
Hur vi tar hand om dessa pionjärer kommer att ge effekt i kommande rekrytering. Både bra och dåligt!
Jag har skrivit ett par inlägg om skolsystemet i Försvarsmakten och kommer att fortsätta med min granskning. Till att börja med tänkte jag presentera ett par inlägg som visar på hur eleverna själva ser på sina skolor.
/CI
FMTS från en kadetts ögon
Nu när Försvarsmakten är inne på sin tredje kull av specialistofficerare så borde man ställa sig frågan, vad är det vi utbildar till? Utbildar Försvarsmakten för att fylla alla vakanser eller för att få en fungerande insats organisation? Helt enkelt kvantitet eller kvalitet. Svaret borde vara självklart, kvalitet.
När jag började nere på FMTS så lät det så här:
- Vi är här för er skull.
- Vi är lyhörda för era behov.
- Vi är flexibla.
Men hur är det egentligen? Uppmuntrar skolan eleverna att ta egna initiativ, nej. Kommer jag med förslag får man snabbt höra ett nej eller så fungerar det inte här. Vill jag validera in en utbildning som jag gått tidigare, civilt eller militärt. Jovisst går det, men jobbet med valideringen generar så mycket jobb för den enskilde kadetten att det är lättare att gå på kursen och glida.
Måste ändå påpeka att skolan är väldigt lyhörd till att erbjuda extra lektioner, behov som somliga behöver. Vid eventuella omprov erbjuder skolan hjälp till den grad att ordet målbogseringen inte räcker till. I min värld så är det upp till individen att ta igen det man har förlorat. Trots allt är det väll kreativa officerare som Försvarsmakten söker?
Faktum är att vi lyder under plikttjänst lagen, men inom en snar framtid blivande kollegor med våra nuvarande chefer, jag tycker att vi i den utsträckning det går skall bli behandlade som kollegor. Inte som dom kommentarerna man har hört runt bland kadetterna, t.ex du är kadett vad förväntar du dig?
Uppmuntrar skolan verkligen till ett kreativt tänkande? Nej, här vill skolan ha Lasse i ledet som går sin tid på skolan. Men vad ska Lasse göra på ett förband? Tja inte mycket. Förbandet har fått en ny soldat med lite tekniska utbildning, inte en specialistofficers som kan verka inom sitt skrå.
Då jag har erfarenhet utav både NBG 08 samt en mission kan jag säga att arbeta inom firman är utvecklande och tillfredställande. Jag sökte specialistofficer för att jag trivdes.
- Hur lyckas man då åstadkomma en utvecklande arbetsplats, när utbildningen inte är utvecklande?
- Vad gör då Lasse som kommer hit och har en examen i teknik samt gjort 3 års tjänstgöring och skall läsa till Specialistofficer?
- Vad skall skolan göra för att ta till vara på resurserna som söker sig till firman, men väljer att hoppa av för att utbildningen tyvärr gör att han förlorar sin kompetens?
Ett konstaterande jag har gjort är att Lasse med sina 3 år inom firman och teknisk examen måste kunna utveckla sig på något sätt. Ni säger specialister, men jag säger generalister. För vad i min utbildning säger att jag är en specialist? Som jag känner det just nu så står Försvarsmakten och stampar druvor. Är det verkligen bitter och besviken jag ska vara på min blivande arbetsgivare?
Den tiden jag läste på högskola så var det solklart vad min utbildning innehöll och vilken kompetens jag uppnått när jag var klar. Är det inte detta Försvarsmaktens skolor också vill uppnå? Vad ska Försvarsmakten göra för att kadetten ska känna sig behövd?
Här går skoltiden ut på att spekulera i vad vi ska göra kommande veckor för schemat är högst oklart. Min känsla här och nu är att vi bara läser delar, men ingen helhet.
Vem finns till för vems skull? Finns kadetten till för FMTS eller finns FMTS till för kadetten? Helt klart borde kurscheferna finnas till för oss, eller lyfter personerna bara lön? Vad gör personalen på FMTS för att dagarna ska gå? Är det verkligen så att staben ska vara större än insatsen där arbetet utförs?
Alla dessa möten, innan ett beslutande möte genomförs. Är det så att mötena bara är till för att fördriva tiden? Själv tror jag ett mindre antal tuppar hade gjort beslutsprocessen kortare och effektivare. Skrämmande att skolan ska vara så byråkratisk tungrodd.
När jag är ute och träffar polarna eller språkas vid med farsans jobbarkompisar så verkar alla vara eniga om att läsa till officer ger en bra utbildning. Varje gång frågar jag mig, var har de fått detta ifrån? Det kanske är som ordspråket lyder ”Det va´ bättre förr”.
Till alla er som fundera på att läsa till officer säger jag: Tänk riktigt noga en gång till.
Som ni ser så är svaren få, men frågorna är många. Själv tycker jag att det är väldigt konstigt, eftersom det är en utbildning det talas gott om.
Väl mött!
/Kadett Incognito