lördag 2 april 2011

Finland velar (uppdaterad)

Danmark ställde upp omedelbart när insatsen mot Libyen startade. Norge skickade sina flygplan, men ställde större krav på ensad ledning av operationen. Men nu är bägge länderna fullt insatta i både jakt- och attackrollen.

The RDAF flew 4 missions over Libya in the last 24 hours, to the east of Tripoli and south of Benghazi, delivering 5 bombs against vehicles and air defense sites (not better specified). This activity brings the total to 43 missions flown and to 107 precision munitions dropped on ground targets. Royal Norwegian Air Force restarted their mission count when transferring to NATO command – 14 missions under Odyssey Dawn, 8 under Unified Protector since 08.00 UTC on Mar. 30. Ground targets were engaged in Day 14.

De första tre svenska maskinerna är på väg ner till Medelhavet. Den initiala informationen var att de skulle till Sardinien och Decimomannubasen, men ryktet säger nu att den slutliga destinationen blir Trapanibasen.


Visa större karta

Men vad händer egentligen i Finland? De har fortfarande inte beslutat om att skicka några F-18 till insatsen. De är ju precis som Sverige inte NATO-medlemmar och de har numera ett starkare nationellt försvar, vilket innebär att de är inte i lika stort behov som Sverige att visa omvärlden att vi ställer minsan upp för varandra.

Finlands förra försvarsminister Elisabeth Rehn är mycket kritisk till att Finland inte ställer upp på ett FN-uppdrag, när de övriga nordiska länderna gör så.

-Jag trodde det var för sådana här operationer som jag har gått igenom alla obehag, säger hon till finländska medier med hänvisning till att hon var med och tog det mycket omstridda beslutet att införskaffa Hornet-jaktplan till flygvapnet.
...
-Jag har fått bilden att planen inte alls passar och att det tar 30 dagar att få dem i skick. Varför har vi dem då?


Finland köpte sina 64 st F/A-18 C/D 1992 (i en affär där bl.a. Gripen var med och tävlade). Jag tycker så här i efterhand att det finska beslutat var helt rätt, då Gripen på den tiden var ett ganska så omoget stridsystem. Möjligtvis så är F-18 med sina stora luftintag inte särskilt väl lämpad för operationer från vägbaser. Men med hjälp av bromsvajrar (samma som på hangarfartyg) så kan man få mycket korta landningssträckor.

Eftersom man enbart skulle försvara Finland så anskaffades enbart jaktvapen, så i Finland kallas den för enbart F-18. Dessutom monterade man in det svenska landningsystemet TILS och man bytte ut alla instrument mot metriska (km/h och meter) i.s.f. imperial units (knop och fot) Detta då deras äldre system (Draken - Sverige) och Mig-21 (Sovjetuionen) använde metrisk presentation.

Hade man haft kvar denna version av F-18 så skulle jag hålla med i den finska analysen att det inte passar för internationella insatser. Det skulle i så fall inte ha bättre förmåga än våra svenska JAS39A/B.

Men då det blev modernt med internationella insatser så satsade finska flygvapnet stora summor på att genomföra en MLU - Mid-Life Update på sina F-18 för att bl.a. få tillgång till attackvapen samt att byta ut TILS mot det civila ILS och fart och höjdmätarna tillbaka till knop och fot. Det tredje steget av denna uppgradering innebär att man kommer att ha mycket kvalificerade förmågor i sina F-18. Bl.a. MIDS Länk 16, JSOW och laserskydd till sina JHMCS hjälmdisplayer. Totalt kommer man att i steg 1-3 ha satsat mer än 10 miljarder kronor på uppgraderingen! Räknar man med anskaffning av robotar så har bara steg 1 och steg 2 kostat nästan 16 miljarder. Flygplanen kostade initialt ca 30 miljarder. Då förstår man att Elisabeth Rehn blir en smula förtvivlad att man påstår att flygplanen fortfarande inte fugerar internationellt.

- I det första steget av MLU fick man tillgång till bl.a. AIM-9X och JHMCS hjälmsikten. Man uppgraderade dessutom sina AMRAAM til en av de senaste C-7 mjukvaruutgåvorna.

- Steg 2 innebar att man fick attackförmåga. Man håller fortfarande på och beslutar om vilka vapen som ska anskaffas. Precis som Sverige så har man Litening kapslar (fast AT-versionen) som möjliggör att fälla laserbomber samt att visuellt identifiera mål på långa håll.

De finska piloterna är också mycket vältränade. De första F-18 piloterna fick sin träning i USA och man har fortfarande mycket utbyte med amerikanarna. Precis som Sverige så deltar de i NATO-övningar. De deltar också i CBT - Cross Border Training tillsammans med Sverige och Norge. Man har ännu inte deltagit i Red Flag, men väl i andra stora internationella övningar, bl.a. Frisian Flag.

Jämför man de finska F-18 med våra egna 39C/D så är de minst lika bra i jaktrollen. AIM-9X har ungefär samma förmåga som våra IRIS-T. Finnarna har redan fått sina JHMCS hjälmsikten, medan vi i Sverige fortfarande väntar på våra BAE Cobra. De har en mycket modern version av AMRAAM. Med två motorer så har de mycket mer dragkraft än en Gripen och kan i svängar komma upp i mycket höga anfallsvinklar. Hamnar de i det läget så får de dock problem om de inte snabbt lyckas skjuta ner sitt mål med en AIM-9X, då Hornet har ett oerhört stort motstånd och t.o.m. den stora dragkraften hjälper inte till för att komma snabbt ur detta läge.

Lufttankning fick de första finska piloterna träna på i USA, men sedan dess har man legat lågt. 2009 så började man träna igen genom att ett par US Navy instruktörer utbildade piloterna och sedan så skickade man dit en KC-135 från 100th ARW.

The Air Force crew arrived in Finland a week after a pair of Navy F-18 instructor pilots began teaching the Finns the fundamentals of air-to-air refueling. While the Finnish pilots fly the same type of aircraft, the similarities between how the countries’ aviators operate them are sparse.

“It’s the same airframe, but there are a lot of differences,” said Navy Lt. Chris Williams of Strike Fighter Squadron 125. “It’s very interesting to see how people do different things with the same equipment.”


I attackrollen så ligger finnarna fortfarande efter Gripen. Men å andra sidan så skulle Finland kunna skicka iväg sina flygplan med samma begränsning som det svenska förbandet.

Nackdelen för finnarna är nog att de inte har placerat någon division i beredskap (på samma sätt som för EAW) och därmed så finns det inte färdigpackad materiell för att åka iväg. Å andra sidan kan de kanske dela mycket av logistiken med spanska eller kanadensiska F-18?

Finlands utrikesminister Alexander Stubb lovar att den finska regeringen skall komma till beslut om det blir en insats eller inte nu på tisdag (dock med stor sannolikhet inte med stridsflyg). Säga vad man säga vill, men de svenska politikerna är inte alltid långsammast. Eller så är det helt enkelt så att finnarna känner att da har ett eget val att ställa upp eller inte.

Uppdaterad 11-04-03, 11:06
Det blev inte Trapanibasen utan Sigonella för det svenska förbandet.