? Vi behöver också kurser för framför allt majorer och överstelöjtnanter i ekonomi och projektledning. Tidigare fanns den högre förvaltningsskolan i Östersund, men det borde finnas bra civila utbildningar inom detta område. Ledarskapsutbildning finns i många bra tappningar på t.ex, Handelshögskolan. Krigsledarskap är dock en smula annorlunda, men även officerare behöver lära sig hantera civil personal på ett kontor eller i ett projekt. Till detta så behöver vi också forskning. Men alla officerare skall trots allt inte bli forskare! Vetenskap eller konst, det är frågan...

Det här är egentligen samma kritik som jag hade mot min egen civilingenjörsutbildning. Upplägget på den var mer anpassat för de som skulle vidare till doktorandstudier än de som skulle ut i arbetslivet. För en civilingenjör så behövs en praktisk arbetsplatsutbildning när han är klar med sin teoretiska utbildning. Kanske samma sak behövs med en officer när han är klar med sin högskoleutbildning? Vi lär blir inte längre en officer på vår utbildning, utan vi lär oss hur man blir en officer.