onsdag 26 maj 2010

Nemo Volat Sine Ars Vulcani

"Ingen flygning utan smedernas konst" var en gång i tiden devisen för tekniska enheten på F15. Med detta syftade man på att flygplanen höll sig i luften tack vare teknikernas arbete på marken.

Många tror idag att nya moderna system ska minska på underhållet. Inget kan dock vara mer felaktigt än så. Med moderna system ökar systemkomplexiteten med en faktor 10-100 och därmed ökar tyvärr risken för att en 1:a blir en 0:a någonstans djupt inne i en dator. Som pilot är det då bara att landa och skriva en felrapport på att något kryptiskt som att "larm 655 uppstått med tillhörande underlarm 124, 512 och 1014". Endast en välutbildad tekniker kan förstå något av detta.

En bil från 50-talet går alldeles utmärkt att köra omkring med ännu idag. Det räcker med basala tekniska kunskaper om hur man hanterar en svets och häller på olja i motorn för att hålla den igång. Detta är också symptomatiskt för Flygvapnets veteranflyg. Där flyger det omkring en J29, en J35, några J32 och J34, men ännu ingen Viggen. Varför? Den är helt enkelt för komplex för att hanteras med en enkel underhållsorganisation och certifikaten gäller inte längre. Hur blir det då med andra mer moderna system som t.ex. en Gripen, en Visbykorvett eller en Strv 122 om några år?

Därför är det glädjande att se att FMTS har gjort en sammanställning av läget inom vår tekniska organisation ("Rapport produppdrag 1015, balansering av logistikresurser mot målbild 2014,teknisk tjänst", FMTS 14600:60495, 2010-04-26). Tyvärr så ser inte dagsläget särskilt lysande ut...

Markarenan
Logistikkedjan och den röda tråden avseende den tekniska tjänsten har i spelkort IO14 brister. Detta gäller framförallt de 7 manöverbataljonerna. Detta kommer/kan påverka den taktiska tillgängligheten på ett negativt sätt.
...
Insatsorganisation 14 har jämfört med insatsorganisation 09 fått väsentligt färre antal tekniska officerare trots utökade uppgifter. Att förutsätta att insatsorganisationen skall genomföra alla de uppgifter som hitintills genomförts av produktionsorganisationen innebär ett risktagande.
...
Vad avser produktionsorganisationen så har mycket stora brister vid i princip alla organisationsenheter identifierats. På de flesta organisationsenheterna finns i dagsläget (LEDS Ä4-underlaget) endast ett fåtal och ibland ingen teknisk officer på fast befattning i produktionsorganisationen.


Sjöarenan
En mycket allvarlig och anmärkningsvärd reflektion är att OF-tekniker helt saknas i marinens organisation. Att inte ha möjlighet för system- och vapentekniker samt endast i mycket begränsad omfattning för skeppstekniker att kunna gå över från OR till OF riskerar att bli en kraftigt hämmande faktor för marinen i framtiden. Försörjningen med personal till de högre befattningarna kommer att endast ske med operativt utbildad personal vilket inte är tillfylles med hänsyn till de ofta mycket teknisk komplicerade system som marinen besitter. Konsekvensen av att inte kunna göra karriär som OF-tekniker blir att marinen på sikt blir en självdöende organisation.

Luftarenan
IO 2014 dimensionering vad gäller funktionen flyg- och materielunderhåll
bedöms i allt väsentligt vara i balans med dimensionerande uppgifter. Förbanden innehåller dock ingen förmåga till fortsatt luftvärdighet/teknisktsystemstöd vilket är en V-6D uppgift som MSK FLYG ansvarar för. Funktionen är en förutsättning för att bibehålla efterfrågad tillgänglighet på flygsystemen och omfattar bl.a. avvikelsehantering, reservmaterielstyrning, tekniskdokumentation och försörjning med godkända data.

Flygbasbataljonen har inte inom egen ram omhändertaget hela den kravbild som dagens verksamhetstillstånd från FLYGI ställer krav på. Framförallt saknas en ansvarig chef för flugunderhållet (C FU), kvalitetsingenjör (QI) och flygsäkerhetsofficer mark (FSO M).
...
PTOEM helikopterbataljonen bygger på 2 helikoptersystem. Antagandet är att den framgent skall operera 3 system, 2 medeltunga och 1 lätt. Det är ytterst tveksamt att IO Ä5 är tillräckligt dimensionerad för att hantera 3 system hemma och i insats. Detta måste beaktas i det fortsatta TOEM arbetet.


Tidigare studier inom Arena Luft ("Slutrapport strategisk personalförsörjning för personal med flygteknisk kompetens i Försvarsmakten", HKV 05 100:53143, 2010-02-18)har pekar på stora brister på teknisk personal inom Flygvapnet.

Studien konstaterade att det fanns ett behov av flygtekniker kat B som överstiger vad som är rimligt att rekrytera i närtid (före 2020). Ca 170 st flygtekniker kat B saknas i V6A 2014 exkluderat behovet för FMLOG. För att komma i balans långsiktigt krävs att man ser över behovet av flygtekniker kat B och samtidigt förbättrar rekryteringen. På kort sikt är det viktigt att minska spontanavgångarna.

Ledningsarenan
Kompetensförsörjningen av officerare med teknisk kompetens till produktionsorganisationen och högre befattningar kräver att rekrytering på sikt sker från den civila marknaden och att dessa erhåller militär utbildning och kompletterande utbildning i militärteknik, militärlogistik och förvaltning. Det innebär att sådana utbildningar måste finnas tillgängliga internt eller genom samordning med andra nationer.

Sammanfattning
Det finns stora brister i underhållsorganisationen. Det är också mycket intressant att se skillnaderna mellan de olika vapenslagen. Dessa skillnader genomsyras av traditionen av hur man använder sin tekniska personal.

- Armén har förstått nyttan av specialisterna och infört dom i framför allt insatsorganisationen. Tyvärr i på tok för små mängder.

- I Marinen vill man ha en främsta företrädare för den tekniska tjänsten på varje förband. Detta går helt i motsatt håll jämfört med Flygvapnets ambitioner på en central teknisk chef. (Jag skulle någon dag vilja jämföra skrivningarna i RMS med RML).

- För Flygvapnets del resulterar den centrala styrningen i att prodorganisationen inte riktigt överensstämmer med insatsförbandens upplägg. Märk väl att den gamla sanningen, att det man inte övar i fred kan man inte heller göra i krig/insats, fortfarande gäller. Flygvapnet har lagt ner sin STRIL- och Bas-förmåga. Vi får hoppas att detta inte blir resultatet av viljan av att gå över på OPS-baserat underhåll som utförs av industrin.

- Ledningsregementet lär ha stora chanser att kunna anställa civilt utbildad IT personal, då många system är COTS. Men kan vi ge dom löner som tillsammans med spännande arbetsuppgifter räcker till för att behålla dom? Attraktionen är nämligen dubbelriktad. Likväl som FM kan utnyttja de civila kompetenserna så kommer den civila marknaden att rycka i våra välutbildade tekniker. Den största faran ligger i att de civila teknikerna inte har samma förståelse för miljön i fält, vilket kan resultera i stora problem i samarbetet med brukarna av ledningssystemen.

Att nyckelspelaren FMLOG:s uppgifter inte analyserats verkar en smula märkligt, men visar på det generella felet hos HKV att tro att logistik är en separat funktion i Försvarsmakten. Mitt förslag är att utplåna FMLOG som fristående enhet och i stället återintegrera delarna i de olika vapenslagen. Samordningseffekten är för liten för att överväga de nackdelar som fås då underhållet inte synkas med de operativa kraven på insatsorganisationen.

Hmm...en smula märkligt att FHQ, HKV, MOVCON och Hv inte är analyserade. Det lär med andra ord inte finnas en enda dator där som kan strula... (OBS: Ironi...)

Det kommer även i framtiden att krävas en kunnig teknisk kår inom Försvarsmakten för att hålla våra mer och mer komplexa system i funktion. Tyvärr så har personal med teknisk kompetens mycket liten chans att göra karriär i dagens FM, vilket resulterat i det låga intresset från centralt håll för underhållsfrågor (det finns helt enkelt för få högre officerare med teknisk bakgrund kvar i FM). Detta resulterar i sin tur i en nedåtgående dödsspiral som inte märks innan de operativa förbanden står stilla i avsaknad av fungerande underhåll. Ett steg åt rätt håll är dock våra specialister, men då gäller det att kunna utbilda och behålla dom!

13 kommentarer:

  1. Gör Om - Gör Rätt....

    SvaraRadera
  2. Håller helt med om att det är märkligt att man inte analyserat FMLOG som defacto täcker en stor del av FM,s verksamhet. Både personellt och ekonomiskt. Den analysen hade varit intressant.
    Att utplåna FMLOG är faktiskt vad de själva sysslat med sedan de startade. Allt eftersom
    verksamheter minskar eller effektiviseras så försvinner delar av FMLOG också.Kanske har det inte gått så fort som vissa av oss önskat. Delvis beroende på att det finns en viss kasernkramarmentalitet även inom FMLOG.
    Vissa tankar möts med : så har vi aldrig gjort förut, det har vi gjort förut eller det går inte här etc.
    En gång kallade jag det SM i undanflykter.
    Men jag är säker på att det blir som du vill till slut må vi bara hoppas att det går fort med slutklämmen för FMLOG är på rätt väg men tvingas navigera mellan grynnor som HKV,Prio,
    Must,Fackliga organisationer, Särintressen,Kundkrav,Servicebehov och ibland
    kollegor som hugger hörntänderna i skrivborden av rädsla för det egna jobbet.

    SvaraRadera
  3. Om det gamla ordspråket 'amateurs study tactics, professionals study logistics' fortfarande är relevant, vad säger det i så fall om försvarsmaktsledningen?

    SvaraRadera
  4. Hur högt kan man komma som tekniskspecialist inom FM? Finns det teknik-överstar? Finns det något exempel på en officer med teknisk bakgrund som har nått långt i modern tid (2000-talet)

    Kan det stämma att FV bättre utnyttjar teknikska officerare till högre befattningar än M och A?

    Lite lustigt att FM har valt att inte utnyttja sina mest utbildade (mitt egna antagande) officerare till höga chefspositioner - i civila företag är de absolut högsta posterna oftast ockuperade av just en civilingenjör/civilekonom

    /Civilingenjör och Fänrik

    SvaraRadera
  5. Det finns överstar som har rötter i flygteknisk tjänst.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  6. @J.K: På den "gamla goda" tiden var Flygingenjörerna kraftigt överrepresenterade på generals och överstenivå i FV. Samma sak för M. Arméingenjörerna har länge varit något som katten släpat in, vilket är lite konstigt med tanke på Karlberg och FHS traditioner att varit det som civilingenjörsutbildningen utvecklats från. Pendeln har som sagt var två ytterlägen och nu är vi i det andra...

    SvaraRadera
  7. Överstar med teknisk flygvapenbakgrund är lätträknade. Mig veterligen finns det ingen som innehar någon tyngre befattning inom HKV. Dom blir skolchefer eller föattch på en plats där dom absolut inte kan påverka flygvapnets framtid!
    Detta problem kommer att fortsätta då andelen OFF/TO bland teknikerna i insatsorganisationen är försvinnande liten. Det finns tex INGEN flygande befattning som är OFF/TO (färdmek, maskinist etc.) och andelen kompanichefer är ju som bekant inte så många då vi bara har 6 kompanier inom insatsorganisationen (ej räknat hkp). Konspirativ som jag är tror jag detta är ett medvetet agerande från HKV då dom inte vill ha in personal som pratar logistik och sånt som bara försvårar deras diskussioner om kurvtagning och CAS.

    SvaraRadera
  8. Vi har skrivit ett inlägg på ASPO Sverige om att graden av komplexitet ökar över en viss nivå så minska utfallet av ökande komplexitet och vi går mot ett sammanbrott.
    http://www.asposverige.se/2010/02/tecken-pa-nergradering

    SvaraRadera
  9. @Bengt: Jag tror inte på ett systemhaveri, men däremot så tror jag att vi "tekniknördar" måste börja tänka på användarna.

    Tekniken blir mer avancerad, vilket borde ge möjligheter att förenkla det för användarna. Jag satt och lekte med en iPad och det var ganska så trevligt, men vi har en bit kvar till att göra tekniken användbar för pensionärer. Med tanke på att vi själva går åt det hållet per automatik så borde självbevarelsedriften se till att vi lägger detta som en mycket hög prio.

    Gripen är ett typiskt exempel. Ett flygplan ersätter AJ37, SF/SH37 och JA37. Tekniken kan mer och mer, men den gränssättande funktionen är piloten. Vi brukar dessutom säga att när hjälmen åker på försvinner 25% av hjärnan. Det är en tuff miljö att arbeta i många timmar (med lufttankning) i hög belastning och temperaturer kring 80 grader. Då borde vi se till att gränssnittet är intutivt och inte bara göra det mer och mer komplicerat hela tiden...

    SvaraRadera
  10. En annan tanke som slår mig när det nämns att systemen blivit mer komplexa är då:

    Tidigare var de akademiska antagningskraven för att få bli teknisk officer i FV rätt lika behörighetskraven för att studera till ingengör/civilingejör på högskola.
    De som inte hade alla ämnen på sitt betyg från gymnasiet (vid ansökan) fick, om de bedömdes som lämpliga, läsa upp/in dem genom egen eller FM försorg.
    Idag är dessa krav rejält mycket lägre, det som gäller är: Gymnasieutbildning och betyg godkänd (G) i SvA, SvB, MaA, MaB, EngA och ShA.

    Min spontana fråga blir då:
    Är det så att det rekryterades för välutbildat folk tidigare eller har man sänkt kraven för mycket idag?
    /JOPP

    SvaraRadera
  11. Man håller på att organisera teknikerorganisationen efter civil modell med tekniker, kategori A, B1, B2 och C. Den vanlige smörjapan behöver bara vara läskunnig och kunna följa föreskrifter, den komplexa felsökningen skall mer utbildad tekniker lösa.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  12. @J.K: Pa F21 haller man pa och testar skvadronkonceptet, d.v.s. att sla ihop division och kompani till en enhet. Vad tycker personalen om detta?

    Flygtekniker lar ju ocksa bli specialister i framtiden, vilket innebar att det med stor sannolikhet kommer att finnas annu farre personer an i idag med teknisk kompetens i Flygvapnets ledning...

    SvaraRadera
  13. @ J.K.Nilsson
    Kat A, B1 och B2 kommer att ha samma antagningskrav, och jag antar att KatA och B1 är vad du refererar till som smörjapor.

    Kat C kommer mest troligt inte vara en Specoff och kan med andra ord vara helt utan tidigare erfarenhet från flygunderhåll. Så där finns nog inte mycket hjälp att få vid de avancerade felsökningarna.
    För att bli B2 (alltså Avionikbehörighet) skall du förutom samma utbildning som en B1:a läsa ellära i åtta(8) månader. Då är det nog snarare ett måste att ha läst MaC, MaD och minst FysA för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.
    Om inte eleverna har dessa förkunskaper så får man nog se till att förlänga kursen så att de får en chans att läsa in dessa ämnen. Förlängd kurs, längre tid på skola, tid är pengar, och pengar gillar inte FM att lägga ut på sina anställda.

    KatA är något som FM/FV ej ännu fastställt vad de skall ha för uppgifter.

    Min uppfattning är att ganska mycket av vanlig felsökning på fpl 39 (som idag en KatB1 gör) är väldigt nära och ibland är inne på det område en KatB2 skall göra (avancerad felsökning) då integrationen i systemen är rätt omfattande och just avancerad.

    Det är som sagt en rätt stor skillnad på tex Viggen och Gripen då det gäller komplexiteten hos systemet.

    Min gissning är att man sneglat lite för mycket mot något annat lands flygvapen och missat att de är mycket fler människor för att hålla flygplanen i luften. Dessa är då specialister på just sitt område, tex. motor, räddningssystem, avionik osv. Då kan man offra systemförståelse hos många då de bara har ett eller ett fåtal system att koncentrera sig på. Men en tekniker som jobbar på fpl 39 förväntas kunna hela fpl inklusive integration, med undantag för rena avionikkunskaper.

    Så min fråga blir återigen:
    Är det så att det rekryterades för välutbildat folk tidigare eller har man sänkt kraven för mycket idag?
    /JOPP

    SvaraRadera