Bäste Överbefälhavare och C Must,
Skriver direkt till er eftersom jag vet att vår dimensionering och våra åtgärder hittills är HELT otillräckliga att kunna möta, hejda slå en motståndare i en riktning och hålla gard i annan riktning mot vårt land oavsett sannolikheten för ett sådant scenarion om vilket varken jag eller ni vet. Vi behöver ett 3:1 styrkeförhållande tumregel för att klara en anfallstrid slå och 1:3 i försvarstrid gard möta hejda.
Jag bygger detta på den nya ryska militärdoktrinen,nya militärreformen samt befintlig övningsverksamhet och inriktning på denna samt slutligen och framförallt den systematik och beslutsamhet som präglar rysk säkerhet och försvarspolitik som syftar till att återupprätta Ryssland till en stormakt med förmåga att skydda ryska intressen innanför/utanför landets gränser.
Ryssland har idag handlingsfrihet att tex leda,genomföra och understödja en mindre strategisk luftlandsättning samtidigt med en operativ landstigning i vårt närområde tex mot Sverige och baltikum utgör inget geografiskt eller militärt hinder för detta vilket brukar hävdas i debatten. Det är en okunskap om militära och politiska realiteter och mkt nära framtid
Ryssland bryr sig inte om vad som är folkrätt/internationella lagar och avtal så länge det det inte gynnar dem specifikt/har ett syfte och det är denna blågula naivism och okunskap som är vårt största tankefel..
Syftet med ett angrepp på Sverige skulle kunna vara att i ett starkt försämrat läge mellan Ryssland Nato och en konflikt synes nära förestående ta tg i Sverige i syfte att frambasera flyg och lvsystem i syfte att hejda från väst kommande flyg,kryssningsrobotar mm mot det ryska hjärtlandet dels frambasera/sprida marina förband i syfte att hindra förstärkningar till baltikum och egen underhålls säkerhet.
För att kunna göra detta behöver de inledningsvis
Slå
- Vår militära ledning
- Politiska ledningen
- Flygstridskrafter
- Marina stridskrafter
- Viktigare mtrl och am
- RR stationer
- mm
Därefter Ta
- Grupperingterräng och operations terräng kring ett antal flygbaser/flygfält
- Grupperingsterräng och kontrollera underhållsvägar och sjöterritorium för att kunna verka mot från väst kommande marina stridskrafter
Slutligen och över tiden
Förhindra att :
- Svenska och tillkommande Nato mark-, luft- och marina stridskrafter kan verka mot gruppering/operationsområde.
Vi har gjort det väldigt enkelt eftersom vi koncentrerat allt detta till en eller fåtal platser och fortsätter att göra vilket vi behöver ändra på Hästveda vs Enköping är ett bra ex på detta liksom centralager konceptet Arboga. marinbasen Karlskrona osv
Allt detta kan tom slås ut från Ryskt territorium tex från 37 flygarmen med kryssningsmissiler och Ryssland bryr sig om det baltiska luft rummet. Pss hanterar man samtidigt baltikum vilket möjligör tidig överflygning luftlandsättning med 76 luftlandsättningsdivisionen,överskeppning av 131 gardesmarininfanteribrigaden och en aktiv sabotagestrid utförd av 2:a sabotagebrigaden mot målval enl ovan. Allt leds från den Ryska generalstaben i rakt nedstigande led till C leningrad militärdistrikt, C östersjömarin mfl underställda C som nu börjar få upp förmågan efter ladoga/zapad 2009 mfl
Vi behöver en operationsplan för detta och det är först när man tänker igenom hur handlingsmöjligheterna är med befintlig och kommande rysk kapacitet och vår egna handlingsmöjligheter som man förstår hur verkligt felaktigt dimensionerade vi är.
Vi behöver bli proaktiva och föreslå en större en tripplerad armeorganisation. Räknar man på detta vilket jag gjort så behöver vi lika många brigader som bataljoner för att klara detta vilket innebär att vi behöver växla upp våra beslutade 8 bataljoner till 8 brigader,tripplera HV/NS samt säkerställa att alla våra system verkligen är bemannade övad ledda och sist men inte minst beväpnade framförallt flyg och marina stridskrafter annars faller ju hela poängen.
