söndag 15 januari 2012

Låtsasvänner

Jag har skrivit ett par inlägg om den ökade vänskapen mellan USA, Ryssland och Europa när det gäller satsningar mot Rymden. Men är det äkta vänskap vi ser eller är det helt enkelt så att man tvingats till samarbete? USA och Europa behöver någon som skjuter upp satelliter och levererar utrustning till ISS och Ryssland behöver helt enkelt pengar.

Ibland så spricker fasaden. Just nu rasar delar från den ryska marsfarkosten Phobos-Grunt mot jorden. Beror det på en misslyckad uppskjutning eller sabotage? Chefen för den ryska rymdstyrelsen, Vladimir Popovkin hävdar nu att haveriet kan bero på andra orsaker än dålig teknik.

Mr. Popovkin’s remarks to the newspaper Izvestia were the first high-level suggestion of nefarious interference. A retired commander of Russia’s missile warning system had speculated in November that strong radar signals from installations in Alaska might have damaged the spacecraft.

“We don’t want to accuse anybody, but there are very powerful devices that can influence spacecraft now,” Mr. Popovkin said in the interview. “The possibility they were used cannot be ruled out.”
...
Mr. Popovkin did not directly implicate the United States in the interview. But he said “the frequent failure of our space launches, which occur at a time when they are flying over the part of Earth not visible from Russia, where we do not see the spacecraft and do not receive telemetric information, are not clear to us,” an apparent reference to the Americas.


Har han fog i sina misstankar? Helt klart så vill USA nå till Mars före både Ryssland och Kina. Å andra sidan så vill de nog inte påverka samarbetet kring ISS.

Det kan också ha varit så att ett tekniskt fel gjorde att Phobos-Grunt inte nådde rätt bana. I det läget så valde USA att skjuta ner satelliten. Både för att skydda sig själva mot farligt nedfall (satelliten innehöll bränslet Hydrazine) och bevisa för omvärlden att man har kapacitet att skjuta ner satelliter. USA har tidigare skjutit ner en egen satellit som varit på väg in mot jorden med en tank fyll av Hydrazine, något som redan då kritiserades av Ryssland och Kina, då de ansåg att nedskjutningen var mer en demonstation av USA:s förmåga snarare än ett sätt att minska hotet från nedfall. Hydrazine är giftigt och en tank kan mycket väl överleva nedförden mot jorden även om experterna anser att den kommer att brinna upp. Men å andra sidan så används Hydrazine inom en hel del områden, bl.a. som bränsle till F-16 nödkraftenhet. Något som räddningspersonalen får lära sig när de ska hjälpa en pilot i en havererad F-16.

Kalla Kriget är inte riktigt över. Rond 2 är på gång att starta igen.

När de civila initiativen finns färdiga och kan agera skyttel fram och tillbaka till ISS och när USA:s budget är på fötterna igen så att NASA kan börja satsa på egen hand så lär vi få se andra tongångar.



SvD, DN

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar