Många politiker talar sig varma just nu för en ny veteranpolitik. Det glädjer mig att se att viljan finns. Tyvärr så visar det sig allt för ofta att det i praktiken fortfarande är svårt för skadade soldater.Det senaste exemplet är de soldater ur FS17 som skadades i Afghanistan då en IED exploderade under deras bil.
De svenska soldaternas kamp fortsätter - men nu mot Försäkringskassa.
- Vi vill bara bli rättvist behandlade, säger David Ström till Norrländska Socialdemokraten. Han sitter fortfarande i rullstol efter att ha ådragit sig öppna underbensfrakturer, tre krossade ryggkotor, hjärnblödning samt frakturer på nyckelben och revben.
Någon ersättning har ännu inte betalats ut för de två första veckorna efter hemkomsten.
- Det beror på att vi inte anmälde oss arbetslösa direkt vi kom hem, säger Peter Kero, även han fortfarande rullstolsbunden efter att ha ådragit sig två frakturer på benet, krossad fot, dubbla lårbensfrakturer, kompressionsskador i ryggen samt revbensfrakturer.
- Det är ju inte riktigt klokt, säger han om myndigheternas krav på att han själv och Ström, som var svårt skadade, omedelbart vid ankomsten till Sverige personligen skulle ha inställt sig till arbetsförmedlingen.
Tyvärr så är detta ett typiskt exempel på de anonyma byråkrater som det finns för gott om i Sverige. Ingen som helst förståelse för individen, utan processen ska genomföras till punkt och pricka. Kafka hade kunnat skriva både en del 2 och del 3 av sin bok med svenska byråkrater som statister som pinar huvudpersonen. Därför svenska politiker, steg 1 i kampen för en bättre veteranpolitik är att ta de grå anonyma tjänstemännen på Försäkringskassan i örat och lära dom en smula medkänsla och förståelse för andra människors livssituation. Detta är nog inte bara bra för våra skadade soldater utan även andra som slåss mot statens väderkvarnar kan dra nytta av en mänskligare byråkrati.
Inlägg
Ansvaret åligger riksdag och regering, FS kan och får inte göra avsteg från lagstiftarens och regeringens regelverk. Det är saklig grund för avsked för den enskilde tjänstemannen.
SvaraRaderaMan börjar förstå folk som jämför andra världskrigets tyskland som också hatade sjuka o skadade lika mycke som regeringen o försäkringskassan gör, deras högsta önskan verkar vara att det vore bäst för samhället att dessa dör i stället, för om man tar bort försörjningen för en person så är det ju stor risk att denne tar livet av sig i ren desperation. Detta är ju ren vinst för både regering o försäkringskassan det är ju därför dom agerar som dom gör, och värst av allt är att dom vägrar ta ansvar för det, kan bara säga fyyy faaan för dessa hitler typer
SvaraRaderaNu skall inte ersättning delas ut eller inte delas ut beroende av medkänsla eller brist på medkänsla från tjänstemännens sida. Dessa skall följa gällande regler.Det är således reglerna som skall ändras.
SvaraRaderaJag tror inte att felet är de anonyma byråkraternas, om vi med dessa menar handläggarna. Jag misstänker att ansvaret som vanligt ska läggas på ledningen, och ytterst den politiska ledningen förstås. Vi vill att handläggarna ska visa vanligt sunt bondförnuft, dvs. inte dra alla över en kam utan bedöma från situation från situation. Så gjorde man i större utsträckning förr. Sedan kom besparingskrav uppifrån. Cheferna granskade handläggarnas arbete. Chefer granskade underställda chefer. I panik att hitta besparingsområden letade man efter alla indikationer på fel i förhållande till vad reglementet/lagen föreskriver. Naturligtvis finns ingen individ- och situationsanpassad lagstiftning. Slutsats, handläggarna agerade utan stöd i lag och regelverk. Med bannor och hot tvingades de motivera varje beslut med stöd i det fyrkantiga regelverket för att inte beskyllas för tjänstefel. En ganska grov, men effektiv besparingsstrategi. Därmed "sparades" pengar (om man tittade på en enskild myndighets utgifter och budget åtminstone), men alla försök att skapa en intelligent och situationsanpassad handläggning (vilket lagstiftarna ofta antar med hänsyn till att det inte går att skriva lagar som täcker alla fall och situationer) hade också effektivt stoppats. Numera är det handläggaren personligen som tar en risk när han/hon försöker tillämpa någon form av sunt förnuft som leder till ett avsteg. Det är ganska magstarkt att kräva detta av handläggarna. De är ju vanligt folk de också. Istället är det ledningen och glappet mellan lagstiftarens intention och myndighetens utformning och tillämpning av lagarna som borde addresseras.
