söndag 16 oktober 2011

Hemma innan jul

Den svenska insatsen i Libyen närmar sig sitt slut. Den 24 oktober tar den sista enmånadsförlängningen slut. Men för övriga NATO så fortsätter insatsen. I dansk press så går politikerna ut och lovar att piloterna och de övriga i insatsen ska vara hemma innan jul.

Statsministeren glæder sig over, at et bredt flertal i Folketinget i vinter indgik en bred aftale om fremtiden for den danske indsats i Afghanistan. Nu skal noget lignende ske i Libyen, mener han.

»Derfor er det vigtigt, at vi straks efter valget får en tilsvarende bred politisk aftale, flyene hjem og så en indsats til at følge op på landjorden. Ikke med tropper, men med en hjælpende hånd til good government og at bygge strukturer op til at fremme demokratiet i Libyen«, siger han.


Men jag tvivlar på att Khadaffi tänker samarbeta. Frågan är om rebellerna hinner få tag på honom innan jul? Insatsen kan därför dra ut på tiden.

Kan Danmark sätta sig mot NATO:s önskemål? Norge drog tillbaka sina F-16 då ekonomin tröt och bomberna tagit slut. Det var tänkt att skicka en P-3 Orion för att deltaga i övervakningen av området. Men den hamnade nere i indiska oceanen i stället där den likt vårt svenska kustbevakningsflygplan opererar från Seychellerna. Inom ramen för Unified Protector, d.v.s. insatsen i Libyen, så nöjer sig Norge med att skicka stabspersonal till NATO-staberna.

Att vara medlem i NATO har sina fördelar. Man kan som medlem fokusera sitt försvar på det man är bra på och lita på att någon annan ställer upp om det behövs. Men det blir inte billigare. Att vara NATO-medlem innebär att 2,5% av BNP skall satsas på försvaret. Det har också sina krav. När NATO kallar så skall man ställa upp. Annars så försvinner den gemensamma vilja som hela samarbetet och därmed också säkerheten bygger på.

Om nu insatsen med Gripen tar slut så innebär det inte nödvändigtvis att all personal åker hem. Vi har ju personal i diverse NATO-staber samt personal som sysslar med PSYOPS. Kommer de att få åka hem till jul?

Ett tag så ryktades det om att skicka svensk signalspaning till Libyen. Det blev inget av med detta, men vi har ju vår ASC-890. Grekland har flugit med sin svenskbyggda AWACS Horizon över Libyen. ALternativet vore att skicka Kustbevakningens flygplan för att övervaka den marina kontrollzonen utanför Libyen. Men norrmännen verkar ha förstått att ett övervakningsflygplan gör mer nytta i Adenviken än utanför Libyen. Det är trots allt den stora landgränsen som kommer att innebära mest möjligheter för eventuella vapensmugglare samt en reträttväg för Khadaffi ut ur Libyen.

Den här osäkerheten kring hur länge insatsen kommer att vara liknar den som utländska förband har haft i många år. Där stannar man tills jobbet blivit färdigt eller någon annan (annat land eller eget förband) kan lösa av. I Sverige så har vi tidigare åkt ut på fasta planerade missioner. Vi har haft ett datum då vi åkte iväg och ett annat när vi kom hem. Nu kommer det att bli som under VK2 då svenska beredskapssoldater fick skicka brev hem till sin familj som väntade i stugan. Dags för ny beredskapsmelodi. Fast "Sverige" får nog bytas ut mot "Världen".



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar