tisdag 5 april 2011

Fortsatt kritik

Jag har i ett par tidigare inlägg kritiserat FHS för att man sparkade dåvarande rektorn Mats Ericson samt hur man hanterande den "professor" vid skolan som var anklagad för plagiat av forskningsresultat. FHS hantering av sin ekonomi har också varit ifrågasatt av statliga utredningar.

Men det verkar som man har fortsatta problem inom flera av huvudområdena för utbildningen.

I en utvärderingsrapport 2010-06-07 beställd av HKV/PERSS/PLAN/UTV så kritiseras FHS hantering av ämnet ledarskap, som ju ska vara en av Försvarsmaktens specialiteter. För att bara ta upp ett par exempel:

- Förvirring och otydlighet rörande ledarskapsämnets fundament. Lärobäcker (t.ex. "Direkt ledarskap") är olämpliga att använda i undervisning, då de håller för låg vetenskaplig nivå.

- Tron på ”den rätta modellen” för ledarskap. Det här är något som jag definitivt kan hålla med om. Ledarskapsutbildning i Försvarsmakten har en tendens att likna amatörpsykologi. Bara för att man hittat en modell så är det den som gäller. Sanningen är att en modell är bara ett sätt att beskriva en verklighet. Det kan finnas andra modeller som är lika tillämpbara, men ur andra synvinklar. "Inom modern ledarskapsforskning är man sedan länge överens om att det inte finns någon heltäckande teori eller modell för att förstå ledarskap, utan att olika teorier, modeller och perspektiv beskriver delar av en större helhet och snarare kompletterar varandra. Att envisas med en-modell-tänkandet framstår som reduktionistiskt, arrogant, introvert och världsfrånvänt."

- Modellen UL - "Utvecklande Ledarskap" som används av Försvarsmakten och som rekommenderas av FHS får också massiv kritik. Den tar för lite hänsyn till den omgivning som en ledare agerar i. Man ska som ledare kuna kopiera det sätt som föregångsmän agerar på och då få samma lyckade resultat. Det här är en kraftig förenkling av ledarskap och man missar helt att analysera de problem som finns i verkligheten. Kritiken mot UL är allvarlig då UL är ett av fundamenten i Försvarsmaktens ledarskapsutveckling.

UL är inte bara en vetenskaplig modell som utvecklats vid FHS/ILM. Det är också ett varumärke och ett ekonomiskt koncept som FHS äger. Som exempel kostar en grundutbildning i Utvecklande ledarskap 14.000 kr i kursavgift/person. En grupp om 12 personer som går en av FHS organiserad grundkurs i UL ger således FHS en intäkt om 168.000 kr. För att få arrangera en UL-kurs måste man vara av FHS certifierad handledare. En handledarutbildning kostar 16.500 kr/pers. Dessutom tar FHS ut en avgift för själva examinationen om 12-16.000 kr/pers.

Lite grand samma ekonomiska modell som i Scientologikyrkan med andra ord...

Listan på kritik i rapporten är lång.

Inom det andra huvudämnet Krigsvetenskap fortsätter bråket kring fuskande "professorer". Plagiatdebatten har inte dött ut, utan bara legat på sparlåga det senaste året.

Till slut lämnade Försvarshögskolan in en anmälan till Vetenskapsrådets expertgrupp för forskningsfusk. Där granskades anklagelserna av Göteborgsprofessorn i statskunskap Marie Demker och Lundaprofessorn i historia Kristian Gerner. Båda slår fast att det helt klart handlar om systematiskt fusk och plankande, eller oredlighet och plagiat, som det heter med finare ord.

När jag själv för en massa år sedan gick på FHS i "akademiseringens" linda så hade vi en egen plagiatskandal inom kursen. Vi hade av kursledningen blivit lovade att det inte skulle vara några arbeten över julledigheten, då de flesta studenter hade familj och barn som de behövde umgås med efter att ha varit i Stockholm ett antal månader. Till vår stora ilska så fick vi trots det ett antal hemuppgifter. Alla blev givetvis förbaskade och många kom på att det snabbaste sättet att bli av med dessa uppgifter var att samarbeta. De flesta gjorde detta genom att ta fram ett gemensamt källmaterial som man sedan kunde skriva varsin rapport på, men ett par lämnade in exakt samma Word-fil. Givetvis blev det ett stort hej-och-hå och tal om att avskilja de skyldiga. Efter att elevnämnden hade talat med lärarna så kom man överens om att det inte skulle behöva gå så långt. Men att skriva en rapport på FHS utan att tydligt visa vad som var citerat och var man hade hittat sina källor var otänkbart. Faktum var att hela utbildningen inleddes med en kort kurs i just hur vi elever skulle skriva vära källförteckningar.

Därför är det extra intressant när en av "professorerna" fälls för just detta och inget händer!

Den aktuella "professorns" bok som vi använde som grundläggande utbildningsmaterial i Krigsvetenskap kändes mycket konstig. De inledande kapitlen var bra skrivna med tydliga referenser till var han hittat sina ursprugskällor. Men den avslutande delen kändes bara som klipp och klistra. När vi elever kritiserade boken så blev den kritiken inte särskilt väl mottagen.

En av de lärare som kritiserat "professorn" är Jan Willem Honig, FHS professor i krigsvetenskap/militärstrategi (och kopplad till King's College London, War Studies). I senaste numret av Krigsvetenskapakademiens tidsskrift (sid 148-161 i nr 1/2011, finns ej ännu digitalt på nätet) så levererar han hård kritik mot FHS. (Jag har själv ännu inte läst artikeln, men fått den refererad för mig).

"FHS är ineffektiv, har dålig forskarmiljö och otillräcklig undervisningkvalitet menar FHS egen professor i Kungl. krigsvetenskapsakademins tidskift nr 1/2011. FHS är enligt Honig överbyråkratiserad, dyr och skakad av upprepade skandaler. Kulturen är inriktad på fel saker och motverkar kvalitet i forskning och utbildning.

Skolans profilämne "Krigsvetenskap" leds oskickligt och dess inriktning är i huvudsak feltänkt, menar Honig som framhåller att motsvarande utländska forskarmiljöer uppvisar långt bättre kvalitet med betydligt mindre resurser. Honig avslutar sin text med att efterlysa drastiska förändringar och han menar att
Försvarshögskolan annars bör läggas ned."


Ord och inga visor. Men som vanligt så lönar det sig inte att komma med kritik. Honig kommer som jag har förstått att dra sig tillbaka till King´s College. Under tiden får "professorn" 65.000 i månaden från Sverige för att tjänstgöra på den finska försvarshögskolan.

Försvarsmakten funderar nu på om man ska ta över huvudmannaskapet för sina doktorander själva och bara ha de knutna till någon lämplig civil högskola. Om detta sker är det ett kraftigt underkännande av FHS som högskola.

Jag vacklar i mina åsikter om akademiseringen av Försvarsmakten. Försvarsmakten verkar göra det samma. Ibland så skriker man om att officerskåren ska akademiseras, ibland verkar man inte förstå att det redan finns en massa akademiker inom officerskåren som inte utnyttjas på bästa sätt. Ska man göra det så ska det göras ordentligt och inga halvmesyrer som i dagens lösning. I grund och botten så är det ett praktiskt yrke att vara officer. MHS (kadettutbildningen) bör därför fokusera på att skapa officerare, inte teorisera kring hur man skapar officerare. Men sedan måste det finnas fördjupning för att ge Försvarsmakten chansen att utvecklas.

Här är FHS dilemma. Vi behöver både en praktisk stabsutbildning som lär oss att bli chefer i en krigsstab. Kanske ska detta utföras på kurser liknande SWEDINT:s NATO PfP kurser? Vi behöver också kurser för framför allt majorer och överstelöjtnanter i ekonomi och projektledning. Tidigare fanns den högre förvaltningsskolan i Östersund, men det borde finnas bra civila utbildningar inom detta område. Ledarskapsutbildning finns i många bra tappningar på t.ex, Handelshögskolan. Krigsledarskap är dock en smula annorlunda, men även officerare behöver lära sig hantera civil personal på ett kontor eller i ett projekt. Till detta så behöver vi också forskning. Men alla officerare skall trots allt inte bli forskare! Vetenskap eller konst, det är frågan...

Det här är egentligen samma kritik som jag hade mot min egen civilingenjörsutbildning. Upplägget på den var mer anpassat för de som skulle vidare till doktorandstudier än de som skulle ut i arbetslivet. För en civilingenjör så behövs en praktisk arbetsplatsutbildning när han är klar med sin teoretiska utbildning. Kanske samma sak behövs med en officer när han är klar med sin högskoleutbildning? Vi lär blir inte längre en officer på vår utbildning, utan vi lär oss hur man blir en officer.

23 kommentarer:

  1. Som elev på den första omgången av OP (YOP 06/09) så känner jag igen kritiken mot FHS som högskola. Hela "programmet" tyckte jag visade på mycket stor okunnighet i just att bedriva högskola särskilt om man jämför med den civila högskola som jag själv har erfarenhet ifrån. Utifrån en utbildning som handlat om att målbogsera vissa elever samtidigt som de indirekt bedrevs en mindre häxjakt på de som hade fel åsikter gav inte ett professionellt intryck. Grus i maskineriet blev det när högskoleförordningen hindrade MHS H och dess dåvarande chef att avskilja en elev. Även ledarskapsmodellerna som lärs ut bör tas för att vara en modell och inte en sanning. Vid ett tillfälle när jag fick möjlighet att utöva ledarskap under en övning så fick jag direkt kritik för att jag inte använde mig av just UL. Men hela FHS påminner lite om Särimners öde och kommer tyvärr antagligen fortsätta länge framöver...

    SvaraRadera
  2. Att vara officer på lägre nivå (fk-lt-kn och i viss mån även mj) kräver inte någon längre akademisk utbildning. Det som behövs är praktisk träning på de uppgifter man kan komma att ställas inför. Det räcker inte med att läsa om hur ett granatgevär är konstruerat, vilken vinkel som är optimal på en rsv-kon eller hur eldrörets räfflor i symbios med magnuseffekten och corioliseffekten påverkar träffbilden. Man måste själv träna på att gruppera och skjuta med vapnet för att verkligen förstå de taktiska för- och nackdelarna med det så att man kan utbilda sina underställda, utnyttja det på ett taktiskt riktigt sätt och även förstå behov av vård och underhåll. Naturligtvis behöver man inte träna så mycket så att man blir den bäste skytten eller laddaren på plutonen, det är ju den anställde skyttens uppgift. Denna princip behöver man tillämpa även på plutonens övriga mtrl såsom fordon, maskeringsmedel, sambandsutrustning, datorer, avståndsinstrument, navigationsutrustning, mörkerhjälpmedel men även förmåga att läsa terräng, bedöma avstånd och kunna ge order så att underlydande förstår mm. Kort och gott behöver en officer så snart som möjligt skaffa sig egna praktiska erfarenheter för att på så sätt kunna leda sin enhet som en föregångsman. Det räcker inte med att kunna debattera de globala politiska påföljderna av en eventuell militär insats i västra Afrika med sina soldater, en grpch eller plutonchef måste kunna visa att även hon/han kan hantera och optimalt utnyttja sin egen och plutonens mtrl.

    Självklart ska man ha en viss förståelse för det vetenskapliga synsättet och olika metoder att lösa problem, men jag tror att för en officer på lägre nivå så räcker det med just en förståelse och en ryggsäck full med erfarenheter. Man behöver inte en akademisk examen. Ett av de mest uppenbara exemplen är ju våra stridspiloter. De behöver ju verkligen mer tid bakom spakarna istället för att studera asymmetrisk krigföring eller Clausewitz.

    Vad var det för fel på systemet där man utbildade sig för en nivå i taget? Med gedigen träning mellan åren på skola blev det ju naturligvis lättare att omsätta teorierna till en fungerande verksamhet.

    Att studera för att kunna bli major när man skall bli fänrik är för mig en gåta. Var sak har sin tid.

    Det enda vettiga skälet till att ha en akademisk examen är att "Combat-Kalle" inte har en möjlighet att bli officer. Vi får istället officerare med kanske en högre utvecklingspotential än tidigare (mig själv inkluderat) men som vi tyvärr inte får ut någon ordentlig effekt av förrän 7-8 år efter deras första dag i FM.

    Vad får det kosta att ha en akademisk utbildning?


    /Lärare

    SvaraRadera
  3. Eftersom svenska officerare sedan NBO fått utföra de mer praktiska uppgifterna som underofficerare i andra länder har så är det kanske inte konstigt om akademisk utbildning känns onödig för fk-kn.

    I alla akademiska yrken "överutbildas" man. De flesta civilingenjörer skulle klara sitt dagliga arbete med en 2-årig KY utbildning och man skulle säkert kunna bli en ok kirurg genom att bara träna hantverket istf en 5 års läkarexamen. Men innebär detta är det är en bra idé att dumma ner allting? Mer kunskap kan aldrig vara fel. Dessutom är förutsättningen för akademins existens FORSKNING och att grundutbildningen uppdateras löpande allteftersom våra kunskaper blir större. Därför måste alla utbildas till tillräcklig nivå för att rekrytera doktorander.

    SvaraRadera
  4. @Daniel: Jag håller med din analys om konsekvenserna av NBO. Kanske det blir skillnad nu med fast anställda soldater och specialistofficerare/undrbefäl?

    Men en sak missar man med för mycket grundläggande utbildning och det är att fänrikarna börjar bli ganska så gamla när de kommer ut på förband.

    En pilot kunde förr börja flyga när han var 17 och vissa flög "tungt" innan de fick handla på systembolaget eller i några extremfall ens hade körkort. Nu är "ungdomarna" 26 när de kommer ut på krigsdivisionerna.

    De har då börjat skaffa familj och för att ara helt ärlig så är det en ganska så tuff period av livet att ha familj på. Utbildningen är 24 timmar om dygnet.

    Ska vi dessutom i större omfattning skicka ut våra förband på internationella isnatser så är det framför allt kategorierna ung och inga barn, samt något äldre med utflugna barn som har det lättast att komma ut. För de i 30-årsåldern med 2 barn är det mycket tufft och ställer stora krav på en fru/man som är flexibel, då Försvarsmakten inte stöttar familjerna tillräckligt väl.

    SvaraRadera
  5. Jag håller med om att under civilingenjörsutbildningen så uppfattade jag den som över-teoretisk i förhållande till att lära mig jobbet som civilingenjör. Jag hade gärna fått lära mig ett jobb.

    Jag har dock efterhand insett att målet med civilingenjörsutbildning inte är en yrkesutbildning till "civilingenjör". Vad är en en "civilingenjör" egentligen? Vad omfattar ett "civilingenjörsjobb"? I praktiken finns det nästan lika många "civilingenjörsjobb" som det finns civilingenjörer. Du är själv ett bra exempel på en sorts "civilingenjörsjobb". Civilingenjörer jobbar med lite vadsomhelst faktiskt. En del flyger stridsflygplan, en del konstruerar saker, en del kravställer saker, en del studerar saker, en del jobbar med ekonomi, andra med matematik, några utbildar och forskar, många är chefer inom många olika typer av verksamheter. Det finns inget entydkigt definierat civilingejörsyrke som kan ligga till grund för en ensad yrkesutbildning för många studenter.

    Styrkan i civilingenjörsutbildningen och den akademiska plattformen är snarare att tillhandahålla en bred kunskapsplattform, en verktygslåda eller palett med sökvägar till relevant kunskap. Vad du behöver kunna och göra vet du inte förrän du är på plats i ditt nya jobb. Yrket lär du dig på jobbet för det är dina arbetsuppgifter som är ditt civilingenjörsyrke. När du vet vad du behöver kunna och göra, så har du sökvägarna så att du känner igen problemen som är aktuella att lösa på ditt jobb, och olika sätt att lösa dem. Du vet var du ska leta för att lära dig och att göra just ditt jobb. Efter 1-2 år på jobbet så är du skräddarsydd och yrkesutbildad för jobbet.

    Man kan argumentera att officersyrket är mera entydigt definierat och därmed mindre lämpligt för en akademisk utbildning, men är det verkligen så? Vi har (och behöver?) många olika typer av officerare inom Försvarsmakten för många olika typer av jobb. Eller så har vi bara en typ: instruktör och insatsförbandschef?

