torsdag 13 maj 2010

Gästinlägg: En bild från insidan

Nu när vi inför det nya personalsystemet så är det oerhört intressant att se hur Försvarsmakten lyckas ta hand om våra nya kollegor. Särskilt intressant är det att betrakta erfarenheter från de nya specialisterna, då det dels är en oerhört viktig kompetens för att bibehålla en hög praktisk kompetens hos våra förband och dels det faktum att vi har utbildat ett par kullar och vi nu kan börja dra erfarenheter.

Hur vi tar hand om dessa pionjärer kommer att ge effekt i kommande rekrytering. Både bra och dåligt!

Jag har skrivit ett par inlägg om skolsystemet i Försvarsmakten och kommer att fortsätta med min granskning. Till att börja med tänkte jag presentera ett par inlägg som visar på hur eleverna själva ser på sina skolor.

/CI

FMTS från en kadetts ögon
Nu när Försvarsmakten är inne på sin tredje kull av specialistofficerare så borde man ställa sig frågan, vad är det vi utbildar till? Utbildar Försvarsmakten för att fylla alla vakanser eller för att få en fungerande insats organisation? Helt enkelt kvantitet eller kvalitet. Svaret borde vara självklart, kvalitet.

När jag började nere på FMTS så lät det så här:

- Vi är här för er skull.
- Vi är lyhörda för era behov.
- Vi är flexibla.

Men hur är det egentligen? Uppmuntrar skolan eleverna att ta egna initiativ, nej. Kommer jag med förslag får man snabbt höra ett nej eller så fungerar det inte här. Vill jag validera in en utbildning som jag gått tidigare, civilt eller militärt. Jovisst går det, men jobbet med valideringen generar så mycket jobb för den enskilde kadetten att det är lättare att gå på kursen och glida.

Måste ändå påpeka att skolan är väldigt lyhörd till att erbjuda extra lektioner, behov som somliga behöver. Vid eventuella omprov erbjuder skolan hjälp till den grad att ordet målbogseringen inte räcker till. I min värld så är det upp till individen att ta igen det man har förlorat. Trots allt är det väll kreativa officerare som Försvarsmakten söker?

Faktum är att vi lyder under plikttjänst lagen, men inom en snar framtid blivande kollegor med våra nuvarande chefer, jag tycker att vi i den utsträckning det går skall bli behandlade som kollegor. Inte som dom kommentarerna man har hört runt bland kadetterna, t.ex du är kadett vad förväntar du dig?

Uppmuntrar skolan verkligen till ett kreativt tänkande? Nej, här vill skolan ha Lasse i ledet som går sin tid på skolan. Men vad ska Lasse göra på ett förband? Tja inte mycket. Förbandet har fått en ny soldat med lite tekniska utbildning, inte en specialistofficers som kan verka inom sitt skrå.

Då jag har erfarenhet utav både NBG 08 samt en mission kan jag säga att arbeta inom firman är utvecklande och tillfredställande. Jag sökte specialistofficer för att jag trivdes.

- Hur lyckas man då åstadkomma en utvecklande arbetsplats, när utbildningen inte är utvecklande?

- Vad gör då Lasse som kommer hit och har en examen i teknik samt gjort 3 års tjänstgöring och skall läsa till Specialistofficer?

- Vad skall skolan göra för att ta till vara på resurserna som söker sig till firman, men väljer att hoppa av för att utbildningen tyvärr gör att han förlorar sin kompetens?

Ett konstaterande jag har gjort är att Lasse med sina 3 år inom firman och teknisk examen måste kunna utveckla sig på något sätt. Ni säger specialister, men jag säger generalister. För vad i min utbildning säger att jag är en specialist? Som jag känner det just nu så står Försvarsmakten och stampar druvor. Är det verkligen bitter och besviken jag ska vara på min blivande arbetsgivare?

Den tiden jag läste på högskola så var det solklart vad min utbildning innehöll och vilken kompetens jag uppnått när jag var klar. Är det inte detta Försvarsmaktens skolor också vill uppnå? Vad ska Försvarsmakten göra för att kadetten ska känna sig behövd?

Här går skoltiden ut på att spekulera i vad vi ska göra kommande veckor för schemat är högst oklart. Min känsla här och nu är att vi bara läser delar, men ingen helhet.

Vem finns till för vems skull? Finns kadetten till för FMTS eller finns FMTS till för kadetten? Helt klart borde kurscheferna finnas till för oss, eller lyfter personerna bara lön? Vad gör personalen på FMTS för att dagarna ska gå? Är det verkligen så att staben ska vara större än insatsen där arbetet utförs?

Alla dessa möten, innan ett beslutande möte genomförs. Är det så att mötena bara är till för att fördriva tiden? Själv tror jag ett mindre antal tuppar hade gjort beslutsprocessen kortare och effektivare. Skrämmande att skolan ska vara så byråkratisk tungrodd.

När jag är ute och träffar polarna eller språkas vid med farsans jobbarkompisar så verkar alla vara eniga om att läsa till officer ger en bra utbildning. Varje gång frågar jag mig, var har de fått detta ifrån? Det kanske är som ordspråket lyder ”Det va´ bättre förr”.

Till alla er som fundera på att läsa till officer säger jag: Tänk riktigt noga en gång till.

Som ni ser så är svaren få, men frågorna är många. Själv tycker jag att det är väldigt konstigt, eftersom det är en utbildning det talas gott om.

Väl mött!

/Kadett Incognito

20 kommentarer:

  1. som kadett vid fmts kan jag inte annat än hålla med. man kan tycka att efter 3år!!, så borde man ha fått koll på vad utbildningen skall innehålla och hur den ska genomföras.
    så är dock inte fallet och det är mycket tråkigt när man såg fram emot en bra utbildning.
    planeringen är ett stort kaos, möjligtvis vet man vad man ska göra 4 veckor framåt i tiden men någon helhetssyn som man har på civila skolor finns inte.
    dessutom får man hela tiden höra om hur tur man har som har värnpliktsförmåner och att man ska vara nöjd. missförstå mej inte men det är jag nöjd med men jag kan säga att om jag varit tvungen att ta studiemedel för att gå denna utbildning hade jag aldrig ens fått tanken att söka på grund av hur utbildningen genomförs.
    nu är det dock som det är så vi försöker ändra för kommande kullar och själv försöker man bara uthärda tills man tar examen och börjar jobba.
    /besviken kadett

    SvaraRadera
  2. Nu kanske jag förekommer ett framtida inlägg avseende just YOP men jag tänkte delge de erfarenheter vi drog som kadetter avseende utbildnigen under tiden YOP 06/09. Det sista YOP innan utbildningen övergick till OP/TA.

    Just YOP 06/09 var speciellt på många olika sätt. Dels hade officersutbildningen varit inställd sedan kullen 03/05, dels utgjorde huvuddelen av YOP utav kadetter som hade gjort flertalet missioner samt på ett eller annat sätt jobbat inom firman under ett antal år i väntan på uppstart av YOP igen. YOP utbildades under 3 år, av vilka var 1år teoretiskt(MHSH) och 2 år praktiskt(MSS).

    Dessa erfarenheter är delar av de som delgavs skolledningen och framtogs gemensamt av samtliga markstridskadetter ur YOP 06/09(MSS)
    Erfarenheter:
    - Skolsystemet var fullständigt oförberett på den utbildningsståndpunkt som kullen hade. När kursen startade 2006 hade skolan MSS/MHSH fortfarande inte fått eller skrivit alla kursplaner för det innevarande året. Målsättningen med vår utbildning var inledningsvis GRUPPCHEF, men ändrades till STF PLUTC genom hårt arbete från kadetternas sida.(Det var INTE vårt mål att gå 3 år skola för att bli gruppchefer)
    - Den totala avsaknaden av förkunskapskrav (motsv FOK) gjorde att vi hade kadetter som inte kunde sätta ihop en AK5, till kadetter som såväl hade truppfört som trupputbildat flertalet gånger med missioner i bagaget. Detta medförde att svårighetsgraden på utbildningen var låg och upplevdes som EJ prövande av huvuddelen.


    Vi efterlyste en framtida inriktning på OP/TA enligt följande:
    - 1 år teori och 2 år praktik på funktionsskola. Där tyngden skall ligga på att skapa så många truppföringstillfällen som möjligt, allra helst med skarp trupp.
    - FHS bör få så LITE som möjligt att göra med kadetternas praktik på funktionsskolorna, då det tenderar att gå "troll" i den utbildningen som FHS styr upp.
    - En linjeutbildning där kadettens praktik kopplas samman med hemförbanden och kommande befattning måste införas igen.
    - Det måste ställas militära förkunskapskrav inför start av OP/TA, så det går att omedelbart starta utbildningen på den nivån man vill och inte behöva utbilda "från början".

    Generellt så måste befattningen LÄRARE inom militären premieras så man skapar attraktionskraft och rekryterar duktiga officerare till dessa nyckelpositioner. Det torde vara en stolthet som förband att ha X antal officerare "uttagna" som lärare. Samt att man måste skapa rotation på lärarbefattningarna så det inte är samma individ på samma befattning under flertalet år.

    Nu är detta endast ett fåtal erfarenheter från utbildningen YOP 06/09, jag hoppas ni förlåter den bristfälliga uppställningen av mitt inlägg. CI, jag skriver gärna ett gästinlägg avseende utbildingen YOP 06/09. Nu när jag snart har jobbat ett år, så kan jag dra vissa slutsatser avseende utbildningens framtida inriktning med hänsyn till dess nuvarande inriktning.

    Mvh fd kadett ur YOP 06/09

    SvaraRadera
  3. Oooooh, besviken kadett får ni veta vad som skall ske fyra veckor framåt. Le och var glad, ty så bra har ni inte sedan när ni kommer hem på förband....

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  4. jag förstår din poäng men nu är jag inte på mitt framtida förband och jobbar utan jag går en utbildning som skall ge mej kunskap för det.
    när man studerar gör man detta efter en plan och man vet vad som ingår i dessa studier men detta gäller inte för oss.
    för oss är det mer som att spela ett parti bingo och se vilka nummer vi lyckas pricka in innan spelet är slut.

    SvaraRadera
  5. Jag säger inte att ni har fel ang kvaliteten på FMTS utbildning. Jag har aldrig gått där.
    Men en sak säger jag: Det hör till att kadetter klagar över sin utbildning.

    SvaraRadera
  6. Kadett Incognito13 maj 2010 kl. 22:21

    Ja du J.K Nilsson. Om inte schemat är klart, hur är du produkt klar? Om inte en utbildnings planen finns klar så vet ju inte förbanden vad som leveras.
    Dessutom vet jag inte vilket förband du jobbar på. Men under mina år i firman har schemat alltid varit ramalagt bra mycket längre än fyra veckor. Men jag kanske bara ha haft kompetenta chefer som kan planera, kan vara en brist vara.

    SvaraRadera
  7. Tanken med de militära skolorna är inte att lära er en massa militära saker, utan lära er att utstå kaos, ovisshet och lite förnedring. Och det brukar både FMTS och MSS lyckas bra med.

    SvaraRadera
  8. Hahaha, nej jag får jobba sekundtaktiskt.

    Och Cynisk har helt rätt, den dag Kadetter slutar klaga så är nått gått alvarligt fel.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  9. ..och den dagen J.K Nilsson (den cyniske) och Cynisk slutar vara dum-cyniska är den dagen förståndet tagit över i FM? Att ha en antydan till övergripande strategi kan ju aldrig vara fel? Inte ens i det som har med krig att göra?

    SvaraRadera
  10. Fänrik YOP06/0913 maj 2010 kl. 23:25

    Kadetten finns för FMTS existens, så kändes det många gånger i alla fall.

    Att tillgodoräkna sig tidigare erfarenheter uppmuntrades av kurschefer men med en attityd som talade om att det var lönlöst och krångligt.

    Hade jag fått göra ett nytt val idag med vetskapen om hur min utbildning skulle bli i FM hade jag tackat nej till utbildningsplatsen.

    Tråkigt men sant,

    Numera civil...

    SvaraRadera
  11. Det är i all välmening, det är varken Cynisk eller jag som står för all galenskap. Vi är längst ut på näringskedjan och känner av det...

    På min tid fick vi vara nöjda om man kunde se bortom nästa fredag. Omgången innan mig kunde få se schema för veckan revision 1.5 på måndag förmiddag slängas i pappersåtervinningen innan de har utdelats efter att kurschefen ringt avdelningschefen och sagt att schemat inte gäller längre längre.

