Nya kollegor? (uppdaterad)

I senaste numret av Försvarets Forum (nr 3 april 2010) så meddelas det att tre av fyra "värnpliktiga" har tackat ja att genomföra sin utbildning till hösten på frivillig väg. Av tjejerna har hela 94% tackat ja. Detta kan tyckas som en framgång för det nya personalsystemet. Man missar dock ett par saker:

- Att 94% av tjejerna tackar ja är nog ganska så självklart då dom redan är frivilliga
- De 75% av killarna (eller ännu lägre om man räknar bort tjejerna) som tackar ja har nog redan ställt in sig på att göra lumpen till hösten och har därför inga andra alternativ
- Fler avhopp kan komma att ske både innan utbildningen och under den

Viktigt är dock att vi ser till att soldaterna får en bra tjänstgöring. Oavsett vad våra reklammuppar på HKV hittar på så är nöjda soldater bästa sättet att rekrytera nya. Dom kommer att sprida sina erfarenheter på bloggar m.m. Vi lever i ett informationssamhälle och dåliga nyheter tenderar därför att spridas lika fort som goda. Det går heller inte att försöka att försköna verkligheten. Jag fick för ett par dagar sedan ett mail från en kadett i Halmstad med erfarenheter från NBG 08 och utlandstjänst. Han verkar inte särskilt nöjd med sin arbetsgivare. Jag har bett honom att återkomma med ett djupare inlägg och berätta sin historia, så "stay tuned".

Förutom att rekrytera intresserade soldater soldater så saknas ännu en massa regler och avtal för att få det nya personalsystemet i hamn. Olof Santesson har i ett inlägg på "Strategi och krigskonst" beskrivit de utmaningar som de nya personalsystemet har framför sig.

Att utbildningen av framför allt de kontinuerligt anställda blir annorlunda säger sig självt, det ska inte räcka med att de under några månader, ibland hafsigt, bibringas färdigheter att fungera i bästa fall inom ramen för kompanis strid. De ska entusiasmeras och återkommande spänna musklerna för krävande övningar under en rad av år. Även här är det förstås massor som behöver klaras ut om löner, arbetsvillkor, pensioner etc förutom sådant som gäller alla förvärvsarbetande som sjukledighet, semestrar, förekommande fall av barnledighet m m. Kollektivavtal ska skrivas.

Men det som ger utredaren och hans experter och stödjande grupper mest arbete är de något fler soldater och sjömän som kontrakteras för ”tidvis tjänstgöring”, dessa som vi nyss kallade för kontraktsförband. De förväntas förstås ha ett ordinarie ”civilt” jobb huvuddelen av tiden men ska således kunna rycka in till sina förband för tjänstgöring när kungen kallar.

Men hur ska vi välja ut våra blivande kollegor? I det gamla värnpliktssystemet hade vi förmånen att under ca ett års tid få arbeta tillsammans med våra värnpliktiga. På så sätt så lärde vi känna människan under uniformen och kunde bedöma om han eller hon var lämplig att bli vår blivande kollega. Detta är givetvis både bra och dåligt. Bra, då inga tester i världen kan ersätta detta praktiska årslånga prov. Dåligt, då vi officerare tenderar att välja personer som liknar oss själva och därmed så får inte Försvarsmakten den förnyelse som behövs då och då. Vi blir ofta stöpta i samma mall.

Pliktverkets tf generaldirektör Birgitta Ågren går ut i ett inlägg i dagens SvD och talar för behovet av en oberoende uttagningsenhet för att testa de blivande soldaterna. Hon anser att endast Pliktverket har kunskapen att säkerställa att rätt personer tas ut för att bli soldater. Men har hon verkligen rätt? Pliktverket har tidigare testat unga män och kvinnor för att se om dom är lämpade att göra lumpen. Det är en milsvid skillnad på kraven när det är en plikt att försvara Sverige samt i framtiden när det är frivilligt att deltaga i insatsförsvarets operationer utomlands. Hur ska det nya testet se ut? Vilka egenskaper är det vi söker?

Flygvapnets uttagningskommission genomför DMT - Defence Mechanism Test på blivande piloter. Detta anses som ett framgångsrikt test för att hitta svagheter/styrkor i en aspirants försvarsmekanismer. Detta är dock en typ av test som Pliktverket aldrig har genomfört. Vilka egenskaper är det vi söker? För att bli en effektiv soldat så måste du kanske ha vissa egenskaper som i det civila livet kanske inte vore helt eftersökta som t.ex. ett visst mått av våghalsighet och känsla av att vara oövervinnerlig? DMT utvecklades under ett antal år genom att man testade alla piloter och sedan kollade hur det hade gått för dom ett par år senare. De egenskaper som gjorde att man antingen slog ihjäl sig i en olycka alternativt misslyckades under utbildningen sållades bort. Är det så de nya testerna ska utvecklas?

Jag skulle dessutom vilja döda myten om att vårt värnpliktssystem inte producerade soldater som skulle vara tillräckligt bra för utlandstjänst genom att citera boken "FN-soldat i Kongo, svenskar i strid 1961-1962", ISBN978-91-85789-67-2.

"Jag har varit med om många krig. Jag har sett många tappra män. Men dessa svenskar måste sakna nerver. Först skjuter dom, sedan tar dom upp sin kamera och fotograferar och sedan skjuter de igen".

Anledningen till omställningen är snarare "afghaniseringen" av Försvarsmakten. Det kostar helt enkelt för mycket pengar att repetitionsutbilda värnpliktiga arméförband i utlandssyrkan att nå samma insatsgrad som Flygvapnet och Marinen hade under Kalla Kriget.

Det som oroar mig mest är dock att nuvarande regering och Försvarsmakten driver igenom det nya personalsystemet med full fart framåt, trots att det ännu saknas en massa beslut. Den rödgröna oppositionen har dessutom hotat att återinföra värnplikten om dom kommer till makten efter höstens val. För Försvarsmakten skulle detta innebära en katastrofal halvhalt som med stor sannolikhet kommer att ta ett par år att hämta sig från. Grundlagsändringar kräver två riksdagsbeslut med riksdagsval emellan. Hur kan det komma sig att en sådan stor sak som slopandet av värnplikten går så snabbt att genomföra?

Så därför kära dagstidningar! Jag skulle vilja se fortsatta djuplodande analyser av det nya personalsystemet. Har Sverige samma förutsättningar som t.ex. England och USA att rekrytera soldater på heltid som under 6-8 år ska åka ut vart annat år till t.ex. Afghanistan? Kommer vi att tappa folkförankringen? Vad händer i framtiden när vi har många politiker som inte har några som helst kopplingar till Försvarsmakten ska besluta om vad dom ska göra? Vad händer om scenariet för Försvarsmakten om några år inte alls liknar Afghanistan?

Risken är dock stor att denna omvälvningen för Försvarsmakten drunknar i den allmänna valdebatten där fokus kommer att ligga på ekonomin och arbetslösheten...

Hmmm... VK2 hade "We´ll meet again" och "Lilli Marlene". I Sverige var det "Min Soldat". Jag undrar vad låten som blir tema för våra insatser i Afghanistan kommer att heta? En sak är dock klar, den kommer inte att heta "någonstans i Sverige".



P.S. För de som är sugna att veta mer om Kongo så rekommenderar jag dels ovanstående bok och dels SVT filmarkiv.

Uppdaterad 10-05-10, 07:31
Enligt Försvarsmaktens kvartalsrapport och Sten Tolgfors blogg så kommer man redan i höst att anställa 300 soldater. Frågan är bara om detta kommer att fungera då man fortfarande inte fått klartecken om korttidsanställning på 6-8 år är lagligt. Enligt dagens regelverk får en tidsbegränsad anställning högst vara i två år efter det övergår den automatiskt till en tillsvidareanställning. Det var också detta faktum som omöjliggjorde anställning av soldaterna ur FS17.

Uppdaterad 10-05-11, 19:10
ÖB går nu ut i DN och gör reklam för den nya Försvarsmakten.

I juni startar vi kampanjer för att skapa kunskap kring Försvarsmaktens uppgifter och det faktum att vi nu är en arbetsgivare. Arbetet sker både brett och kirurgiskt.

Vi kommer att synas i tv, på annonspelare, genom evenemang men också i väldigt hög grad i interaktiva och sociala medier där vi vet att dem vi söker finns.Marknadsföringen blir väldigt integrerad – tv-reklamen pekar mot webben där vi utmanar målgrupper att testa sina förmågor för att sedan dela resultat på Facebook och bloggar för att skapa en diskussion och vädra åsikter. Själva diskussionen är målet.

Alla pusselbitar till det nya försvaret är inte klara ännu. Vi kommer att skruva, jämka och ändra under en lång tid. Vi kommer att göra misstag ibland, men av det lär vi oss att skapa något bättre.

Vi ska bli en av samhällets attraktivaste arbetsgivare som ger våra anställda erfarenheter som inte går att skaffa någon annanstans, samtidigt som de får vara med och bygga en säkrare värld.

Som jag har sagt tidigare: Reklam är bra, men nöjda soldater är viktigare. Vi har inte råd till allt för många av de misstag som nämns ovan. Jag tror inte ÖB vill ha en negativ diskussion på bloggarna...

Sverige får mycket beröm för sin anpassning till NATO insatser, och det med all rätt. Det nya personalsystemet är anpassat för just insatser liknande de som görs i Afghanistan. Våra system är mer eller mindre fullt ut anpassade mot NATO infrastruktur. Här måste dock politiker och allmänheten vara fullt medvetna om att anpassningen görs på bekostnad av bredden och storleken på försvaret av Sverige. Vi blir vassare, men ack så mycket smalare. Vi är numera helt beroende av omvärldens hjälp vid en eventuell kris i vår närvaro. Problemet här är att vi är de facto ett NATO land utan den trygghet som ett fullt NATO medlemsskap innebär.

Det är också det här som jag är mest kritisk mot. Vi kan inte fortsätta låtsas om det faktum att vi har NATO anpassat oss till den grad att vi numera är beroende av NATO! Vårt försvar liknar mer och mer Danmarks och Norges som är fullvärdiga NATO medlemmar med allt det innebär. Det liknar mindre och mindre Finlands som fortfarande har en förmåga att på egen hand skydda sitt land. Finland har dåliga erfarenheter från VK2, där det var ett faktum att när krisen kom så uteblev det mesta av hjälpen då alla andra länder behövde skydda sig själva i första hand. Märk väl att detta också var en anledning till att vi i Sverige byggde upp en stark försvarsindustri. När krisen kom ville ingen sälja de flygplan och fartyg vi behövde för att bygga upp det försvar vi nedrustat i samband med 1925 års försvarsbeslut (som i och för sig skapade Flygvapnet på bekostnad av kavalleriet).

Precis som tillverkningsindustrin fick märka effekterna av stoppade transporter på grund av vulkanaskan och då insåg att man skurit ner marginalerna till noll (inga lager) så riskerar vi att råka ut för exakt samma sak den dag något händer. Är man beroende av att någon annan ska leverera en produkt i ett kritiskt skede så måste man försäkra sig att leveransen kan garanteras oavsett vad som händer i omvärlden.

Men å andra sidan så har våra politiker tydligt deklarerat att det inte längre finns några hot mot Sverige. "I believe it is peace for our time". Har vi hört den frasen innan?