SvaraRaderaEn komplex verklighet kräver en offentlig sektor med förmåga att böja på reglerna och bedöma vad som är rimliga avsteg. Lagar och regelverk måste vara förenklade, utformade på en högre nivå än de detaljerade praktiska frågorna. Annars fungerar det inte. Det kräver kompetenta handläggare och chefer på olika nivåer som kan, och får, handla i lagens anda snarare än enligt dess ord. En intellektuellt trögrörlig ledning från högsta politiska nivå till myndighet, har sett till att de inte får det längre. Är det handläggaren som kan fixa sådana problem? Löser vi problemet genom att skälla på de anonyma byråkraterna?
Dagens situation med Försäkringskassan drabbar inte enbart veteraner, utan alla som råkar drabbas av olycka eller sjukdom. På ett sätt kan man ju undra varför just veteraner skulle få bättre behandling? De har ju medvetet valt att utsätta sig för risker. De har säkert reflekterat över möjligheten att bli dödade eller allvarligt skadade. Tänk den som utan eget val eller förberedande tankar råkat ut för en olycka och plötsligt sitter i dagens Moment 22 situation med Försäkringskassan. Från att ha varit en livskraftig, ansvarstagande samhällsmedborgare och skattebetalare, så ska man finna sig utsatt för myndigheters godtycke och ytterst för politikers och allmänhetens fördomar. Varför ska just veteraner särbehandlas? Varför inte poliser, brandmän, ingenjörer, sjuksyrror eller någon annan yrkesgrupp som utsätter sig för risker under sin yrkesutövning? Varför ska just militära veteraner få särbehandling? Drabbas de hårdare av ett handikapp? Har de sämre möjligheter att rehabiliteras? Förväntar vi oss exceptionellt stort skadeutfall för dessa vilket inte ryms inom de budgetramar som samhällets skyddsnät kan förväntas allokera?
Ett skäl som jag kan se är för att underlätta rekrytering, men å andra sidan tror jag inte att det i första hand är riskerna att bli skadad eller dödad under en insats som får någon att tveka till att bli rekryterad.
Att anse att "min" yrkesgrupp ska få särbehandling jämfört med hur "pöbeln" i övrigt behandlas i samhället, är det budskapet officerskåren vill föra fram? Att soldater och officerare är lite mer värda och bidrar mer till samhället än jurist Anderssons fru som drabbas av en stroke i ung ålder?
Anställd//
SvaraRaderaSoldater som i utlandstjänst inte får det stöd hemma av den regering/politiker som beslutat att skicka svensk personal för att skapa en bättre tillvaro för folk som inte har det som vi andra ser som en självklarhet får lite konsekvenser.
Soldater som inte får hjälp att bearbeta sina uppleverser eller andra PTS symtom har inen annan att prata med utan för att ENDA sätter att få förståelse för sina upplevelser är att på nytt söka mission på nytt åter och åter igen. Är det så vi vill ha det med soldater med 8-17 missioner bakom sig på en kort tids period ? när denna soldat med ålder inte längre kan åka ut igen vem skall då ta hand om denne ? Vad är då kostnaden för vård avdenna då ? Samt suicid frekvensen för svensk utlands personal finns statistik????
Sverige har skickat personal i FN/utlandstjänst sedan 60-talet och fortfarande funkar inte systemet Veteranpoliteken verkar nu med det röd/gröna utspelet en enda stor "bajsmacka" och ingen vill ta en tugga.
@Anonym 05.38: Det är inte ofta jag gör en pudel, men i detta fall så kan jag villigt erkänna att jag var för hård mot de enskilda handläggarna.
SvaraRaderaGivetvis är det regelverket uppifrån som är byrokratiskt och det kommer dagligen bevis för detta i pressen där enskilda personer hamnat i kläm.
Systemet att soldaterna ska lämnas helt över till försäkringskassan är fel. De anställda där har knappast förståelse för bl.a. PTSD och de särskilda betingelser som uppstår i en stridssituation. Kanske har våra invandrare lärt upp personalen, då många av dom kommer från traumatiska förhållanden?
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Posttraumatiskt-stressyndrom-PTSD/
Jag hävdar inte att soldater är bättre än andra kategorier. Men likväl som det skriks efter helikoptrar som ska kunna transportera skadade från stridsfältet till sjukvård så, krävs det en bra hantering när dom kommer hem. Annars så lär FM i framtiden få det svårt att rekrytera.