    Vem ska då lösa de andra uppgifterna? Kan vilken civilist som helst sköta myndighetsledningen? Behöver ÖB och hans stab av handläggare på HKV vara officerare? Är deras jobb "instruktör och insatsförbandschef"? Behövs några officerare inom FMLOG? Behövs några officerare på FMV? Behövs några officerare på FHS? Behöver vi officerare som chefer och handläggare i basorgledningen på förband eller klarar civilister dessa jobb lika bra? Behövs officerare för att kravställa vår materiel? Hur svårt kan det vara att köpa rätt saker egentligen? Det kan väl vem som helst göra?

    Alla officerare har flera yrken under en karriär eller finns det bara ett?

    SvaraRadera
  6. Flera bra synpunkter här. När det gäller hur officerare kan/skall utbildas i ett försvar som har NCOs och som återkommande löser skarpa uppgifter finns det åtskilliga exempel utomlands att titta på. En lång rad länder lyckas få fram officerare som uppenbarligen går att skicka till operationsområden och som i regel även kommer hem. Att FHS fått Carte Blanche av FM att hitta på en akademisering som skiljer sig från i princip alla andra moderna länder säger att de ansvariga inom FM inte förstått sig på universitetsvärlden. Därför kan FHS köra ett race som gynnar skolans egna intäkter men som ger en i bästa fall medioker utbildning till en kosmiskt skyhög styckkostnad. Officerskåren, soldaterna och skattebetalarna förtjänar bättre. Lägg ned FHS - en dyr koloss helt ur takt med tiden.

    SvaraRadera
  7. 15.31
    Mja...I beg to differ.

    1. Carte blanche från FM att hitta på...

    FM beställer en utbildning från ett lärosäte (i detta fall FHS). Ut kommer en produkt, skapad enligt de ramar som FM fastställt. Ingenting annat! FHS är en marionett i FM ögon. FM kan när de vill beställa utb från andra ställen. OP (som jag antar att du menar och stör dig på) är bara en del i officerens utbildning och om FM vill, så drar de ur kadetterna ur den utbildningen. Bara en fråga om politik.
    De som försöker se den nyutnämnde fänriken som någon form av frälsare har nog behov av att omvärdera sitt sätt att se på utbildning. När, någonsin, har en nyutnämnd officer setts som färdigutbildad, proffs på sitt jobb, och fäig nog att leda ens en grupp? Aldrig! Det kommer att krävas en tid för acklimatisering precis som förr...ingen är klar när h*n kommer direkt från skolan...

    2. "En lång rad...skicka till..kommer hem...".

    Har du sett officerare från Sverige som åkt utomlands, vilka genomgått FHS Programutbildning OP? Nä, för de har knappt varit operativa i ett år ännu...och om de åkt ut har de inte gjort det i officersbefattningar utan i soldat/grpchbefattningar.

    Låt systemet verka ut i några år! Låt oss empiriskt se om systemet är kass eller (vilket Gud förbjude enligt vissa) kanske fungerar. Dra inte slutsatser på dåligt underlag. Det finns väl gott om folk i magasinet som kan täcka upp om bristerna blir för stora...rekryteringen bör fokuserat mot OR just nu.

    Gammeldansk

    SvaraRadera
  8. @ Daniel

    Jag håller med dig, mer kunskap kan aldrig vara fel. En officer idag behöver mer kunskap än en officer på 80-talet. Såväl den tekniska, den ekonomiska och den politiska utvecklingen har skapat andra förutsättningar för konfliktlösning. Men när kunskapen man inhämtar ersätter den kunskap man behöver, då blir det problem för det förband som anställer den akademiske officeren. Med dagens slimmade organisation finns det inte utrymme för inskolning under ett par års tid. Det blir ett arbetsmiljöproblem när den nyanställde inte kan lösa förelagda uppgifter.

    En civilingenjör riskerar sällan sitt liv när han löser sina arbetsuppgifter...

    Akademiseringen av försvarsmakten innebär tyvärr dessutom inte att officeren får mer kunskaper. För att examineras som kapten har det åtminstone de senaste decennierna krävts 3-4 års utbildning på högskola, så även idag. Den stora skillnaden är att förr läste man ett år på högskolan i taget, varvat med praktisk yrkesutövning i nivå med utbildningen. Nu läser man 3 år i rad med väldigt lite praktik. Det handlar mao inte om att "dumma ner" någonting.