Vi blandar också ihop hot och kapacitet som dimensioneringsparameter ett klassiskt tankefel. Det är den långsiktiga militära kapaciteten som dimensionerar vårt försvar och eftersom den höjs radikalt de närmaste åren så måste vi följa efter. Ett ökat hot möter vi med höjd beredskap och inte minskat hot med sänkt beredskap och en minskad militär kapacitet med minskad organisation. Men nu går utvecklingen åt fel håll i båda dessa avseenden. Därför brigadförband därför höjd beredskap.
Jag läser
din insändare på DN debatt 11 maj mot den bilden.
Glädjande är naturligtvis att 80% om siffran stämmer till slut vill anställas i försvarsmakten vilket är ett synnerligen gott betyg till oss alla som verkar inom försvarsmakten antingen som anställd eller som jag kontrakterad hv/NS kapten i Stånga hv bataljon i underrättelselaget i befattning CBRN befäl. Därmot tråkigt att 20% inte väljer detta eftersom vi slängt pengarna i sjön i utbildningskostnader bla och inte kommer försvarsmakten tillgodo som insatssoldater.
Vi kan kan säga att vi har en kassationskostnad på 20% i den produktionsprocessen. Detta blir också ytterligare en invändning mot det nya personalförsörjningssystemet. Vi kommer inte att ha råd att slösa bort pengar på saker som INTE höjer vår insatsförmåga och inte skapar utrymme för att rigga fler förband.
Nyckelorden orden är PRIORITERING AV SVERIGE,FOKUS på att rigga brigadförband och inte en krona på saker som inte direkt höjer antal förband. Kvalite vs kvantitet måste diskuteras. Vi behöver därför forsatt en selektiv värnplikt med ett väl genomtänkt och snabbt mobilserbart/utspritt och folkförankrat försvar baserat på en klok och framsynt operationplan hur vi skall försvara vårt land. Det går att kombinera värnplikt-moliserbart försvar med snabbhet MEN VILJAN MÅSTE FINNAS och vi kund detta på 80 talet och vi har ju alla deltagit i SÖB,KFÖ och varit placerade i förband med 24,48,72 och 96h beredskap. Självklart behöver vi även anställda specialister inom flyg marin men även komplicerade armesystem dvs både och .
Jag följer systematiskt dagligen sedan juni 2005 , då första varningssignalerna kom ifrån FOI i rapporten Russian capability in a ten year perspective, den ryska utvecklingen från öppna källor och det gör ni på Must också förstås.
Jag följer också regeringen,riksdagen och delvis ert arbete i massmedia inkl internet och vet vilka dokument ni levererar och vilka beslut som tas i våra folkvalda församlingar vilket jag gjort sedan Försvarsbeslut 1977. Har varit både kompani och bataljonchef och 22 år i hv så jag är ingen roockie direkt.
Jag tycker ni skall reflektera och ta in tankar från människor som bryr sig om sitt eget land och som kan något om vart vi är på väg i närområdet och som vet hur man skall leda och genomföra en försvarsoperation av vårt land
Jag bor här och kräver engagemang för Sverige, för min/era familjer,min/era hembygder och för våra medborgare ingen annan än vi kan klara detta. Andra länder kommer knappast att stå på vårt territorium och stötta oss från dag 1.
Under tiden jobbar vi på i hv/NS för allt vi kan för att göra vår del i arbetet med ett folkförankrat ochh effektiv försvar för det uppgifter vi har och ev kommer att få.
Önskar er båda en fortsatt skön och avkopplande helg
Med vänliga och allra bästa hälsningar
/Jan-Olov Holm
janolov.holm@gmail.com
Jan-Olov Holm, vilket parti huserar du i?
SvaraRaderaVill veta vilket parti jag ska rösta på för att med någon som helst möjlighet kunna rösta fram dig som försvarsminister...
@ Jan-Olov
SvaraRaderaJag kan rekommendera Strategisk årsbok 2008-2009, utgiven av FHS; Russia on Our Minds. Där kan du fördjupa dig i Rysslands kapacitet och möjliga/troliga ambitioner och agerande de kommande 10-15 åren
@CI
Det skulle vara intressant att läsa din kommentar till gästinlägget.
Aphibe
SvaraRaderaTack jag känner till den.
Daniel Mouse Eriksson
tack för det:-) men jag passar försvarsminister posten .
@Aphibe: Jag delar inte alltid åsikterna i ett gästinlägg, men det är just vad gästinlägg är till för: Att bredda och fördjupa inläggen på min blogg.
