
FHS är i hetluften efter att man mer eller mindre sparkat den nya rektorn Mats Ericson. (Han gick på "egen begäran" efter en missförtroendeomröstning av FHS styrelse). Detta bl.a. med motivering av hur han hanterat ärendet Rekkedal. Rekkedals slarv med källhänvisningarna uppdagades redan under förra rektorn Henrik Landerholms tid. Gissa vem som nu sitter som styrelseordförande på FHS och drev på att Mats Ericson skulle få gå?
Försvarshögskolans styrelse beslutade idag vid ett extra sammanträde att uttala sitt bristande förtroende för rektor Mats Ericsons förmåga att leda högskolans verksamhet. Dessutom begär styrelsen hos regeringen att Mats Ericson entledigas från sitt uppdrag som rektor vid Försvarshögskolan.
- Högskolans styrelse har fullt ansvar för verksamheten inför regeringen. För att detta ansvar skall kunna tas krävs ett långtgående förtroende för rektors ledarskap och förmåga att strategiskt driva utvecklingen av Försvarshögskolan. Högskolan, som haft ett oroligt år bakom sig, med nedläggningshot såväl som ett antal uppmärksammade enskilda händelser, behöver arbetsro under ny ledning. Målet är en attraktiv och effektiv högskola med hög kvalitet, säger styrelsens ordförande Henrik Landerholm.
Vad har då Mats Ericson att säga om det hela? I ett inlägg (FHS diarienummer 412/2010, 2010-04-19) till FHS styrelsemöte (som han fick lämna då det skulle behandla honom) uttrycker han sig så här:
"I de tre huvudfrågor (a-c) där det framförs att jag skulle ha brustit vill jag framföra följande:
a) hanterandet av det sk "Forskningsfuskärendet" har handlagts helt i enlighet med den arbetsordning som FHS styrelse fastställde för "oredlighet i forskning" hösten 2008 och som i stort överensstämmer med den handläggningsordning som gäller för Uppsala Universitet.
b) Beslutsavsikten att omplacera en dokumenterat trakasserande instutionschef till att ägna sig enbart åt professorssysslor gjordes med föresatsen att FHS ledarskap måste föregå med eget gott föredöme i centrala värdegrundsfrågor. Instutionschefen valde sedermera att på heltid återgå till sin professoranställning.
c) Nomininerandet av externa ledarmöter i högskolestyrelsen har med råge följt högskoleförordningens krav på såväl internt som externt samråd.
Att notera är att samtliga av dessa frågor är operativa och ankommer inte på styrelsen att hantera. Särskilt forskningsfuskärendet hade inte behövts ärvas av undertecknad om tidigare rektor hade ingripit "mer akademiskt" och ärendet hade då inte heller behövt bli "preskriberat"(omfattas av den arbetsrättliga "tvåårsregeln")"
Detta var själva sakärendet. Mats fortsätter i sitt inlägg och beskriver bakgrunden till att två styrelsemedlemmar skulle bytas ut (vilket Henrik Landerholm opponerat kraftigt mot och som startat hans arbete för att bli av med Mats). Syftet var att skolan skulle få en mer akademiskt inriktad styrelse, vilket även rektorer vid andra högskolor och universitet samrådde till. Han beskriver även hur delar av styrelsen genomfört möten utan närvaro av bl.a. rektor och representanter från lärar- och elevkår. Moget agerande, eller något som Henrik har lärt sig från sin tid i Försvarsutskottet? Frågan är hur förra ÖB Hederstedt kan alliera sig med Landerholm?
Det intressanta är att enligt mötesprotokollet från FHS styrelsemöte så var det en stor skillnad mellan åsikterna hos de militära och de civila lärarna på skolan där de militära ställer sig helt bakom Mats Ericsson. Officersförbundet kritiserar också styrelsen för att dom utan signaler om vad som pågått tagit upp en missförtroendeomröstning.
Hur denna pjäs nu än slutar så blir resultatet illa för FHS.
- Hanteringen av Rekkedal var illa skött och där har Henrik Landerholm mer ansvar än Mats Ericsson.
- Hanteringen av Mats Ericson är på gränsen till skandal och visar på att FHS styrelse inte är mogna att leda en akademisk verksamhet. Dom försöker att driva FHS som en ishockeyklubb där man sparkar tränaren för att det går dåligt för laget.
Om inte FHS själva kan klara av verksamheten utan att göra sig till åtlöje och därmed solka ner meritvärdet av att ha genomfört en utbildning i deras regi så bör vi kanske titta på vilka alterativa lösningar som finns och vad som egentligen behövs för att utbilda en högre officer.
När jag senast studerade på FHS så trivdes jag i grund och botten ganska så bra. Clausewitz och NATO stabsmetodik var en trevlig blandning. Ändå så fick syftet med utbildningen mig att fundera en smula. Vissa av oss skulle bli bygdemajorer och leda kompanier och "skrika" åt värnpliktiga (på den tiden fanns dom fortfarande kvar). Vad behövde dom i praktiken Clausewitz till? Kul som allmänbildning det kan jag förstå, men det är ungefär som den multidimensionella signalanalys som jag läste på LiTH och numera funderar på vem sjutton det var som skrev mina föreläsningsanteckningar och sedan tenterade. Det var i varje fall inte jag! Så mycket har jag använt mina surt förvärvade "kunskaper". Men det ser bra ut med ett diplom på väggen. Det som dom de blivande majorerna i själva verket behövde var en allmän kurs i ekonomisk redovisning och hur man hanterar planering av personal m.m.
