"Jag är stum av beundran för de svenska soldaternas mod och den stora tjänst dom gör för den svenska staten", säger Zlatan i en exklusiv intevju för er alldeles egen CI samtidigt som han jonglerar en smula med fotbollen på camp Northern Lights i Mazar-e-Sharif.
Vacker tanke, men var den verkligen helt sann? Nääee... det här var bara ett påhitt för att locka hit några av er nyfikna läsare.
Men i England så ställer minsan Beckham upp och besöker de brittiska soldaterna i Afghanistan.
På lördagen var fotbollsstjärnan David Beckham i Afghanistan för att ge soldaterna sitt moraliska stöd. Beckham sade att han är "full av beundran" för deras insatser, som gör honom "väldigt stolt över att vara britt".
Det här kanske är en liten notis som i mångas ögon bara verkar vara en lite småkul händelse. Men då ser man inte tyngden i den engelska kulturen som ligger bakom detta besök. Engelsmännen är kritiska mot insatsen i Afghanistan och de stora ekonomiska problemen gör att man funderar på att dra ner på insatserna. Men alla engelsmän är stolta över sina soldater och trots usel lön så är det en heder att tjänstgöra för sitt land. Om inte annat så för rätten att sätta den engelska flaggan på gravstenen den dag dom dör (tyvärr allt för många, allt för tidigt).
Den här kulturen saknar vi i Sverige. Jag såg på den del av svaren på mitt inlägg om det dåliga mottagandet av svenska skadade soldater när dom återvänder från Afghanistan. Jantelagen kommer genast fram när man försöker lyfta fram en grupp svenskar.
Varför ska just veteraner särbehandlas? Varför inte poliser, brandmän, ingenjörer, sjuksyrror eller någon annan yrkesgrupp som utsätter sig för risker under sin yrkesutövning? Varför ska just militära veteraner få särbehandling? Drabbas de hårdare av ett handikapp? Har de sämre möjligheter att rehabiliteras? Förväntar vi oss exceptionellt stort skadeutfall för dessa vilket inte ryms inom de budgetramar som samhällets skyddsnät kan förväntas allokera?
Denna avsaknad av förståelse för svenska soldaters tjänst tror jag kommer att sänka rekryteringen till insatsförbanden. Vem vill slåss för ett land som inte respekterar en och förstår de svårigheter som en soldat får utstå?
Själv så är jag stolt över att vara svensk varje gång vi gör ett bra resultat i OS eller VM. När svenska flaggan hissas och nationalsången spelas så ryser jag av välbehag även fast Zlatan och Co inte sjunger lika bra som dom spelar fotboll. Fotbolls-VM 1994 tillhör fortfarande ett av mina finaste idrottsminnen väl i klass med Stenmark, Borg och Sörenstams utklassningar av allt motstånd i världen.
Lika stolt var jag den dag då jag fick mina gyllene vingar efter genomförd flygutbildning. För mig var det en ära att vara en av eliten och att klara av en av de mest eftersökta utbildningarna i Sverige. Jag var stolt över att vara pilot och jobba i svenska Flygvapnet som ansågs som ett av de bästa i världen. På senare tid så har den känslan urholkats en hel del.
Men tyvärr så är det också ett faktum att lika mycket skäms jag just nu över att vara svensk, när våra skadade soldater inte får det tack dom förtjänar!
Tänk den dagen man får se en svensk reklamfilm liknande den här?
Vi svenskar förstår inte den amerikanska och brittiska känslan för sitt land. Hur ska vi då kunna införa samma typ av personalsystem som dom har?
lördag 22 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det finns flera exempel i USA hur veteraner, eller militär personal i allmänhet, behandlas.
SvaraRaderaÄven som svensk i USA, med militärt leg, går Du in gratis på alla museer.
Det närmaste man kan komma i Sverige är väl att värnpliktiga får åka gratis på bussar och spårvagnar i Göteborg. Att som veteran komma in på Armémuseet i Stockholm för att se utställningen om sig själv går dock inte.
Att offentligt glorifiera soldater som dödats och skadats (och dödat och skadat andra) är inte rätt väg för ett fredligt samhälle. Sen att soldater skall få ekonomisk och medecinsk hjälp är en självklarhet och en medalj från ÖB eller kungen el. motsvarande kan också vara på sin plats men att som i USA se dessa personer som helgon är samma synsätt som terrorister målas upp som martyrer och leder bara till ökade motsättningar och militärism, men det är klart att folk som jobbar inom denna branch är intresserade av detta.