SvaraRaderaBåde jag och Jan-Ola är dock för en återgång till förmågan att försvara Sverige, som jag tycker att vi håller på att tappa. Jan-Ola och J-K förbereder inlägg på J-K:s blogg "Väpnaren" om just detta. Själv så nöjer jag mig med att analysera Flygvapnets framtid 2025.
Att Ryssland kommer att anfalla Sverige idag eller de närmaste 10-åren tror jag inte på. Dock så tycker jag att den offensiva förmåga som Ryssland nu bygger upp med bl.a. beställningen av två Mistral kryssare samt att eventuellt bygga fler i Ryssland är en smula oroande och kan eventuellt få konsekvenmser som påverkar Sverige betydligt mer än att kvinnor misshandlas i Afghanistan. Glöm inte att händelseutvecklingen i centralasien är en direkt följd av Stalins behandling av lokalbefolkningen i centralasien samt Rysslands agerande i modern tid i Afghanistan och Tjetjenien.
http://chefsingenjoren.blogspot.com/2009/11/fiendens-fiende.html
Vi har i närområdet tre potentiella oroshärdar:
- Baltikum. Georgien 2008 var ett lackmustest på det ryska tålamodet. Baltikum har två problemområden som måste lösas. Hanteringen av den ryska befolkningen samt hållningen till NATO. Hur påverkar den svenska solidaritetsförklaringen vår vilja att agera om Ryssland hotar Baltikum?
- Nordstreams gasledning. Detta kommer att vara en strategisk ledning som Ryssland kommer att vilja skydda. Vi vet att det bl.a. finns Tjetjens islamistisk terrorism som gör attentat mot ryska intressen. Vad händer om Ryssland anser att Sverige inte kan bevaka ryska intressen inom den svenska ekonomiska zonen i Östersjön? Hur reagerar Sverige på en ökad rysk marin närvaro nära svenskt territorium?
- Norra ishavet. Ett av få outforskade oljefält och med tanke på isminskningen snart en viktig transportled.
http://chefsingenjoren.blogspot.com/2009/09/isfri-nordostpassage-andrar-strategiskt.html
Sedan är det frågan om vilken hotbild en försvarsmakt ska planera mot, den som finns idag eller en potentiell om 20 år? Vilka risker är vi som stat beredda att ta? Försvaret är en försäkring för landets oberoende, men vill vi ha hel- eller halvförsäkring? Hur ser det ut inom EU med t.ex. gemensamt försvar? Hur ser det ut med ekonomin för EU:s länder när nuvarande darrningar gått åt det ena eller det andra hållet?
Utkomsten av Afghanistan kan komma att påverka viljan för liknande samarbeten i framtiden. Om och hur vi använder våra Battlegroups kan komma att påverka viljan för gemensamt försvar.
Många frågor, få svar. Därför krävs diskussionen med analys från många olika vinklar.
@ CI 01.32
SvaraRaderaVi HAR redan tappat förmågan att försvara Sverige. Det spelar ingen roll att inriktningsbeslutet talar om att "Försvarsmakten ska enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet". Så länge vi fortsätter stå ensamma utan bindánde säkerhetsgarantier från NATO så borde det vara självklart för en nations trovärdighet att ha förmåga att klara oss själva - och det har vi inte !
Om Ryssland skulle sätta in en luftburen division och en mekbrigad i Sverige så skulle de enheternas logistiklina löpa tillbaka till St Petersburg.
SvaraRaderaFör att den inte skulle bli väldigt utsatt skulle det kräva att Finland och Estland antingen väljer att stå helt passiva eller att deras, och deras allierades, förmåga att verka mot mål i och över Finska viken slagits ut.
Jag kan hålla med om att Sverige inte försvaras bäst i Afghanistan, insatsen där handlar inte annat än mycket indirekt om nationellt försvar, men väl i våra östra grannländer samt på, över och under Östersjön.
Så länge de är väl förankrade i NATO och EU; så länge framförallt NATO demonstrerar vilja och förmåga att försvara dem; så länge är en storskalig rysk invasion osannolik på gränsen till omöjlig.
Vi kan inte ensamma försvara dem, men vi kan bidra. Vårt viktigaste bidrag vore strategiskt djup; ett säkert basområde för NATO-operationer i Norden.
Så jag säger hellre en dansk hybrid än återgång till en svensk 80-/90-talsmodell, fokus på flyg- och marinstridskrafter med en armé byggd kring 4-6 välutrustade och välövade mekbrigader - samtliga med förmåga att verka i hela Östersjöområdet.