Ska vi då ha akademiska officerare? Javisst, men vi måste titta på om alla ska bli akademiker. Borde inte majoriteten fokusera sin utbildning på det som ska vara Försvarsmaktens fokus, d.v.s. väpnad strid? Vissa behöver givetvis spetsutbildas för att vara med och leda och utveckla Försvarsmakten, men den gråa massan behöver en mer praktisk utbildning.
Jag kan tänka mig ett antal alternativ/komplement som skulle kunna ersätta FHS för många officerare.
- Den gamla förvaltningsskolan i Östersund. Nu vet jag inte riktigt hur mycket som finns kvar av den verksamheten, men tidigare gick civila chefer inom FM denna utbildning och så även bl.a. Flygingenjörer.
- Swedints NATO/FN Stabskurser. När kurserna är så pass bra att dom lockar elever från hela världen och man får utbildningscertifikat från FN så tyder det på att utbildningen är precis vad chefer behöver för internationella insatser.
- Civila högskolor. Varför inte nyttja enstaka kurser på lokala högskolor så att inte eleverna ska behöva lämna familj och arbete under långa tider?
- Utländska försvarshögskolor. Nu när vi ska jobba internationellt borde vi kanske utbildas internationellt? Idag får ett fåtal elever åka, men med tanke på hur dyr en utbildningsplats på FHS är så misstänker jag att utbildningen skulle kunna köpas in till lägre kostnader i andra länder. Vi skulle då kunna sprida gracerna mellan olika länders högskolor för att på så sätt få med oss det bästa av deras kunskaper till vårt eget försvar.
- Praktiska utbildningar i bl.a. FMTS regi. Vi måste visa att även specialistutbildningarna ger meritärde.
Samt givetvis praktiska övningar. Rena stabsövningar som t.ex. den senaste Combined Joint Staff Exercise, CJSE i Enköping är givetvis bra, men inget kan ersätta att leda riktig trupp. Praktiska övningar som Vintersol är därför ett måste om vi ska hävda att vi har ett insattsberett insatsförsvar. Där behövs det inga spelkort till staben som att t.ex. matserveringen brunnit upp. Sådant grus i maskineriet kommer automatiskt av att öva ett förband i sin riktiga roll. Praktiska övningar innebär även att den svåra logistiken tränas. Hellre därför tre KFÖ än en HSU!
Uppdaterad 10-04-30, 21:28
Med tanke på hur formuleringarna skiljer sig mellan FHS och regeringen (se kommentarer nedan) så vill jag lägga till formuleringar från FHS mötesprotokoll 10-04-19.
"Styrelsen beslutade
att uttala sitt bristande förtroende för rektor Mats Ericsons förmåga att leda högskolan, samt
att hos regeringen begära att Mats Ericson entledigas från sitt uppdrag som rektor vid Försvarshögskolan
att förklara beslutet omedelbart justerat"
Uppdaterad 10-05-01, 09:50
GP hade igår en intervju med Wilhelm Agrell där han berättade om bakgrunden till dagens situation.
Problemet fanns redan från starten i slutet av 1990-talet när den dåvarande militärhögskolan gjordes om till en del av det civila högskolesystemet.
Kulturkrocken mellan den strikt militära hierarkin och den självständiga akademiska världen blev kraftig och präglar fortfarande verksamheten.
- Det har varit en oerhört svår omställningsprocess från ett militärt kommandosystem till utbildning på vetenskaplig grund.
...
För några år sedan skakades skolan av en präktig akademisk skandal när en forskare avslöjades med plagierade forskningsresultat. Trovärdighetsskadan förvärrades av hur skandalen hanterades av skolans ledning.
Både internt på Försvarshögskolan och i den övriga forskningsvärlden uppfattades det som att problemet sopades under mattan. Krisen ledde till att skolans internationellt mest ansedde forskare hamnade på kollissionskurs med rektor - och tvingades bort.
- De sparkade den bästa forskare de hade, och hade fuskaren kvar. Sämre kan det inte gå för ett lärosäte, säger Wilhelm Agrell.
Anseendet skadades så mycket att andra svenska akademiska instutioner numera drar sig för att samarbeta med Försvarshögskolan, erfar GP.
Försvarshögskolan sorterar under utbildningsdepartementet och skall, liksom andra högskolor, ha en autonom ställning gentemot statsmakten. Det är en ovanlig modell jämfört med hur andra länder organiserar sina högre militära utbildningar.
Alla de stora prestigefyllda officersakademierna, de franska, brittiska och amerikanska, är militära elitutbildningar som drivs av försvarsmakterna.
- Kanske tog man ett för stort språng när man flyttade över det här från försvarspolitik till utbildningspolitik, säger Wilhelm Agrell.
Det som är intressant om man ser på Agrells analys är att det var de militära lärarna som tog ställning för den akademiska rektorn Ericson. Samma sak gjorde officersförbundet och elevkåren. Det var de statligt tillsatta styrelsemedlemmarna och de civila lärarna som protesterade. Kanske dom inte förstår sig på vare sig den militära eller den akademiska aspekten av att driva en militär högskola?
Läs mer om FHS hos Wiseman.