    Empirismen är synnerligen svår att uppnå inom ett flertal ämnen som en officer bör behärska. Det är ett faktum som FHS har brottats med sedan idéerna om akademiseringen började ta form. Kan en utbildning vara sant akademisk om adekvat litteratur saknas?

    Att vara officer idag innebär att man med ganska kort varsel kan bli skickad utomlands, exempelvis till Afghanistan. Att då enbart ha de teoretiska kunskaperna är inte bra, varken för Sverige eller för den nyanställde fänriken. Jag tror inte heller att kirurgen skulle göra ett speciellt bra jobb om hon/han bara läste böcker, satt på föreläsningar och tittade på en och annan instruktionsfilm eller till och med tittade på en amerikansk tv-serie för att lära sig hur man gör när man avlägsnar kroppsdelar på människor. Även en kirurg behöver praktisk träning.

    Jag frågar igen, vad får det kosta att ha en akademisk utbildning? Räknas humankapitalet som vilken annan post som helst i balansräkningen?


    /Lärare

    SvaraRadera
  9. @ Gammeldansk

    Jag vill inte påstå att du gissar eller att du är outbildad, du hade kanske bara inte tid att kontrollera dina argument.

    För en kapten är OP huvuddelen av utbildningen. Det är det enda programbundna utbildning som en kapten kommer att ha genomfört.

    För några år sedan kunde en nyutexaminerad fänrik på ett professionellt sätt leda pluton. Han kunde utbilda sin pluton såväl med lös som skarp ammunition. Han var professionell på sin nivå, men färdigutbildad? Nä, naturligtvis inte! Officersyrket innebär en livslång utbildning, man blir aldrig färdigutbildad (en av de stora fördelarna med yrket).

    Grpch är en officersbefattning (OP) inom en del förband. Upp till kapten i vissa fall, och jag menar inte specialförbanden.

    "Gott om folk i magasinet" - hur menar du då? De flesta förband har idag personalbrist. Ja, förutom HKV och ett antal andra enheter som bemannas av nivå 3 och uppåt.


    /Lärare

    SvaraRadera
  10. @ Lärare

    Tack för din respons.

    Nej, jag vare sig gissar eller är outbildad, men jag tror mig också ha en uppfattning precis som du om framtidens officersutbildning.

    Ja, för en kapten är OP den huvudsakliga generella utbildningen. Min "point" är att det är inte den slutgiltiga utbildningen men dock ger den en, i min värld, fullt tillräcklig utbildning för att fortsättningsvis kunna utveckla sig i sin yrkesroll. Tanken är ju inte att den enda utbildning en kapten ska ha är just denna generella utbildning. Resten, och då den befattnings- och funktionsspecifika utbildningen ska komma från FM inomverkutbildning via F/F-skolor och praktisk tjänstgöring...precis som förr i tiden.

    Ang mitt uttryck "gott om folk i magasinet" menar jag den drös av dagens OF som egentligen borde inneha en OR-befattning (HKV inräknat!). Det sitter flertalet "gamla" officerare i nivå OF 2-3 som innehar en befattning i IO14 som egentligen är OR-befattningar. Problemet är att de placeras på de få instegsbefattningar som finns för OF...befattningar som de blivande kollegorna från OP skulle ha...bara för att ha en PRIO-rad...

    Inte mitt eller ditt utan systemets fel...

    Vad vill jag ha sagt med detta?
    Jag håller med dig i det mesta, Lärare. Jag är själv lärare inom OP, men jag återkommer till mitt tidigare "mantra": Låt systemet verka ut, ge det lite tid...jag tror att de kadetter som kommer ut till förbanden faktiskt kan bidra till att föra detta tröga system framåt...om några år!

    Gammeldansk

    SvaraRadera
  11. FHS förra rektor lär ha sagt att han skulle utbilda de officerare som FM behövde, inte de FM ville ha.
    Så mycket "marionett"...

    SvaraRadera
  12. @ 22.17

    "lär" ha sagt... funkar inte som motargument.

