
Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien bidrar sammantaget med 12.000 man i Afghanistan, samtidigt som länderna dras med stora budgetunderskott och stora statsskulder som måste börja åtgärdas i närtid. GB är en stor aktör i Afghanistan i nuläget, men dras med ett budgetunderskott på 168 miljarder pund eller 12% av BNP om du så vill.
Bilden av pusslet ovan skall inte tolkas som att EU håller på att krackelera politiskt, men de budgetmässiga neddragningarna som förestår för många EU-länder – inklusive Frankrike och GB – kommer säkert att påverka försvarsanslagen och därmed försvarsansträngningarna, både inom ramen för NATO-samarbetet och EU-samarbetet. Som exempel kan nämnas att Greklands militärutgifter är runt fyra procent av BNP i nuläget, vilket under rådande omständigheter är ohållbart.
Har Europas länder råd med två parallella och delvis konkurrerande försvarsorganisationer, mitt i en - som det verkar - tidsmässigt lång och utdragen ekonomisk krishantering? Vad vi har att vänta är förmodligen omfattande ”omstruktureringar” av euroländernas försvarsmakter och en påtaglig försvagning av främst NATO:s södra flank. Vad det blir av t.ex. Battle Group-konceptet och annat - som vi i Sverige kallar internationell verksamhet - i framtiden återstår att se, när länderna väl kommer igång med saneringen av sina respektive ekonomier.
I det här ekonomiskt skakiga läget finns inga marginaler för ytterligare tråkigheter, som t.ex. oroligheter i och kring Hormuzsundet eller något som påverkar oljeinstallationerna i Persiska Viken.
Själv tror jag att vår egen och andras syn på Europas roll och betydelse i världen kommer att revideras mot bakgrund av den pågående krisens omfattning och djup. Kanske dags för Européerna att inse det som andra redan vet, att jordaxeln inte går genom Bryssel. Det kommer att bli svårt att hålla uppe världsdelens forna storhet och glans, även i militärt hänseende. Som en av Monica Lewinsky´s vänner uttryckte saken: It´s the economy, stupid.
/Sumatra