24 timmars väntan

Idag är det 10 år sedan islamistiska terrorister kapade fyra flygplan och med tre av dem lyckades rasera World Trade Center 1 och 2 samt stora delar av Pentagon. Världen har sedan dess förändrats. Rädslan för terrorism har medfört två stora krig i Afghanistan och Irak. Totalt så dog 2996 människor på de fyra flygplanen och i de tre byggnaderna. Hur många som har dött i krigen sedan dess är svårt att beräkna, men det handlar om 100.000-tals.

Attentaten har fortsatt i västvärlden med bombdåd i London och Madrid. Men de som lider mest är de som dagligen utsätts för självmordsbomber i den muslimska världen. För kriget är egentligen inte bara mellan den muslimska världen och västvärlden, utan lika mycket ett inbördeskrig i de länder som skapades efter att VK1 avslutades och kolonierna började slå sig loss. De flesta av dessa länder har numera fått sin frihet från kolonialmakterna, men i allt för många länder så har en diktator bara ersatts av en annan. Den s.k. arabiska våren är kanske ett steg åt rätt håll, men jag är tveksam på att det kommer att göra effekt inom många år. Allt för många människor har fortfarande kvar minnen av det som hänt och hat mot de som man anser vara skyldiga för det som inträffat.

Även i Sverige har attentaten fått stora konsekvenser. Säkerheten på flygplatser och offentliga utrymmen har höjts kraftigt. Vi kommer trots detta förr eller senare råka ut för ett nytt attentat liknande det som inträffade 11 december 2010 i Stockholm eller någon galning som använder det upplevda hotet från Islam som ursäkt för sina dåd liknande Breivik i Norge. Främlingsfientligheten ökar och i samtliga nordiska länder sitter nu partier som vill slänga ut invandrare ur sina länder. Fokus ligger givetvis på Islam, då det kan kopplas samman med hotet från terroristerna. (Lite ironiskt är att i Finland vill det främlingsfientliga partiet Sannfinländarna sluta undervisa på svenska i skolorna). Den svenska säkerhetspolisen får utökad budget för att hantera hotbilden. Övervakningen av svenska folket ökar. Försvarsmakten ändrar sin inriktning från att försvara landet till att stoppa hoten på bortaplan under internationella insatser.

Så idag finns det mycket att fundera på. Hur länge kommer denna hotbild att finnas kvar? Vad kan vi göra för att stoppa den? Militära insatser kan möjligtvis krossa enskilda terrorgrupper, men i det långa loppet riskerar de att bryta ner länder och skapa grogrund för nya terrorister. Det finns med andra ord ingen militär seger att tala om, vilket USA har börjat inse i Irak och Afghanistan. Enda rätta sättet är att bygga upp dessa länder till riktiga demokratier och få invånarna att inse att det finns mer att tjäna på att samarbeta med västvärlden än att föra krig. Under tiden så får vi nog stå ut med ett och annat attentat. Om vi hela tiden hämnas varandras anfall så kommer vi att sluta som Israel mot Arabvärlden. Ett evigt krig som ingen kommer att vinna. Bägge sidor skyller på den andra. Bägge har fel och bägge har rätt.

Men det är inte bara det förflutna som är aktuellt idag. Terrororganisationerna slåss till stor del inom sina hemländer, men de behöver då och då få publicitet för att kunna rekrytera nya anhängare och hålla kriget vid liv. När Usama bin Laden avrättades så hittade de amerikanska soldaterna bevis på att det planerades nya attentat i USA under årsdagen av 9-11. Beredskapen är därför hög i USA. Det nya dygnet har precis startat på amerikanska östkusten. Det är mer än 24 timmar kvar innan klockan slår 24.00 på den amerikanska västkusten. Dessutom kan attentaten genomföras på andra platser än just USA för att visa att ingen går säker. Själv så kommer jag att med viss bävan följa nyheterna under dagen. Det är lång kvar till midnatt. Till skillnad mot nyår så ska vi dock inte jubla då klockan slår tolv, utan bara pusta ut att vi klarade av hela dagen.

Se även Carl Bildt, Tokmoderaten, Wiseman och Skyttedoktoranden kring samma ämne.

SvD1, SvD2, DN