    Det är helt och hållet upp till FM att beställa utbildning vartifrån de helst önskar. Om FHS förre rektor nu sagt detta så borde väl ÖB ta bladet från munnen och underkänna FHS utbildning. ÖB och hans PERSS bör/ska bestämma vilken utbildning FHS ska leverera inom det uppdrag de erhållit...

    Gammeldansk

    SvaraRadera
  13. HKV har ju beställt och fått en utredning som fullständigt sågar delar av FHS:s verksamhet. Det är ju till del det som inlägget handlar om.

    Det spelar ju ingen roll vad FM beställer om FHS inte levererar det beställda!
    Citatet av förre rektorn är en fingervisning om synen på uppgiften, eller hur?

    SvaraRadera
  14. Av egen erfarenhet från FHS vet jag att skolan länge dominerats av helt andra krafter än de som ffa vill leverera god officersutbildning. FHS är en privilegiestruktur där en rad grupper för en bekväm + välavlönad tillvaro som de aldrig skulle komma i åtnjutande av någon annanstans. Officerare ej välsedda i FM och forskare ej gångbara på universiteten utgör ryggraden på FHS. Sedan finns det en del duktigt folk på korta gästspel, men de utövar inget egentligt inflytande och blir ofta frustrerade när de förstår hur landet ligger. Långsiktigt försvinner kompetens - kvar blir den/dem som saknar alternativ. Är detta vad FM behöver och skall betala stora summor för? Nej och nej.

    SvaraRadera
  15. @gammeldansk och andra:
    FHS är en civil högskola och leds inte av försvarsdepartementet. Därför är det inte så enkelt som "gammeldansk" vill göra gällande. Vare sig ÖB eller Tolgfors kan styra innehåll på något program. De kan ha önskemål och synpunkter men det är egentligen allt.
    För att göra en lång historia kort. Avsluta den militära utbildningen på FHS. Inför internationell modell där det krävs en akademisk examen för att söka till Officershögskola. Låt den bli militär. FHS har haft sina chanser och sumpat dem!

    SvaraRadera
  16. Varför akademisera officersutbildningen överhuvudtaget? Varför inte låta officersutbildningen vara en ren yrkesutbildning, men sätta akademisk examen som antagningskrav?

    SvaraRadera
  17. @Thomas
    Försvarshögskolan styrs, precis som Thomas antyder i sitt inlägg, med direktiv och regleringsbrev från Utbildningsdepartementet men till skillnad från andra civila högskolor även från Försvarsdepartementet. Försvarsdepartementets regleringsbrev avser bla anslag 1:7 ”Officersutbildning mm.” (se fhs.se/om högskolan/styrdokument/regleringsbrev), där det anges hur mycket pengar som får spenderas på olika delar samt att utbildningen ska vara en professionsutbildning som vilar på vetenskaplig grund. Innehållet i utbildningen beslutas mycket riktigt av Försvarshögskolan, närmare bestämt inom olika nämnder, men där även Försvarsmakten är representerad. Så, att säga att ÖB och Tolgfors inte har något inflytande är direkt fel, om man nu inte syftar på avsaknaden av ministerstyre inom svensk förvaltning. Problemet är snarare att Försvarshögskolan i och med förre rektorn Henrik Landerholms tillträde helt och hållet körde sitt eget race och att Försvarsmakten, Försvarsdepartementet och Utbildningsdepartementet blint litade på Landerholmgängets tomma politikersnack. Förhoppningen är att det vi nu ser, är början till insikt om hur illa läget är och utövandet av FM, Fö och UtbD:s inflytande. Vad vi ser nu är utredning, på utredning, på utredning – och snart kommer förhoppningsvis beslutet – Lägg ner och jämna med marken!
    /Cato

    SvaraRadera
  18. Officersutbildningen behöver inte vara akademiserad. Däremot kan det vara rimligt att vissa officerare är akademiker. De akademiska utbildningarna gör sig bäst på akademiska lärosäten. De akademiska lärosätena är de etablerade universitet i Sverige och världen.

    Ämnena statsvetenskap, ledarskap, militärhistoria, militärteknik, ledningsvetenskap är inte riktiga ämnen och kommer alltid att vara i periferin. Bättre är då att akademiförsörjningen av svenska officerare helt sker via utbildningar vid andra lärosäten.