Det är just denna aspekt som jag tycker att inte överensstämmer med det våra politiker nu går ut med och det faktiska förhållandet idag.
I Finland behandlas veteraner från VK2 med stor respekt och skadade bär upp särskild pension. Det är trots allt i statens tjänst som skadan inträffat.
Då ÖB själv anser att de som kämpar för att veteraner ska få ett bättre omhändertagande "pissar på FM rygg" är det väl bara att konstatera att det inte kommer att hända något från FM sida så länge denne lille palt sitter som ÖB.
SvaraRaderaBorneo: Du, jag och en back öl. Sedan lär ÖB:s trappuppgång få objudna gäster! :-)
SvaraRaderaDEt är dax att media och kanske uppdrag granskning och kalla fakta och Achberg tar upp denna fråga och ställer FM och ÖB mot väggen , För är det så att vår egne Överbefälhavar anser att de som kämpar för veteraners bättre omhändertagande då är vi illa ute.
SvaraRaderaOch under rådande omständigheter så som "anställd" skulle man gå till media och ta upp saker som veteran politiken , GLC,GLI,Ledn Stöd Stab ja allt vad det heter eller byter till hur denna cirkus och turer gått, skulle nog många bli mörkrädda , då blir det inte bara kavahytten utan kaffe utan slutstation PAN för illojalitet
Själv fattar jag inte vad det är för frivilliga soldater som åker till Afghanistan för att skydda återuppbyggnaden, när inbördeskrig råder i Afghanistan. De är uselt betalda, alla får en medalj efter utfört uppdrag och det är knappast en merit på arbetsmarknaden. Vilket företag vill anställa en person som anger tjänst, frivillig, i Afghanistan som ’merit’? Personen har ju underkänt sig själv från början. Bara idioter åker till Afghanistan, enligt min mening.
SvaraRaderaNu råkar vissa av dessa hjältar (?) illa ut och kommer hem skadade och kan inte få några jobb alls eftersom de är invalider. De hamnar pà den svenska soptippen med sina medaljer. Och så klagar dom! Typiskt dumt svenskt.
Tjänstemännen på Försäkrignskassan har nog följt sina regler (om än en smula omänskligt). Men vad jag inte förstår är varför de inte fått ut sin lön från Försvarsmakten? De måste väl ha blivit sjukskrivna, knappast arbetslösa? (Eller pissar ÖB på soldaternas rygg?) Och att få ett läkarintyg på att de hade nedsatt arbetsförmåga borde inte vara omöjligt. Vad de behöver då är hjälp, t.ex. av en asnvarstagande arbetsgivare, att administrera en del pappersarbete - det kan väl inte kräva några lagändringar för C INS att beordra? (Anser ni detta är att pissa på era ryggar så borde ni läsa värdegrunden en gång till, ÖRA!)
SvaraRaderaNdrop, anställningstiden har väll gått ut?
SvaraRaderaJ.K Nilsson
@J.K. Nilsson: nu ja, men jag tolkar frågan lite annorlunda:
SvaraRadera"Någon ersättning har ännu inte betalats ut för de två första veckorna efter hemkomsten.
- Det beror på att vi inte anmälde oss arbetslösa direkt vi kom hem..."
De repatrierades ju under kontraktstiden.
Ja, jag vill nog ta syn på hela historien. Grabbarna borde ha ett anställningsförhållande som gjorde att de kunde vara sjukskrivna under resterande anställningstid. Det bör inte vara svårare än att ringa till jobbet och säga att man är sjuk. Eller har förbandet ansett att dom arbetsvägrat och därmed skall ha löneavdrag?
SvaraRaderaJ.K Nilsson
@J.K Nilsson: Jag håller med dig om att det verkar lurt. Det finns ett utrymme i LAS (https://lagen.nu/1982:80#R3 se 33§) att säga upp en anställd för att denne inte kan utföra de uppgifter de anställts för (eller alternativa uppgifter och efter rehabilitering), men först när beslut om sjukpenning vunnit laga kraft (https://lagen.nu/dom/ad/2007:40). Vare sig det ena eller det andra tycks inte vara fallet här.
SvaraRaderaVill man ta sitt ansvar och profilera sig som en god arbetsgivare torde det finnas utrymme att agera nu. Såna här historier lär inte göra rekryteringen lättare.
@ Ndorop, J.K Nilsson.
SvaraRaderaAntingen är inte alla fakta på bordet eller så har någon rört ihop begreppen/blanketterna.
De kan ju inte ha varit timanställda eller blivit uppsagda med omedelbar verkan då de kom till Sverige??
Varför skulle de personligen anmäla sig på arbetsförmedlingen under tiden de var sjukskrivna?
