Öken är "öken" för underhållet

För att sprida lite kunskap om hur operationer med helikoptrar i ökenmiljö (Irak och Afghanistan) påverkar motorer m.m. så har jag samlat ihop ett antal bilder som jag tänkte kommentera. Jämför gärna med vulkanaskskadorna på de finska F-18...

Bilderna är från en Boeing Vertol a.k.a. HKP 4. Vår gamla trotjänare som bl.a. Allan Widman vill skicka till Afghanistan.

Den översta bilden är innifrån själva cockpiten och den ovan från kabinen. Som synes gott om sand! Sanden virvlar upp vid start och landning samt tränger in på grund av vind på marken och i luften av fartvinden. I USA använder skyttarna och vissa fall även andra besättningsmedlemmar heltäckande ansiktsmasker för att skydda ansiktet och framför allt ögonen från den vassa sanden. Vid ett antal tillfällen när helikoptrarnas effekt börjat bli dålig i Irak och Afghanistan har man tömt dom på sand och upptäckt att den sammanlagda vikten rör sig om 100-tals kilo. Detta måste man ta med i beräkningarna när man beräknar tillgänglig maxlast. Gärna bör helikoptern vägas då och då under missionen för att säkerställa att man fortfarande har marginaler för start och landning med last. HKP 10B kommer att ha en besättning bestående av två piloter, en tekniker, en uppdragsspecialist, en läkare och en sjuksköterska samt upp till två patienter och all sjukvårdsutrustning. Med bränsle får lång uthållighet så gäller det därför att läsa prestandatabellerna i SFI noggrant!



De ovanstående bilderna visar den slipande effekten på motorns luftintag och de inledande kompressorstegen. Detta innebär givetvis att livslängden förkortas rejält. En helikopter som opererat ett tag i ökenmiljö utan fullgoda partikelseparatorer kommer att behöva motorbyte med de kostnader som det innebär. Den sista bilden föreställer ledskenor på motorns utsida. En stor del av luften som går in i en motor går runt själva motorn för att helt enkelt kyla. Där kan sand leda till att den mekaniska reglermekanismen låser sig och då kommer motorn att få arbeta på ett icke optimalt sätt vilket kan leda till kraftigt tappad motoreffekt. Denna sand har en partikelseparator svårt att stoppa då den kommer in inte bara genom luftintaget utan även genom andra hål i skrovet. Alla dessa effekter leder till sämre motorprestanda, vilket i en miljö med hög temperatur och tunn luft kan leda till mycket små marginaler. Skulle man dessutom råka ut för något motorproblem som i Sverige är lätt att hantera så kan detta i en miljö som Afghanistan innebära att marginalerna inte längre finns kvar.

Den sista bilden visar det kanske mest självklara som slits och det är själva rotorn. Sandpartiklar vid framför allt start och landning sliter oerhört mycket. Amerikanarna upptäckte i Irak att en enkel metod att öka livslängden var att helt enkelt spreja ny färg på rotorbladen före varje flygning som då gav upphov till ett extra skyddskikt/slityta. Det går dock åt mycket färg och förr eller senare leder det även till obalans på bladen.

Talibaner med luftvärnsrobotar är långt ifrån det största hotet i Afghanistan. Det har ännu inte skjutits ner några mängder med helikoptrar i var sig Irak eller Afghanistan och de bärbara luftvärnsrobotarna (Stinger och SA-7) som man var rädda för innan kriget har lyst med sin frånvaro. I stället är miljön, väder, ovana operationsområden m.m. en betydligt mer farlig fiende och på grund av detta har många helikoptrar havererat. Jämför med den svenska statistiken för omkomna i Utlandsstyrkan. Det är inte många som stupat i strid. De flesta har dött och skadats i vanliga olyckor.