Uppgradering eller inte av våra åtta stycken Tp 84/C-130E/H Herkules har varit en fråga som bollats fram och tillbaka de senaste åren. Jag har i ett tidigare inlägg kommenterat budgetpropositionens rad om modernisering av vår åldrande transportflygpark.
Den ursprungliga planen var att Flygvapnet skulle hänga på USAF upphandling av C-130 AMP - Avionics Modernization Program. Tyvärr så har detta program råkat ut för många bakslag. Boeing vann den första upphandlingen till stor ilska för Lockheed Martin som givetvis överklagade. Sedan framkom det att mutor förekommit, vilket slutade med att Boeings finanschef Michael Sears och USAF upphandlare Darleen Druyun dömdes till fängelse.
I Aviation Week & Space Technology 18 januari 2010 meddelas nu att USA har tagit upp programmet på nytt, men minskat antalet flygplan som ska modifieras från över 500 till 221. En ny upphandling är på väg och USAF har starka krav på att ombyggnaden ska bli billigare än det ursprungliga vinnande förslaget från Boeing. Här finns därmed återigen en möjlighet för Sverige att hänga på i samma uppgraderingsprogram som USA och på så sätt få ett billigare styckepris. En annan fördel med detta är att våra flygplan får en gemensam konfiguration och kan dela logistik med USAF vid baseringar i t.ex. Afghanistan.
lördag 13 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sverige var bland de allra första i världen, som utanför USA köpte C-130.
SvaraRaderaKommer vår vid ombyggnaden till lufttankning strukturellt skadade herka att någonsin bli något annat än en demonstrator för en särlösningsvariant av lufttankning av jetdrivna stridsflygplan från turboprop? Och i så fall hur intressant är det för skattebetalarna att leda utvecklingen inom detta nischområde? Är det export som hägrar?
Tre av våra herkor är riktigt gamla, och de andra fem är inte direkt purunga, så det finns åtskilligt mer, som borde fixas till förutom avioniken i ett C-130 AMP-program. Hur mår vingbalkarna? Norge bytte vingbalkar i sina herkor, som ändå var yngre än våra svenska innan de, som Danmark valde att häromåret köpa splitternya C-130J.
Borde inte svensk taktisk luftrörlighet i skarpa insatser vara försedd med något system för "foam fire suppression" i vingtankarna?
Gustav Wasa:
SvaraRaderaUSMC tankar också jetplan från Herka; deras senaste KC-130J används även av Italien.
http://www.deagel.com/Tanker-Aircraft/KC-130J-Super-Hercules_a000526005.aspx
Varför vi inte köpte en färdig lösning är en helt annan sak...
Med det ökade kraven på rörlighet och lätta förband är även frågan varför vi ska låsa oss vid bara sju flygplan. Borde inte transportflyget utökas? Att då köpa in ett fåtal moderna plan skulle innebära att vi skulle flyga C-130E/H/J i samma division.
Det skulle kanske i och för sig göra vår samling av C-130-modeller komplett, men det verkar inte helt optimalt ur underhållssynpunkt.
Jag har röstar för 10 till 12 KC-130J.
Jag var antingen lite snabb med att trycka på skicka eller så håller jag på att förvandlas till Yoda...
SvaraRaderaFHS-uppsatsen nedan (t ex sid 47, 68, 72) beskriver en del problem att tanka från Tp84: turbulens, låg fart, lång tid (20 min), certifiering för andra typer ej möjlig...
SvaraRaderahttp://www.annalindhbiblioteket.se/publikationer/uppsatser/2002/chp0002/jacobsson_2016.pdf
@Göran: Intressant, några tankar bara på innehållet.
SvaraRaderaMed den placering vi valt av proben på Gripen så är det tankning mot korg som gäller.
Erfarenheter från tankning bakom vår svenska Tp-84 pekar på ganska så bra egenskaper m.h.t turbulens m.m. Gripens styrsystem är mycket bra. Dock så vid turbulens vill de flesta flygplan tanka mot den centrala anslutningen (vulket tp-84 saknar) då korgen på vinplacerade anslutningar åker upp och ned, vilket försvårar lufttankning. Då är det endast ett flygplan i taget som kan tankas.
Lång tid att tanka tar det alltid om du är tom på bränsle. Även på marken tar det lång tid att fylla upp ett flygplan med tre extra dunkar.
Problemet med dagens lösning på Tp-84 är att den saknar den stora interna tanken som det var tänkt. Det innebär att man få ta av det egna bränslet för att lufttanka.
