Kärnverksamhet? (uppdaterad)

Just nu är Försvarsmakten insatt i Afghanistan och Kosovo. Vi förbereder oss på en ny insats i Adenviken. NBG 11 börjar byggas upp för att stå i beredskap 2011. Och dessutom skottar vi snö...

Soldater från Ing2 används för att skotta bangården i Nässjö i ett försök att få tågtrafiken att röra sig framåt.

Tolka mig rätt nu. Jag tycker att det är mycket bra att FM kan hjälpa till när det behövs. Det är också bra att FM visar att uppgiften "stöd till samhället" fortfarande kan nyttjas. Dock så tycker jag snöskottande är fel sätt att nyttja dyra resurser. Försvarsmaktens huvudförmåga är trots allt väpnad strid.

Det är dessutom en smula pinsamt att FM enbart kan ställa upp med grovarbetare. Vid tidigare snöstormar i bl.a. Skåne ställde vi upp med bandfordon och åkte ut med mat och mediciner till gamla och sjuka. Vi har ställt upp med elverk i samband med stormen Gudrun. Vi ställde upp med räddningshelikoptrar vid Estoniakatastrofen. Tyvärr så är grymma sanningen helt enkelt att dessa resurser inte längre finns kvar. Så därför får vi hjälpa till med den förmåga vi har kvar, d.v.s. att skotta snö. Vad blir nästa uppgift? Ta bort istappar från husen i Stockholm?

Förfrågningar har också kommit från andra håll, bland annat från länsstyrelsen i Halland, där det gällde snöskyfflar och takröjning. Där säger Försvarsmakten nej med hänvisning dels till konkurrenslagstiftningen och dels säkerheten för soldaterna. Liknande förfrågningar från Skaraborgs lasarett och Posten har fått avslag av samma skäl.

Stödet bygger på lagen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet (2002:375) och innebär att soldaterna frivilligt ställer upp och hjälper till. De lyder fortfarande under militärt befäl och Försvarsmakten behåller arbetsgivaransvaret.

Det man kan fråga sig är om det civila samhället just nu verkligen är i nöd? En miljökatastrof är det som inträffat i Chile och Haiti den senaste tiden, inte lite mer snö än vad vi haft de senaste 10 åren. Visst har det varit en jobbig period för många resenärer med Ryan Air, SJ och SL, men detta beror i grund och botten inte på kraftigt snöväder. Vi har haft snöstormar i Sverige förr i tiden och vi har rett ut dom på ett betydligt bättre sätt. Denna "katastrof" beror enbart på att Skavsta flygplats, Banverket och SL snålat med sina resurser. Allt för att tjäna pengar! Var har denna vinst tagit vägen? Ut i aktieägarnas fickor, till staten eller stoppats in i en fond för just liknande behov? Nu borde dom därmed få betala igen det dom sparat in under de senaste 10 åren. Jag hoppas därför att C Ing2 skickar en rejäl faktura till Banverkets VD, annars kommer dom aldrig att lära sig för framtiden. Det måste svida när man gör fel.

Bristen på resurser när det behövs för Banverket och SL är symptomatiskt även för Försvarsmakten. När en resurs inte behövs så är det lätt för styrelsen och ekonomer att börja kräva effektiviseringar och därmed nedskärningar. För Försvarsmakten har det varit svårt att motivera sin existens med att försvara Sverige. "Mot vem?" säger då ekonomerna. För att inte ekonomerna ska lägga ner FM helt och hållet har fokus ändrats från nationellt försvar till internationella insatser. Där är det betydligt lättare att peka på behovet. FM håller i linje med detta tänkande på med ytterligare effektiviserngar. Det finns snart inga värnpliktiga som kan användas att skotta snö. När det nya personalsystemet är fullt infört nästa år så är det ett stort frågetecken ocm vi ens kan ställa upp med snöröjare i Sverige. Dessa nya yrkessoldater kommer att vara under utbildning för t.ex. en insats i Afghanistan. Att avbryta en sådan träning kan i värsta fall leda till att förbanden åker iväg utan att vara helt förberedda på sin insats vilket kan leda till ett ökat risktagande.