Det måste finnas en annan förklaring?
Teaterdirektören.
Nedan länk är en rätt hygglig beskrivning av svenska läget vid fronten:
SvaraRadera" http://www.fokus.se/2010/05/rattsrora-efter-skotten/
Rättsröra efter skotten
Afghanistan. Två månader efter att de två svenskarna sköts ihjäl finns inget definitivt svar på hur de dog.
Publicerad 3 maj 2010 Text: Leif Holmkvist Foto: Tomas Oneborg/scanpix
Det var för några veckor sedan som kvällstidningarna skrek ut nyheten att de båda svenska -officerarna blev träffade av sina egna. Men sedan har det varit tyst.
Försvaret har gjort sin utredning och hävdar att de två officerarna dog av den afghanske gärningsmannens kulor, men utesluter inte vådaskott i den påföljande eldstriden.
Samtidigt pågår en brottsutredning i Stockholm där en åklagare utreder morden – som vilket svenskt rättsfall som helst. Röran i dödsskottens kölvatten beror i grunden på en teknikalitet: att den svenska styrkans insats i Afghanistan inte betecknas som krig.
Allt började den 5 februari. Här är försvarets bild av händelsen:
Forts.
SvaraRaderaAfghanistan-styrkans andra pluton patrullerar highway 5 väster om basen i Mazar-i-Sharif, men beslutar på eftermiddagen att göra ett oanmält besök hos den afghanska vägpolisens checkpoint utanför byn Gurgi Tepa. På plats finns de fyra vägpoliserna och en femte man, klädd i polisuniform och försedd med en rysk PKM-kulspruta, vanlig i Afghanistan sedan ryssarnas invasion på 1980-talet.
Kapten Johan Palmlöv, löjtnant Gunnar Andersson och den afghanske tolken Mohammad Shahab Ayouby lämnar fordonen och går bort till checkpointen. Resten av plutonen stannar i och kring fordonen. Efter några minuter ansluter signalisten Claes Ekberg, men går åt sidan för att prata i radion, vilket ska rädda hans liv.
Helt oväntat öppnar mannen med kulsprutan eld från fem meters håll. PKM skjuter tio skott i sekunden. Han skjuter två salvor och hinner sprida 75–100 kulor innan han troligen får eldavbrott. Då ligger de tre svenskarna och tolken på marken. Signalisten Ekberg har fått en kula i varje fot, men de andra tre är dödligt sårade.
forts.
SvaraRaderaDe övriga i plutonen kastar sig i skydd i eller bakom vagnarna. De befinner sig 30–50 meter från händelserna och allt går fort. Tolken visar inga livstecken, de båda svenskarna dödförklaras drygt två timmar Efter några kaotiska sekunder har de uppfattat hotet och besvarar elden. Gärningsmannen träffas, faller, tappar kulsprutan, men drar fram en Kalasjnikov automatkarbin ur jackan och flyr. Svenskarna förföljer honom och skjuter tills han stupar.
senare på sjukhuset.
Ur den svenska statens synvinkel är de två dödsfallen inte offer i krig, utan bör ses som vilket våldsbrott som helst. Chefsåklagare Krister Petersson vid internationella åklagar¬kammaren i Stockholm inledde följaktligen den 9 februari en förundersökning om mord på de båda svenskarna.
– Brottsbalken ger formell möjlighet att öppna förundersökning för ett antal brott begångna utomlands som ger mer än fyra års fängelse, säger Krister Petersson. Vi gör hundratals utredningar varje år.
– Här var det en civil gärningsman och våra soldater är inte krigförande part. Därför inledde jag en förundersökning om mord. Utredningen bedrivs som vilken annan utredning som helst.
Men det kan bli svårt att hitta någon att åtala, befarar chefsåklagare Krister Petersson:
– Ja, den utpekade gärningsmannen är död. Men det kan finnas medhjälpare.
I samband med skottlossningen rymde en av de afghanska vägpoliser som svenskarna stannat för att samtala med. Han efter¬söks sedan dess förgäves av ¬afghanska myndigheter.
Krister Petersson vill inte kommentera den pågående förundersökningen, som väntas klarlägga om någon av de omkomna också träffats av skott från svenska vapen.
– Vår uppfattning är att de tre dödades av de inledande skottsalvorna, säger arméchefen Berndt Grundevik. Därefter följde en kaotisk stridssituation där det inte går att utesluta vådaskott.
