Den svenska specialiteten

Svenska dagbladet håller på med en granskning av de olika partiernas uttalanden i valdebatten för att se sanningshalten i dom. Jag nöjer mig med att titta på om alla uttalanden går att genomföra samtidigt. Med tanke på den rödgröna oppositionens förslag på 2 miljarder i neddragningar i försvarsbudgeten, så är det dags att inom ramarna för dessa pengar utse en framtida inriktning på Försvarsmakten. Denna lösning måste dessutom ha utrymme för en stark svensk försvarsindustri eftersom det är just vad vår f.d. socialdemokratiska statsminister förespråkar när han övergått till sin nya karriär. Den bör också ta hand om det potentiella hotet från öster samt bibehålla ett slagkraftigt försvar av Sverige som vår f.d. socialdemokratiska försvarsminister identifierar.

Jag skulle därför vilja spinna vidare på Carl Bildts tankar om att Sverige ska ställa upp i internationella nedrustningsavtal som expert på att inte använda kärnvapen, trots att vi egentligen skulle vilja...

På FOIs institution för kärnvapenfrågor och detektion i Stockholm följer ett tjogtal personer den tekniska utvecklingen av kärnvapen i världen:

- Vi har ett gott hum om hur saker och ting hänger ihop. Och vi har en bra möjlighet att vara med på ett aktivt sätt, säger institutionschefen Martin Goliath.

Sverige har en oberoende förmåga att bedöma tekniken, samtidigt som vi har stor politisk trovärdighet och ett gott renommé i världen. De etablerade kärnvapenstaterna har sina egna agendor, medan det svenska syftet är glasklart inriktat på icke-spridning.

- Vi kan förklara för våra uppdragsgivare, i första hand UD, vilka tekniska begränsningar som avtalstexterna innehåller. Och vi kan visa hur man kan verifiera att avtalen följs, säger Martin Goliath.

- När vi deltar som tekniska experter i internationella arbetsgrupper, möter vi personer med betydligt större kunskap på hemmaplan. Ändå lyssnar de på oss, säger Martin Goliath.

Eftersom FOI-forskarna känner till hur kärnvapnen är uppbyggda och hur de tillverkas, vet de vilka prylar som man bör vara extra uppmärksam på vid export för att undvika kärnvapenspridning:

Varför nöja sig med att nedrusta enbart kärnvapen? Varför inte nedrusta rubbet? De senaste åren har Försvarsmakten och FMV blivit experter på att lägga ner förband och skrota försvarsmateriel. Att gå från en krigsarmé på 800.000 man till 60.000 man på mindre än ett decennium borde vara inofficiellt världsrekord. Denna nyvunna kunskap borde också vara eftersökt internationellt.

Det finns gott om stater i världen som potentiellt skulle vilja lägga ner sina Försvarsmakter och som därmed skulle vara i behov av vår expertis. Kan vi bara övertyga deras motståndare samtidigt så borde det inte vara några problem att få dom att lägga ner sina vapen. Kashmirkonflikten skulle vara ett minne blott om vi svenskar kunde konsulta hos både indier och pakistanier. Kan vi dessutom slå ihop vår nedläggningsexpertis med vår vapenexport så har vi en ljus framtid för vår vapenindustri. Först köp vapen och sedan lägg ner och sedan köp en smula nytt igen, fast bara för försvar. Fysikerna påstår att Perpetuum Mobile är en omöjlighet, men då har dom inte tagit svensk försvarspolitik med i beräkningarna.



OBS: Hela detta inlägg osar av ett visst mått ironi. Jag önskar att den svenska valdebatten också bara vore något man drömmer om när man ätit av dåliga ostron...