Tobias Forsnacke har på sin blogg Forsnoblogg påpassligt lagt ut underlaget som en expertgrupp under ledning av Madeleine Albright tagit fram avseende förslag till nytt strategiskt koncept för NATO.
Expertgruppen rekommenderar i korthet följande fyra huvuduppgifter för NATO:
1. Deter and defend.
2. To contribute to the broader security of the entire Euro-Atlantic region.
3. To serve as a transatlantic means for security consultations and crisis management.
4. Enhancing the scope and management of partnerships.
Punkten 4 kommer med all sannolikhet att beröra Sveriges deltagande i PfP-samarbetet och troligen möjliggöra ett – om möjligt - ännu tätare samarbete med NATO i framtiden.
Både NATO och EU har för vana att sätta upp gemensamma målsättningar som sedan få eller ingen uppfyller. Här är ett exempel:
"At the Riga summit in 2006, Alliance leaders adopted the Comprehensive Political Guidance (CPG), which set out the framework and priorities for all Alliance capability issues, planning disciplines, and intelligence for the foreseeable future. Among its requirements was that NATO members develop national land forces that were at least 40 percent deployable and 8 percent deployable on a sustainable basis. (These targets were later raised to 50 percent and 10 percent.)
The results of these initiatives and summit directives have been mixed. Due in the main to limited resources, NATO’s military forces have moved only slowly to pursue agreed guidelines. Thus, a significant distance still separates potential missions and available capabilities."
Här följer ett intressant avsnitt ur expertgruppens arbete, som väl ansluter till tidigare inlägg på den här bloggen:
"The primary limiting factor hindering military transformation has been the lack of European defence spending and investment [min fetning] Today, only six of twenty-six European Allies spend 2 percent or more of GDP on these purposes; only about a dozen have met goals for making military forces deployable and sustainable. The Alliance benchmark of 20 percent of military spending allocated to investment has been achieved by less than half of NATO nations (though the trend is slowly improving). The gap is especially large between U.S. capabilities and the rest of NATO, an imbalance that if left unchecked could undermine Alliance cohesion. Contributing to the problem is the fact that, in the past twenty years, European defence spending has been consumed disproportionately by personnel and operational costs [min fetning]. As a result, European national forces generally do not have nearly enough transformed forces."
Stycket ovanför andas en viss, om än återhållen, optimism inför framtiden. Den delar inte jag. Av alla de framtida hot som expertgruppen räknar upp, nära i tid eller mer tidsmässigt avlägsna, finns inte pågående statsfinans- och lånekriserna med i kalkylen. Skillnaden mellan dröm och verklighet, mellan målsättningar och den bittra, ekonomiska verkligheten växer. Kanske dags att växla ner och verklighetsanpassa?
Längre fram i arbetet kan man läsa följande: “If NATO is to fulfil these four missions successfully, it must halt the precipitous decline in national defence spending implement new reforms and efficiencies, and set priorities for future capabilities”. Lycka till med finansieringen.
I förslaget till ny doktrin finns ett intressant stycke som handlar om nationellt/internationellt, ett ur svensk försvarsdebatts perspektiv intressant stycke.
Achieve deployability and sustainability goals. Forces offered to NATO by members or partners for any mission within or beyond NATO territory should be both deployable and sustainable. To this end, Allies should restructure more of their forces away from traditional fixed territorial defence missions [min fetning].
Sverige kommer med på en hörna när efterfrågade förmågor behandlas. Det handlar om strategisk förflyttningsförmåga, strategic lift. Nog så intressant ur svensk synvinkel.
"Deployability also requires strategic lift, which is in short supply, although the C-17 consortium is a step in the right direction. Creating a NATO Deployment Agency is an idea that has merit and should be explored. Such an agency could take responsibility for consolidating all aspects of Alliance preparations for rapid deployment."
Med den nationella förmågan lätt nedtonad och strategic lift som prioriterad förmåga, så kanske gamla L10 kan komma till heders som en efterfrågad förmåga. Vad vet jag? Varför inte ett sam-skandinaviskt projekt, HMS3 Scandinavia, som ett svenskt-norskt-danskt projekt?
Skydd av civil sjöfart och Sea Lines of Communications (SLOC) är viktigt för NATO (och alla andra). Här finns mycket godis att stoppa in i materielplanerna, om bara pengarna funnits. Här återfinns också marinens sjöinformationsbataljons underlag för framtida överlevnad och ett lämpligt objekt för PfP-samarbete.
"Enhance maritime situational awareness. A new level of secure maritime situational awareness is called for by changing risks around the periphery of NATO and in the High North, Gulf, Indian Ocean and other areas. NATO should harmonize investments in such surveillance platforms as unmanned aerial vehicles, maritime patrol aircraft, land-based radars, surface and subsurface vessels, and robotic systems. NATO should also agree on specific surveillance mission areas that underpin Article 5, such as those related to illegal attacks on shipping, WMD proliferation and terrorist activities."
Vi kan sitta lugnt här i Sverige. Militär hjälp är på väg, precis som vi planerat för:
"NATO should strive on a systematic basis to help potential partners improve their ability to contain and respond to crisis situations; this can be done through -- among other means -- training, material assistance, and strategic assessments aimed at early warning and prevention."
Sammanfattningsvis kan sägas att expertgruppen fått till en ekvation med många obekanta, fler än jag fått med här, men det lämnar jag till någon annan att kommentera. Det blev mycket klipp och klistra, men jag fann inget annat sätt. Det skall inte upprepas.
Man vill ju inte vara pessimist, men håll med om att det ligger något i texten på hypokondrikerns gravsten; Vad var det jag sa? Det finns kanske anledning att återkomma med just den texten vad det lider.
/Sumatra
Uppdaterad 10-05-22, 20:17
Man kan kanske undra vad vi skall med stående förband till, som skall vara insatsberedda "direkt". Vi har ju knappt ett försvar för nationella insatser av någon dignitet och lägg därtill rådande, förmodade hotbild. Kanske försöker vi bli bäst i klassen i NATO - fast vi går i parallellklassen - avseende vår insatsförmåga (deployable) och vår förmåga till uthållig insats (deployable on a sustainable basis).
Det skulle vara intressant att veta hur proportionerna blir i IO 2014, om NATO-målsättningen 50/10 för nationella markförband applicerades. Någon?
Mot bakgrund av hur dålig måluppfyllnaden varit inom NATO avseende "deployable/deployable on a sustainable basis" under de ekonomiskt goda år som varit sedan 2006, så kanske vi blir de enda som uppfyller NATO:s målsättning, nu när ekonomin kärvar för PIIGGS och de forna öststaterna. När det gäller målsättningen att avsätta 2% av BNP till försvaret, verkar vi inte att ha några ambitioner att nå även detta mål.
I diskussionerna kring stridsstödsfartyget L10 har tänkbara, nationella uppgifter för fartyget/fartygen efterfrågats. Hade vi varit eller kommer med i NATO kan L10 vara ett sätt för Sverige att bära vår del av bördan när det gäller försvarsalliansens Sea Lift-förmåga. Ta C-17 som jämförelse inom området Air Lift, där användbarheten och behovet för det svenska, nationella försvaret nog har sina begränsningar.
Kombinationen C-17 och L10 skulle sammantaget visa omvärlden att vi är beredda att dela bördorna när det gäller anskaffning av efterfrågade förmågor, i det här fallet Strategic Lift. Vi kan inte bara bidra med det som är billigt och enkelt eller bara användbart nationellt.
Lite beroende på om det är Lars Ohly eller Sten Tolgfors som är försvarsminister efter höstens val, så kan frågan om NATO-medlemskap bli aktuell under nästa mandatperiod.
/Sumatra
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Greklands vise män kan nog tyvärr inte hjälpa oss med den här ekvationen. Det behövs en ny Pythagora.
SvaraRaderaÄven om vi ihärdigt fortsätter med vår Nato-stalking så blir det nog som din rubrik antyder. Vi måste räkna med sådana vi inte känner. Här hjälper nog inte att bjuda på rätt kaffe vid oväntat besök.
Våra politiker har ofta också, en från Nato, avvikande uppfattning om hur/var gränser går, vad som innefattar en region, vad som är en kris och vad säkerhetsarbete innebär i realiteten avseende insats,kostnader,beredskap och agerande.
Vi har utvecklat en förmåga att ranta efter, ivrigt pladdrande, som en efterbliven kusin från landet.
"Eurotrash" är termen i USA.
Med vår säregna uppbyggnad av US kallas vi ibland för "the Swedish sperm".
Stort huvud, ingen kropp och en lång, envist viftande, svans.
Man vill ju försöka vara realist..!!
Teaterdiektören.
Grekland var den västerlänska civilisationens och demokratins vaga. Grekerna systematiserade och utvecklade det matematiska tänkande, uppfann filosofin och lade grunden till det vetenskapliga synsättet och även grunden och reglerna för vältalighet. Ständigt denne Sokrates, en verklig centralgestalt i kristenheten, vars tänkande, via kristendomen, påverkar vår civilisations värderingar än idag. Hans syn på hur världen är beskaffad gällde ända tills Newton publicerade Principia. Som alla teaterintresserade vet, så definierades och spelades komedier och tragedier för första gången i just Grekland.
SvaraRaderaÄmnet ekonomi är däremot inte av grekiskt ursprung. Där ligger man istället lite efter.
Som av en händelse så är själva order Kris av grekiskt ursprung. Så här står det i Wikipedias utläggning i ämnet: "A crisis (plural: "crises"; adjectival form: "critical") (from the Greek κρίσις) is any unstable and dangerous social situation regarding economic, military, personal, political, or societal affairs, especially one involving an impending abrupt change. More loosely, it is a term meaning 'a testing time' or 'emergency event'". Jag kunde inte gett en bättre lägesbild själv.
Det är lätt att uppfatta inlägget som svartmåleri och pessimism, men då tänker man nog lite fel. De fakta som redovisas är NATO:s egna och är presenterade i en NATO-handling.
Die Kerne des Pudels: Mitt i bedrövelsen och alla ouppfyllda överenskommelser från syndande medlemsstater, så finns det inom NATO en öppenhet och en ärlighet med problemen som jag saknar i Försvarsmakten. Inga försök till att skyla över eller försköna, ingen reklambyrå eller infoavdelning mellan fakta och betraktare. Ingen som försöker att lägga tillrätta. Bara om man har mod att ställa rätt diagnos, finns det hopp om tillfrisknande.
Överlevnad är en fråga om anpassning. Som säkert varje flygförare vet, så är överlevnad en fråga om att uppfatta verkligheten som den verkligen är, varken sämre eller bättre, utan just som den är. För NATO finns hopp om tillfrisknande eftersom sjukdomsinsikt finns (om än amerikansk). För Försvarsmaktens del är väl hoppet mer att likna vid ett hopp ut i det tomma. Jag önskar att det inte vore så.
Rent historiskt har grekerna visat större överlevnads- och anpassningsförmåga än västligare delar av Europa. Medan Västrom gick under, så överlevde Östrom i tusen år till.