SvaraRaderaEfter en del samarbetssvårigheter mellan Försvarsmakten och åklagaren har Statens kriminaltekniska laboratorium nu skyddsvästar, stridsselar, vapen och kläder som krävs för att utreda skottlossningen. De omkomna har undersökts på rättsläkarstationen i Solna.
Krister Petersson inledde också en förundersökning om mord i november 2005, då svenske Jesper Lindblom i elitstyrkan SSG dödades av en vägbomb i Mazar-i-Sharif och tre kollegor skadades.
– Det var inte så medialt upphaussat. Men då var vi inte nere i Afghanistan, det var mycket sekretess från Försvarsmakten. Förundersökningen lades ner, eftersom vi inte kunde hitta någon gärningsman.
Afghansk polis grep då sex misstänkta i anslutning till dådet, men de kunde inte bevisligen knytas till den fjärrutlösta vägbomben.
Svenska åklagare kan utreda mord på varje svensk som dör i Afghanistan »om det finns anledning att anta att brott har förövats«. Men Krister Petersson vill dra en rimlig gräns:
– Om det kommer till strid med skottlossning från båda sidor och svenskar dör faller det snarare under krigets lagar.
Många uppfattar situationen i Afghanistan som ett krig mellan talibaner och den afghanska armén, USA och FN:s ISAF-styrka där svenskarna ingår. Men det är en gråzon mellan brottslighet, terror¬dåd och inbördeskrig, påpekar Ove Bring, professor emeritus i folkrätt och lärare på Försvarshögskolan:
– Det är ett inbördeskrig där svenska soldater på fredsbevarande och fredsframtvingande uppdrag under FN-mandat blir inblandade. Men juridiskt är det enkelt, inbördeskrig faller under den nationella lagstiftningen där irreguljära stridande betraktas som brottslingar.
Talibanerna ska alltså gripas av afghansk polis och lagföras av afghanska åklagare. Eller av svenska om brotten riktas mot svenskar:
– Det är en tilltrasslad situation, där åklagaren kan välja att se gärningsmännen som mördare eftersom det inte pågår en reguljär konflikt.
Men hade svenskarna rätt att skjuta ner, jaga ifatt och skjuta den afghanske gärningsmannen till döds?
– Ja, svarar Ove Bring, de har rätt till »expansivt självförsvar«. De får ta till våld för att skydda sig själva, men också för att skydda uppdraget. Om gärningsmannen undkommit hade han varit ett hot nästa dag. Men detta »mission defense« har inga glasklara gränser. Och vad som gäller i krig är inte alls reglerat i svensk lag.
Fakta | Lagen
Frågan om när svensk lag ska tillämpas regleras i brottsbalkens andra kapitel. Huvudprinciperna är:
För brott som begås i Sverige döms efter svensk lag vid svensk domstol.
För brott som begås utomlands av svenskar döms också efter svensk lag.
För brott utomlands riktat mot svenskar eller Sverige döms efter svensk lag i ett antal specificerade fall, bland annat om brottet ger minst fyra års fängelse.
Därutöver regleras lagföring över gränserna av ett antal europeiska och internationella konventioner."
I artikeln bekrivs hur svenska soldater mördar en person! :
"Efter några kaotiska sekunder har de uppfattat hotet och besvarar elden. Gärningsmannen träffas, faller, tappar kulsprutan, men drar fram en Kalasjnikov automatkarbin ur jackan och flyr. Svenskarna förföljer honom och skjuter tills han stupar."
Bra rapporterat av Fokus! Svenska soldater mördar en flyende afghan (som inte är ett hot mot dem)! Och ingen bryr sig. Och svenskarna kommer hem och blir konstiga, vansinniga, asociala, nervvrak, etc.
@Anders Björkman
SvaraRaderaKan inte du skaffa en egen blogg så att det blir enklare att ignorera dig?
@Anders: Att inte skicka ut några trupper alls är givetvis den enklaste lösningen och då behöver vi givetvis ingen veteranpolitik. Men är det verkligen det vi vill? Det är lätt att ha en negativ åsikt om saker och ting, men betydligt svårare att ta fram en bra lösning.
SvaraRaderaPersonligen tycker jag att det är helt rätt att vi är i Afghanistan och skulle kunna räkna upp ett antal liknande områden i världen som skulle behöva att någon "lade sig i". Frågan är bara vilka metoder som ska användas.
P.S: När en "kombattant" som de svenska soldaterna dödar en motståndare i strid är det enligt internationell rätt inte "mord". När en taliban gömmer utger sig för att vara en halvcivil polis bryter han mot internationell lag och skyddas inte av vare sig kombattanters eller civilas rättigheter.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kombattant
http://sv.wikipedia.org/wiki/Illegal_kombattant