    En svensk akademisk försvarshhögskola är alltså feltänkt från början. Därmed är inte behovet av akademiskt skolade officerare fel. Alla officerare behöver inte vara akademiker, men sannolikt några. De officerare som har behov av akademisk examen gynnas sannolikt om deras examen inte ifrågasätts på grund av skolbakgrunden.

    I den riktiga världen och där akademisk examen krävs, bedöms man inte sällan på excellens.

    SvaraRadera
  19. @Cato,
    Tack för ett bra klarläggande. I styrelsen för FHS finns militär representation men de är i minoritet så därigenom är inflytandet begränsat. Däremot finns det rykten som gör gällande att FM:s styrelseledamot inte längre stillatigande sitter och accepterar. Förhoppningsvis är ryktet sant.
    Därutöver delar jag din analys om Landerholm och hans sällskap. Han må ordnat högskolestatusen men på det sättet det har drivits igenom luktar det pyrrhusseger lång väg.

    SvaraRadera
  20. Landerholm är en inte obegåvad men ytlig och egocentrisk fjant som med ett ständigt påklistrat leende tror sig utföra grandiosa stordåd. Vad han gjort är att förslösa flera hundratals miljoner genom en feltänkt och statuskåt strävan efter en examensrätt för FHS som skulle skriva in Landerholm i historien. Nu är det osäkert om hans namn kommer att hamna där och skulle det ske så blir det nog mer förknippat med FHS alla problem, och överst på komposten tronar naturligtvis den ännu olösta Rekkedalskandalen. Det som kunde ha blivit rätt bra har blivit Sveriges största akademiska praktfiasko.

    SvaraRadera
  21. @Thomas
    Ja, förhoppningsvis börjar vår FM ta befälet över denna lekstuga.
    Försvarshögskolan har helt enkelt struntat i att följa beslut och inriktningar och istället ägnat sig åt att bygga upp ett administrativt monster för att göra sig själv oumbärlig, istället för att leverera kvalitet i utbildning och forskning. En hydra som lagt sig som en våt och kvävande filt över de fåtal militärer och akademiker som faktiskt upprätthåller någon slags heder, ambition och kvalitet. Kostnaderna har skjutit i höjden och produktiviteten är i det närmaste noll. En kejsare utan kläder som nu långsamt börjar framträda. En organisation helt utan trovärdighet vare sig ur ett militärt eller ur ett akademiskt perspektiv. En organisation där 39 miljoner kronor spenderas i forskningsprojektet ”Människan i NBF” utan att man levererar ett dyft (utvärdering från FM). En organisation där trakasserier och mobbing, mot dem som faktiskt presterar, är vardagsmat. En organisation där ledarskapsforskarna hellre ägnar sig åt att erbjuda psuedovetenskapliga UGL-seanser till näringslivet än att stödja Försvarsmaktens ledarskapslärare (utvärdering från FM). En organisation där forskningsmedlen spenderas på inköp av GPS:er och videoutrustning till forskarna själva (artikel DN, externrevision KPMG samt pågående internrevision FHS). En organisation där rektor Landerholm avslutar sin maskerad med att instifta en medalj, och ge den till sig själv.

    För övrigt anser jag att Försvarshögskolan bör jämnas med marken!
    /Cato

    SvaraRadera
  22. Offecerskåren av idag är bara ett pinsamt resultat av den aktiva kvoteringen som pågår i FM, Polis, Brand, Väktare och liknande yrken. Olämpliga sökande, kvinnor, och släktingar går före kompetenta lämpliga sökande. Resultatet syns och kommer bli värre.....

    SvaraRadera
  23. Rogers "Offecerskår" är nog inte den kår jag litar mig emot om det bruna skulle träffa fläkten. Däremot anser jag att de officerare som utexaminerats både förr och nu kommer att ha de verktyg för att kunna bistå och verka inom en väpnad konflikt. De är inga dumskallar, de nya kollegorna vi får hem, inte heller är de några karriärsjägare! De vill, precis som alla vi andra, göra ett bra jobb både hemma och borta! Sluta nu att klaga!!!

    Bigbang

    SvaraRadera