20 minuter på marken vid landning på bas är inte helt rätt. Det förutsätter att man tankar i framom. Sedan måste man i dagsläget ta hänsyn till de få kvarvarande baserna och därmed tid till och från tankningsplatsen.
Ett lufttankningsflygplan klassas som HVAA och måste skyddas, alternativt placeras ganska så långt bak, så frågan är hur nyttan av lufttankning är om man opererar i områden med kvalificerat jaktflyg? Jag kan inte minnas någon insats där detta varit fallet. I både Irak och Kosovokrigen var jakthotet mycket marginellt. i Vietnam låg lufttankningsflygplanen enbart över eget territorium.
Ursprungligen var lufttankning inte en resurs för att ge lång uthållighet i stridsområdet som det görs idag i Afghanistan, utan att ge lång räckvidd för att klara av ombaseringar för framför allt det strategiska bombflyget.
Det vi behöver i Sverige är inte ett operativt lufttankningsflygplan, men en möjlighet att träna piloter då det krävs certifiering var 90 dag. Visst går det att hyra in vid behov, men de senaste årens problem med att få tillgång till tankerflygplan visar på att det inte är att lita på.
Mitt förslag är att antingen om vi skaffar nya C-130J Herkules ha ett par stycken med en cerifierad anslutning för träning av piloter. Alternativt skapa ett europeiskt samarbete motsvarande C-17 där vi köper in ett par stycken A310MRTT.
Det ska bli mycket intressat att se vem som vinner den förnyade KC-X upphandlingen i USA. KC-135 och KC-10 sjunger verkligen på sista versen.
http://chefsingenjoren.blogspot.com/2009/09/nya-lufttankningsplan-till-usa-och.html
Varför inte ett nordiskt TAC-C130 (Tactical Airlift Capability)? M.a.o. sälj av befintliga TP84. Skaffa ett antal C-130J och bilda tillsammans med Norge och Danmark en separat org. med "landslösa" fpl. Länderna köper bara flygtimmar. Även om vi uppgraderar avioniken, så är våra skrov gamla och u-h kostnaden kommer att stiga med åren..
SvaraRaderaAnonym 05.36
SvaraRaderaSaken är den att både Norge och Danmark redan har skaffat moderna C-130. Så deras intresse av att ge sig in i ett samarbete med Sverige torde vara ganska litet, särskilt när det skulle vara tydligt att vi bara är för snåla för att själva göra vad de redan gjort...
En lufttankningspool med Finland skulle kunna vara något. Norge och Danmark använder som sagt annan teknik.
SvaraRaderaEn A-3x0 MRTT hade gett möjlighet till att på ett bättre sätt transportera svensk trupp till och från Afghanistan, samtidigt som man kan lyfta last. Hemma kan den användas för lufttankningsträning och den skulle också kunna användas för att ombasera svenska stridsflygförband vid internationella insatser eller övningar i utlandet. Eftersom MRTT:n har både bom och slang kan alla nordiska länder använda den så där skulle en poolning kunna komma på tal.
Vi skulle behövt 12 st C-130J varav 4 är KC-130J, Sen kan man inte sälja en sådan relik som Tp841, den förtjänar att hamna på museum.
SvaraRaderaSen är det lite tragiskt att vissa anser att man ska inte ha egna resurser utan dela allt.
Enda sättet att få oss att sluta med vansinniga särlösningar är att hyra/leasa en standardplattform såsom i SAC. Dessa är förvånansvärt välutnyttjade, så ytterligare flygplan i poolen är inte otänkbart. Annars kan vi kanske övertala norrmännen att köpa ytterligare några C-130J och hyra in oss? Att uppgradera våra antika kärror trodde jag var stendött så här 5år efter förslaget var uppe senast. /Nizze
SvaraRaderahttp://www.youtube.com/watch?v=uiCRZLr9oRw&feature=related
SvaraRadera@Anonym 07.28: USAF tvingas köpa ut ett par C-17 som dom har på beställning från Boeing, trots att dom inte anser sig ha råd. Det är mycket möjligt att dessa kan komma att erbjudas SAC på samma sätt som den tredje C-17 idag helt finansieras av USA. USAF har prioriterat C-5 AMP eftersom dessa flygplan har större lastkapacitet än C-17.
SvaraRaderahttp://www.defenseindustrydaily.com/saving-the-galaxy-the-c-5-amprerp-program-03938/
Ryktet säger att våra Tp-84 betingar ett hyffsat andrahandsvärde eftersom det finns många timmar kvar i skroven.