En tillräckligt stor del måste vara stående förband för att kunna säkra territoriell integritet, kuppförsvar och en regional snabbinsats (förstärkt bataljonsstridsgrupp) utan mobilisering.
Det gäller i första hand FV, luftvärnet och Marinen som huvudsakligen behöver utgöras av stående förband.
Även om jag är skeptisk till just invasion så finns det många andra militära hot. De är alla, i alla fall initialt, av typen fredstida kris och det är viktigt att kunna trappa upp gradvis. Om det enda alternativ som ges politikerna är att trycka på stora "Mobiliera"-knappen är risken att de trycker för sent överhängande.
En typ av förband som vi definitvit har behov av är ingenjörstrupper.
SvaraRadera-Dom kan göra stor nytta i fred vid olika typer av samhällskriser. Översväning, skogsbrand m.m.
- Mycket eftersökta för internationella insatser. T.ex. hade dom gjort stor nytta på Haiti.
- I en krissituation behövs dom för att t.ex. kunna gå som de gamla flygfältingenjörsförbanden och reparare flygfält efter skador.
@ CI 01.32
SvaraRadera"Vi har i närområdet tre potentiella oroshärdar:"
"- Baltikum:" Ja, hur är det tänkt här? Skall vi med militära medel försvara balternas rätt att behandla sina minoriteter som tredje klassens medborgare? Skall vi ställa oss på minoriteternas sida och bekämpa balterna, som vi gör och gjort på andra ställen av motsvarande skäl?
"- Nordstreams gasledning". Jag tror att även bl.a Tyskland och NL har intresse av att gasledningen skyddas. Förmodligen har dessa länder större orsak att måna om fritt flöde i ledningen än Ru. Det är ju deras energiförsörjning som är hotad. Den gas som ryssarna inte exporterar idag finns kvar och kan exporteras senare, förmodligen till ett högre pris. Är även dessa andra två länderna ett hot?
"- Norra ishavet. Ett av få outforskade oljefält och med tanke på isminskningen snart en viktig transportled." Intressant läsning i ämnet finns på bloggen Andas Lugnt. Det verkar inte vara så överhängande med issmältningen i Norra ishavet. Underhållande, allmänbildande och tänkvärt inlägg av docent Dr Max.
http://andaslugnt.blogspot.com/
Försvarvänner,
SvaraRaderaTack för kommentarer och kompletteringar.
Det är svårt att sätta något absolutbelopp på HOTET mot vårt land men jag bedömmer den som mycket låg men ökande och det är framförallt kriterierna :
1profilen på nyanskaffningar
2.genomförd övningsverksamhet
underättelsenivån mot vårt land.
3.Sänkt Insatströskel för militärt våld jfr Georgien
4.Retorik mot baltikum,Polen,Moldavien;ukraina,Finland mm
5.Påtryckning av Putin inför regeringsbesluten i Sverige,Finland och Danmark på Reinfelt,Vanhanen,Lökken vid Nordstream besluten.
Till detta kan man lägga allmänna åtgärder som indikerar riktning
Införanande av militärpatriotisk fostran som obligatoriskt ämne i gymnasieskolorna
Återupptagna styrkedemostrationer 9 maj med militärparader på röda torget
Symbolhandlingar som att Sovjetiska flaggor används vi olika cermoniella tillställningar
Det demokratiska underskottet,bristen på pressfrihet och hantering av oliktänkande journalister
Baltikum/Nato som påstådd barriär och omöjligörare för ett östligt iscensatt väpnat angrepp västerut.
Jag påstår att det vilar på en missupfattning om de militära styrkeförhållandena och insatstiderna Ryssland vs Nato.
Ryssland har tidvis haft beredskapstider på vissa förband på 1 h i närområdet och Georgien insatsen tog i praktiken 48 h för Ryssland att komplett radera ut motståndet.
Insatstiden bestämms av den politiska ledtiden och den militära insatstiden.
NRF har 5 dagars beredskap de övriga Nato förbanden längre tid.
Den politiska ledtiden att samlas och fatta ett enigt NAtobeslut om insats troligen några dygn så baltikum får stå på egna ben Minst 5 dygn och då är de överkörda för länge sedan .
Så insats kan ske från Ryskt territorium med fjärrstridskrafter tex attack,bomflyg kryssningsmissiler timmar och ll och lst förband 6-24h efter beslut.
Logistik linerna kommer alltså att gå över och på baltiskt territorium,finska viken kalingrad mm.
Det är och förblir deras akilleshäl och de skall vi beakta i vår planering.
Antalet armeförband i Ryssland har minskat med 91 procent sedan 2008. (1980 till 172 st)
SvaraRaderaÖkningen av antalet förband som har en timmas beredskap är ungefär motsvarande. Försvarsminister Serdjukov rapporterade hösten 2009 att det fanns 85 brigader operativa,fullt utrustade avseende materiel och personal färdiga och med en timmas beredskap.
"Av de 85 brigaderna var 39 markstridsbrigader för allmänna stridsuppgifter (obsjtjevojskovyje), 21 raket- och artilleribrigader, 7 luftförsvarsbrigader inom markstridskrafterna, 12 sambandsbrigader och två brigader för elektronisk krigföring."
Vad döljer sig bakom detta sifferexercerande?
Vår ÖB och försvarsminister har säkert läst svaret på någon av de rapporter eller memos som FOI gett ut. De har oftast själva beställt och betalt för arbetet.
Kan det ha något med vår försvarsministers syn på budgetering? "Uppgift styr utgift" kallar han sin doktrin. Det vill säga att om man tar bort och inte lägger till några uppgifter och anpassar hotbilden till pengarna så kan man rent av minska anslaget till FM och få en (på pappret) billigare,effektivare och större försvarsförmåga.
Sedan får man visserligen lägga ner rätt mycket pengar på att övertyga så många som möjligt att detta stämmer, men det är en annan fråga.
Vill man fördjupa sig i ämnet finns handlingarna hos FOI. En stor del på hemsidan och en liten del kan köpas.
Uppgifterna ovan är tagna från FOI-R-3001--SE,
FOI memo 3143.
Rysk försvarsdoktrin 2010 finner man en del om i memo 3097 med appendix.
Uppgifterna finns där men förmågan att dra slutsatser verkar, av någon anledning, vara påfallande bristfällig.
Teaterdirektören.
Tack teaterdirektören!:-) det siffrorna stämmer rätt väl med det jag fångat från Russian Information Agency och General makarov Generalstabschef.
SvaraRaderaDet förband som är farligast är inte med i din sammanställning ovan och de är 4 st luftlandsättningsdivisioner , 1 luftburen brigad , 4 marininfanteribrigader , en marininfanteribrigad samt ett antal sabotagebrigader.
Som bekant och som sakupplysning finns för de intresserade i närområdet nära baltiska gränsen i staden PSKOV 76 luftlandsättningsdivisionen, 2:a sabotagebrigaden och 121 gardesmarinbrigaden i kalingradområdet.
Antalet armebrigader därutöver är bestämt i nya militäreformen till att vara 80 st.
Ja ibland kan man få den känslan att försvarpolitiken anpassar hot/närliggande försvarsförmåga efter egen betalningsförmåga.
tycker dock att när man talar med dem på sistone så har det väl klart för sig situationen så en omsvängning är på väg till förmån för ett starkare försvar på hemmaplan oavsett partikulör.
Men jag tycker faktiskt att föregånde och delvis nuvarande försvarsledning bidragit mycket till uppkommen situation att inte kunna leverera en uppdaterad lägesbild och relevant bedömning och slutsatser för vår egen dimensionering av försvaret av vårt eget land.
Dessvärre så bryr sig inte flertalet svenskar sig om försvaret. Det kostar ju bara pengar och kan ändå inte försvara oss. Under övning på andra sidan Atlanten upplevde jag nått som jag inte upplevt under mina 21 år i armén( med undantag för min tjänstgörning i BA01). Människor kom fram till oss, vi som bar svensk uniform, och tackade oss för att vi tjänstgjorde(served) och för att vi skyddade dom). Nu vet jag inte längre om det är värt att försvara svenskarna, Sverige som nation måhända, men svenskarna, jag vet bara inte längre.
SvaraRaderaAnonym,
SvaraRaderasäkert har du människor,släktingar i din närhet som du håller av och är beredd att försvara.
Vi är rätt bortskämda och vi har inte haft krig på svenskt territorium på 200 år medan våra grannländer har det .
Det märks nu när Norge och Finland ökar sina militärutgifter bla.
I Sverige fortsätter vi approachen mycket snack och lite verkstad