SvaraRaderaSverige har inte behövt försvara våran gräns på vääldigt länge, men dom människor som väljer att åka till andra länder för att hjälpa dessa frivilligt skall naturligtvis ha en klapp på axeln men detta är ett jobb som dom tar dom får lön och är väl medvetna om den risk dom utsätter sig för.
Det finns väl inget motsatsförhållande till att även ge räddningstjänstpersonal, polis, kustbevakare, vårdpersonal och andra som självuppoffrande riskerar sin egen hälsa för andras, särskilt stöd om de behöver det? Däremot tror jag det finns behov att specialisera stödet i olika avseenden beroende på gruppernas behov. Samordna det som går, men låt inte jantelagen bromsa föregångsmännen bland arbetsgivarna som vill ta sitt ansvar.
SvaraRaderaDet behövs inget särskilt stöd, alla som råkar illa ut vare sig i krig eller på något annat sätt skall få det bästa stöd vi kan förmå, att särskilja dom med vapen i hand leder inte till något positivt.
SvaraRadera@Joacim: Det du kallar för glorifiering kallar jag enbart för uppskattning. Lika väl som svenska ishockeyspelare får förtur genom sjukvården så tror jag att det kan behövas en särskild kö för soldater som skadats i strid. I en ideal värld så skulle den svenska sjukvården kunna behandla alla lika bra, men jag tror tyvärr att den världen endast existerar på papperet samt i någon politikers valpropaganda.
SvaraRaderaJag hävdar heller inte att vi ska syssla med internationella insatser (tvärtom så har jag många tveksamheter mot det vi gör), men OM vi sysslar med internationella insatser måste vi se till att det finns en bra vård och mottagning när soldaterna kommer hem. Annars kommer systemet att lägga ner sig själv i framtiden p.g.a. brist på motiverade soldater.
För tusan bövlar!
SvaraRaderaBrittiska soldater begravs i flertalet fall under en Union Jack, eller som den rent formellt heter "The Union Flag of the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland". Skotska soldater har ibland begravts under en St Andrews-flagga (vitt kryss på blå fält) men det hör till undantagen. Englands flagga (St Georges röda kors) nyttjas mig veterligen inte vid officiella begravningar för stupade soldater (speciellt inte på kistorna som innehåller stupade Walsiska, Skotska, Nordirländska och Commonwealth-soldater i brittisk tjänst).
Bra artikel i övrigt, men skilj på England och Storbritannien (vi som huserar norr om gränsen blir lätt förnärmade annars).
@Joacim.
SvaraRaderaFör en del människor i dagens Sverige betyder t.e.x. en höftledsoperation en väntetid på tre år för andra tre dagar.
Allt beroende på ålder, försäkring, landsting o.s.v.
Om, och jag säger om, vi skall bedriva vår utrikes- och säkerhetspolitik genom militära insatser utomlands. Då anser jag att de som efter den behöver vård skall tillhöra de som får den fortast möjligt. Det handlar inte om glorifiering utan om nationell självbevarelsedrift.
Din ideala värld har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas.
Teaterdirektören.
Vad är det för unikt med USAs och UKs personalsystem som gör att du väljer ut just dem? Frankrike, Spanien, Italien, Polen, Tjeckien, Rumänien osv har också yrkesförsvar. Tyskland, Norge, Danmark mfl har värnplikt men de soldater som används är anställda. Av de uppräknade länderna är det väl bara Frankrike som har liknande nationalkänslor som USA.
SvaraRadera@chefsingenjören nån uppskattning får dom väl en medalj eller diplom el liknande borde inte vara så svårt att ordna. Vad jag syftade på med glorifiering är den typ av reklamfilmer som USA kör där soldater framställs som dom största hjältar. Tycker inte hockeyspelare heller borde gå före någon, prioritering om den behövs skall vara enbart medecinsk.
SvaraRaderaOavsett om skadan uppstått i en svarv i industrin, eller pga att man fått en timmerlast över sig eller benet bortsprängt av en IED så skall det prioriteras lika.