SJ och SL varumärke har med den senaste tidens snöfall fått sig en rejäl törn. Nu försöker man med helsidesannonser i pressen be resenärerna om ursäkt. Tyvärr så kan inte FM be om ursäkt den dag dom inte finns tillgängliga när dom behövs. Konsekvenserna i det fallet blir en smula större än någtra timmars försening mellan Malmö och Stockholm. Wisemans försäkringsjämförelse är bra. Vi är villiga att betala 7000 kr/år för att försäkra vår bil för en parkeringsskada som inträffar då och då. Vi tar helt enkelt inte risken att stå utan försäkring. För tågbiljetter och billiga biljetter till London och Paris har vi tydligen inte varit beredda att betala tillräckligt bra. Nu får vi ta konsekvenserna för snöstormen som vi vet att inträffar var 10:e år. Hur stor risk är vi villiga att ta genom att inte betala in den försäkring som Försvarsmakten innebär för det krig som hållit sig borta från Sverige i snart 200 år?

I framtiden kommer därmed svenska företag som t.ex. Banverket och SL att få tvingas tänka om. Det finns inte längre någon som har beredskap att rycka ut och hjälpa till när ekonomerna, styrelsen och aktieägarna har i sin profithunger ställt till elände för Sverige. Försvarsmakten kommer att ha fullt upp med sina internationella insatser. Kanske vi ska införa en slags "värnplikt" där svenska ungdomar får vara beredda att vid behov åka ut och skotta snö?

Uppdaterad 10-02-28, 21:22
FOI har precis släppt en rapport kallad "Interorganisatorisk samverkan som nationell resurs i krishanteringen"

En tidigare studie vid FOI visar att myndigheternas attityd till samverkan i krishantering håller på att förändras mot en mer kollektiv syn. Snökaoset visar att det finns ett behov av gemensamma strukturer och mål för sektoröverskridande krishantering.

- Många av de analyser som sker i dag är inte tillräckliga. Många myndigheter väljer ett begränsat område när de analyserar sin sårbarhet. Problemet är att det i dag är för få som gör det ur ett samhällsperspektiv. För många undersöker detaljerna och för få tittar på helheten, säger Maria Bergstrand forskare vid FOI som genomför risk- och sårbarhetsanalyser.

Ansvaret ligger ytterst hos regeringen som beställare av myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Alla myndigheter har ett uppdrag att göra risk- och sårbarhetsanalyser varje år och titta på extraordinära händelser. Men samverkan mellan myndigheter måste övas så att beredskap finns när det väl krävs.

- Samhället behöver i större utsträckning samarbeta och planera för större störningar i exempelvis transportsektorn, säger Maria Bergstrand.

Wiseman har i ett inlägg kommenterat samarbetet mellan uppdelade myndigheter som sker som kund/leverantör via interndebiteringar och hur detta förhindrar att någon tar det övergripande ansvaret vid t.ex. snökatastrofer.

Vore det inte på sin rätta plats att ta ett helhetsgrepp på Försvarsmaktens budget? Det är trots allt kanske inte så dyrt med en Försvarsmakt som har värnpliktiga till hands för att stöda det civila samhället. Visst kostar det t.ex. resor, men detta är än så länge interndebiteringar då vi utnyttjar SJ och SAS för detta. Nu inför vi yrkessoldater för att det blir billigare att slippa utbilda om och om igen. Skillnaden var att den repeterade utbildningen trots allt var tull nytta för allmänheten som bl.a. lärde sig första hjälpen och att t.ex. överleva en snöstorm.

Att lägga ut verksamhet på entreprenad som t.ex. matlagning, vakthållning och underhåll av flygplan kan på papperet se ekonomiskt fördelaktigt ut. Det man glömmer är att detta är pengar ut från staten i stälelt för sådant som enbart cirkulerar.

Jag har ett bra exempel från min ungdom. Vi skulle åka hela divisionen från Ronneby till Luleå. Det gick en tom Tp-84 samma sträcka. Problemet var att kronflygs kostnad för att boka denna transport var högre än att köpa biljetter på civilt flyg för hela divisionen. Helt klart korkat, men vi optimerade vår lokala budget. Undrar just om PRIO får någon funktion för att se till att helheten blir så billig som möjligt?

Uppdaterad 10-03-05, 07:37
Att skotta snö på spåren var nog för farligt för FM personal som inte är utbildad på hur man agerar på en bangård. Därför så har personalen "degraderats" från snöskottare till snötransporterare.

Uppskattningsvis är ”snöhögen”, som ska transporteras bort, åttahundra meter lång och fem meter hög.
– Hitintills har plutonen lyckats få bort cirka 12 000 kubik, enligt maskinplutonchef Tomas Stålhammar.