Mer med mindre (uppdaterad)

"Less is more" är ett utryck som ofta används inom konst samt i matlagningssammanhang. Uttrycket är också passande för den arbetsbörda som det svenska förbandet FL01 kommer att få under den förlängda insatsen i Libyen.

Idag har våra svenska politiker kommit fram till en "bred" politisk lösning för det fortsatta svenska bidraget till Unified Protector. Resultatet blev att alla blev vinnare.

Det blir framöver fem Gripenplan i stället för åtta och de får fler uppgifter.

- Vi avslutar vår medverkan i flygförbudszonen - behovet är synnerligen begränsat. Vad vi däremot har noterat är att vi har en förmåga att bidra med flygspaningsinsatser - bättre än vad Natoländerna själva kan åstadkomma - och som är synnerligen efterfrågat. Därför koncentrerar vi nu flyginsatserna till flygspaning, sade utrikesminister Carl Bildt när han i Rosenbad presenterade uppgörelsen tillsammans med Urban Ahlin, utrikestalesman för S, och Åsa Romson, språkrör för MP.

Ett lysande beslut. Vi tar hem tre Gripenflygplan och låter förbandet göra mer! Någonstans finns logiken, även fast lilla jag har svårt att se den.

Danskarna och norrmännen klarar sig med sex F-16 vardera. Jag tippade på att vi kunde klara oss i insatsen med 4-6 Gripen och det blev den gyllene medelvägen, d.v.s. fem stycken. Vad vi dock inte får glömma är att vi inte längre har samma marginaler för felutfall på våra flygplan.

Fler uppdrag på färre antal flygplan innebär högre slitage på varje flygplansindivid och mer underhåll för att hålla flygplanen i luften. Våra tekniker kommer därför att få jobba betydligt mer än tidigare. I det politiska beslutet står inget om storleken på förbandet, så det kanske finna marginal för att skicka ner några extra servicetekniker som kan ta nattskiftet? Färre flygplan resulterar med andra ord i ett större förband! Kostnaderna för insatsen minskar heller inte då de är kopplade till producerad flygtid som verkar oförändrad eller till och med ökad samt antal personer som tillhör förbandet.

Men hur än beslutet blev till så blev resultatet hyffsat bra trots allt. Bättre kan man nog inte begära med tanke på alla politiska turer fram och tillbaka som har ventilerats i pressen.

Tolgfors verkar i varje fall mycket nöjd och får ryggdunkningar av sina europeiska kollegor. Som vanligt är vi bäst i "nästan-NATO" klassen.

Annars är det uppenbart att både USA och Nato liksom ett antal medlemsländer efterfrågar större insatser från fler Natomedlemmar. De insatser som görs av Natos partnerländer uppskattas mycket. Detta blev tydligt när jag bytte några ord med USA:s försvarsminister Bob Gates under mötet.

För NATO så var nog det svenska beslutet, trots ryggdunkningarna, en besvikelse. Man vill fortfarande ha mer hjälp med flygbombningarna. Många länder tvekar och Danmark som än så länge varit en av de mest villiga länderna till att ställa upp på att bomba har problem med precisionen i sina precisionsvapen.

Just ja, förutom Gripenförbandet så blev det visst en bordningsstyrka på 10 man som skall hjälpa till att övermanna alla potentiella smugglare som är fräcka nog att försöka föra in vapen till Khadaffi mitt framför den samlade fria världens armada. Denna marina styrka borde göra Juholt och Ahlin lite extra glada!

När för många kockar är inblandade så brukar det traditionellt resultera i att soppan blir en smula grumlig. Nu blev det dock till sist en anrättning som smakar bra för de flesta inblandade. Möjligtvis med undantag för Urban Ahlin som kanske känner av en viss bitter eftersmak, då han var mycket frikostig med ingredienserna under den inledande debatten..

SvD1, SvD2, DN1, DN2

Uppdaterad 11-06-09, 22:04
Nu erkänner Juholt att han trampat i klaveret och för Urban Ahlins del så lär det dröja ett tag innan han uttalar sig om Försvarsmaktens insatser igen. Med andra ord så kan jag lugnt återigen börja lyssna på andra kanaler än "Lugna Favoriter" när jag är ute och kör i min bil.

Korseld Extra har en intervju med Håkan Juholt där han funderar över den senaste veckans heta vindar. Juholt erkänner att han skött det hela dåligt, men hävdar fortfarande att "Regeringen ville skicka åtta bombplan". Nytt för min del som trodde att man bara ville förlänga insatsen som den såg ut under de första tre månaderna, d.v.s. fortsatt spaning och ett och annat enstaka jaktuppdrag. Fastän den gode Juholt gör en pudel så slirar han fortfarande betänkligt med sanningsinnehållet i sina uttalanden.

Juholt hävdar i intervjun att propositionen är "nästan identisk med den debattartikel som skrevs för en månad sedan".

Låt se.

Debattartikeln säger att: "I stället för en flyginsats bör vi fokusera på att upprätthålla vapenembargot. En sådan insats kan handla om att bidra med marina stridskrafter. "

Regeringens proposition säger dock att: "I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst 90 dagar för fortsatt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen i enlighet med beslut i Förenta nationernas säkerhetsråd. Det planerade svenska bidraget utgörs av flygstridskrafter och stödresurser. Vidare föreslås att det ska finnas möjlighet att bidra med resurser för marina bordningsinsatser och informationsoperationer. Sammantaget handlar det om ett svenskt bidrag om totalt ca 180 personer. Om behov uppstår ska styrkan kunna förstärkas tillfälligt. Det fortsatta svenska deltagandet avses inledas den 27 juni 2011."

Inte så likt. Ganska långt ifrån "nästan identisk" skulle jag vilja hävda.

I ett garnisionsmeddelande som gått ut på Amfibieregementet (som är de som skulle kunna bidraga med trupp för en eventuell bordningsstyrka) hävdade man i morse att "Det finns inga formella beslut inom Försvarsmakten avseende en Marin insats, Amf 1 och andra Marina förband har i nuläget inte heller fått uppgiften att förbereda en eventuell insats."

Försvarsmaktens tolkning av uppdraget finns på SVT Play från den inte allt för välbesökta presskonferensen som Försvarsmakten höll vid lunchtid. Där talas det om att planera för en bordningsstyrka, men att "den löses med specialförband, då de är de enda som har tillräcklig beredskap." Dessutom studerar Försvarsmakten att skicka stabsofficerare för att syssla med informationsoperationer, d.v.s. mer eller mindre propaganda som ska få Khadaffis soldater att ge upp utan strid. Om det är den sista delen av insatsen som (s) räknar som humanitära insatser är oklart.

En intressant utmaning för Försvarsmakten är vilken personal som ska nyttjas. FL01 bestod av piloter och tekniker som stod i beredskap som del av EAW i NBG11. Nu måste man hitta personal ur de ordinarie förbanden, d.v.s. utnyttja det nya anställningsavtalet. Detta dessutom mitt under sommarperioden när många redan planerat in sin semester.

Det slutgiltiga svaret på vad kompromissen mellan (s) och Regeringen inneburit får vi när Riksdagsbeslutet tas.

Se även Borneo och Wiseman i samma ämne.

Uppdaterad 11-06-10, 21:22
Norge börjar nu förbereda sig på att ta hem sina F-16 från Libyen. Detta kommer säkert att användas som argument av diverse mindre införstådda att även våra svenska flygplan borde tas hem. Vad man då helt missar är att Norge likväl som Danmark har varit mycket aktiva i bombkampanjen mot Libyen och nog precis som danskarna fällt slut på alla sina bomber i lager.

De norska och danska bidragen får beröm av USA:s försvarsminister Gates som anser att dessa bägge länder sticker ut i ett Europa som för övrigt inte har pengar eller ork att ställa upp och ta sin beskärda del av insatserna.

Exp, DN

Uppdaterad 11-06-11, 07:33
Juholt har med en kraftig helomvändning lyckats rädda sitt och (s) anseende.

För att få S med på noterna har regeringen gått med på det som var Juholts utgångspunkt: att flygförbudszonen inte längre behöver upprätthållas. Att den uppfattningen inte delas av Nato spelar mindre roll för skademinimeringen.

Det jag frågar mig själv efter att ha fått en liten insyn i det dagliga retoriska spelet i Riksdagen är om fler ärenden än detta sköts så här illa?