    Fyra veckor, vilken lyx. Nåja det är ju svårt att säga nej också, man har sig själv att skylla.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  12. Att ha en mentalitet och attityd som speglas av uttryck som , " Kadetter skall klaga på utbildningen, annars är något fel.", visar hur beredd man är att diskutera ett problem.
    Men om man skulle ge en sådant inlägg en respekt ,som det inte förtjänar med sådan attityd, så kan man hålla med om vissa saker.
    Att vara skolchef/kurschef måste vara ett väldigt otacksamt jobb. Det kommer upp till 100 individer som alla har egna och högst personliga förväntningar på utbildningen. Det säger sig självt att det är omöjligt att möta allas förväntningar och önskemål.

    Når man upp till en nivå där 80-90% är nöjda med utbildningen så bör man vara nöjd som kurschef. Men är däremot förhållandet det motsatta, att 80-90% är missnöjda med utbildningen såsom det har varit den senaste tiden. Då är det inte hos kadetterna problemet ligger utan i utbildningen.

    Men har man en attityd som säger att "kadetter skall klaga"...då har man med all önskvärd tydlighet klargjort hur beredd man är att lyssna på någon utvärdering/feedback alternativt förslag till förbättring.

    SvaraRadera
  13. Jag är beredd att lyssna på feedback och beredd att agera på den, om så är påkallat (kopplat till kursmål givetvis). Detta gjorde jag när jag utbildade kadetter, vilket jag inte gör längre.
    Problemet är oftast att kadetten inte har samma bild av innebörden av kursmål som lärare och kursledning.
    Det finns kadetter som tycker att det där med fysisk träning inte är viktigt. Att de sedan får svårt med stridsvärdet när de kommer ut på trupp, finns inte i deras sinnesvärld.
    Det finns kadetter som ser sig som civila studenter och inte behöver lyda order.
    Det finns kadetter som beter sig som lökande bassar och som sedan klagar över att de inte blir bemötta som kollegor utan som värnpliktiga.
    Ja, jag har utbildat många av dem och ja, jag har varit en av dessa själv.
    Alla är inte såna men det finns ganska många såna och kollektivet som helhet blir lätt gnälligt.

    Det finns ett antal "sanningar" i Försvarsmakten:
    - Det var bättre förr.
    - Årets fänrikskull är sämre än någonsin.
    - Bassarna blir vekare och vekare.
    - Kadetterna bara gnäller på sin utbildning.

    Men för att citera en gammal vän och kurschef: "Vad kadetten vill ha är inte alltid vad kadetten behöver."

    SvaraRadera
  14. Det finns en gammal sanning som säger att "Under lumpen lär du dig att du klarar dubbelt så mycket som du tror och fyra gånger så mycket som din mamma tror".

    Tyvärr så får jag hålla med en del av inläggen att det finns en mentalitet i Försvarsmakten att klokhet bygger på vilken grad man har. Jag kan hålla med om att erfarenhet gör så, men det betyder inte alltid att man lärt sig av erfarenheten. Nya insikter från kadetter som inte färgats av år inom skrået är värdefulla och bör tas tillvara.

    SvaraRadera
  15. Att kadetten gnäller över sin situation tyder på en analytisk förmåga att kunna koppla förväntningar på en förmåga till en utvärdering av dagens situation. Varken förväntningarna eller utvärderingen behöver vara rätt men jag som J.K Nilsson har inget med kadetters situation att göra så jag kan inte göra annat än att påpeka att förväntningarna på att ha fyra veckor framåt spikade är i mångt och mycket en utopi.

    Jag känner däremot en viss tillfredsställelse att det finns kadetter som använder skallen och vill förbättra. Den dagen kadetter slutar gnälla så lutar jag också i firman.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  16. Det du skriver liknar mycket reservofficersutbildningen vid KAS/M F2 på sjuttiotalet. Men på den tiden blev man sparkad direkt om man hade någon idé/kommentar som kursledningen inte tyckte om.
    När vi sedan kom ut på flottiljerna och tjänstgjorde fick vi ofta höra när vi kom med något kreativt förslag att "det går inte", "det har vi aldrig gjort", osv.
    Vidare fick man ofta höra "de där djävla RO", och vi ansågs ta arbetet från YO.
    Under de sista 25 åren har HKV pratat om RO civila kompetens, men man har mig veterligen mycket sällan utnyttjat den.
    Hoppas bara att det inte blir likadant när SpecOff så småningom gjort sin tjänst och kommer tillbaka som RO!

    IQ

    SvaraRadera
  17. Efter ett antal civila och militära utbildningar av viss längd (år), måste jag medge att jag känner igen känslan. Vilken formell behörighet man uppnått är helt klar både före och efter examen. Värre blir det när man försöker reda ut vilken reell kompetens man fått eller vilka tillämpningar som kan bli aktuella. Ofta får man nog nöja sig med att livet får utvisa om man fått rätt kunskaper och färdigheter med i bagaget. Då är det ofta för sent.

    Kanske är förvirringen större i kadettleden nu jämfört med tidigare, när inte någon kan peka ut en förståelig färdriktning för FM som helhet. Själv vill jag inte åta mig att göra en framtidsinriktad kursplan på de premisserna.

    Går en utbildning ut på något konkret, t.ex att lära sig att flyga, är det lätt, men skall man utbilda kadetter när målbilden är blurrig blir det svårt. Inte blir det lättare av att man överlåtit åt en reklambyrå att locka unga till yrket, med reklamfilmer som nog äldre individer i systemet har svårt att identifiera
    som adekvata för yrket. Troligen är det skillnaden mellan dröm och verklighet som blivit för stor. En kall och regnig dag på skjutbanan gör sig inte i en glassig reklamfilm eller värre; inställd verksamhet av ekonomiska skäl.

    SvaraRadera
  18. Den där kalla, regninga dagen på skjutbanan är dessutom blåsig, fel nyckel till målbodan är medtagen, fyra mål går inte att fälla upp, tre monitorer funkar inte och det är inte samma mål som stannar nere som monitorer som inte tänder upp.

    När du tar upp kaffetermosen vid rast så har oringen i korken gått sönder så hälften av kaffet har runnit ut i dina förstärkningsplagg och den hälft som är kvar i termosen är kall.

    Nåväl, förnyade tag tas och nu närmar sig lunch, fiskpanneter och potatis kommer ifrån köket men paketet till den fiskallergiske soldaten är glömt.

    När dom mörka tankarna börjar tära på humöret börjar regnet att minska i styrka och på en par minuter har det upphört helt och små blåa fläckar börjar synas på himlen. Efter en halvtimme är det mer blått än grått när du tittar upp och du kan börja kavla upp ärmarna på jackan. När en timma har gått efter lunch så skiner solen, vinden har mojnat och det är en underbar eftermiddag.

    När du kommer hem så är du helnöjd över att ha världens bästa jobb, solen skiner fortfarande, grillen tänds och du grillar en par Chorizo som du äter tillsammans med mikrovärmd potatisgratäng och sköljer ner med iskall folköl. När du går till sängs är det med ett leende på läpparna och du ser morgondagen an.

    Välkommen till Försvarsmakten.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  19. @J.K: Du borde ta över hos "reklammupparna" på HKV. Jag kan just tänka mig en reklamfil med ditt budskap och James Earl Jones som speaker! :-)

    Utbildningar är sällan vad man hoppas på. Under min kadettid var jag själv en ifrågasättande bråkstake, som mina lärare gång på gång försökte avskilja. Det slutade med ett G i ledarskap och MVG i alla andra ämnen!

    På civilingenjörsutbildningen var det många av mina yngre kamrater som fick en chock när dom insåg att det var 80% matte första året. Dom hade valt D-linjen för att programmera datorer. Detta praktiska hantverk gör man på de gamla högskoleingenjörsutbildningarna. Jämför gärna delningen mellan officerare och specialister

    SvaraRadera
  20. Även RN har rekryteringsbefrämjande uppgifter att lösas av den intresserade.

    http://www.royalnavy.mod.uk/careers/explore-jobs/branch/engineering/

    Verkar dock lite mer anpassade till de uppgifter den sökande kan förväntas möta senare i karriären. kanske dags att byta reklambyrå?

    SvaraRadera